Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

”Hade vi varit i Daraa hade jag skurit halsen av dig”

01:00. I Sverige har shiamuslimer de senaste åren märkt av hat från IS-anhängare och andra radikala sunnimuslimer.

När Ahmed Abbas undervisade nyanlända syriska flyktingarmötte han hat. Flera elever stödde terrorgrupper.

Hatet mot shiamuslimer är en central del av ideologin bakom sunnimuslimska terrorgrupper som IS. I höstas tog IS på sig en brandattack mot en shialokal i Malmö.

DN kan berätta om hur svallvågor från de blodiga konflikterna i Mellanöstern når även till svenska orter.

När 24-årige Ahmed Abbas jobbade som svensklärare för nyanlända i en mellanstor svensk stad gjorde han en upptäckt: många av hans elever var anhängare av terroristgrupper.

– Nästan alla elever var syrier. Jag märkte hur majoriteten sympatiserade med Nusra-fronten, som är en del i al-Qaida. 

Eleverna delade upp sig på rasterna. Bland de unga männen handlade mycket av snacket om Syrienkriget. Några var IS-anhängare, ännu fler stödde den al-Qaidatrogna Nusra-fronten. Ahmed Abbas minns särskilt en lektion. Eleverna fick läsa en svensk tidningsartikel om Syrienkriget. Där stod att Nusra-fronten är en terrororganisation.

Foto: Lisa Mattisson– Då reste sig en man i 50-årsåldern och skrek: ”Jag är Nusra, mina farbröder är Nusra, mina bröder är Nusra!”. Han var arg för att Nusra beskrevs som en terrorgrupp.

Vad tänkte du då?

– Att den här terrorn kommer att komma till Sverige. Vi kommer att få se terroristbrott. Och då kommer även shiamuslimer som jag få skulden.

Under uppväxten i en vanlig svensk stad stötte Ahmed Abbas på IS-anhängare och andra extremister. De var ofta halvkriminella drogmissbrukare som plötsligt blev religiösa på ett extremt vis.

– De terrorsympatisörer jag träffade som cirkelledare var en annan sort. Nästan alla var akademiker. De var smarta, inga utslagna typer. Och därför är de farligare. En del kom dessutom direkt från fronten i Syrien och Irak, med allt vad det innebär.

När elever insåg att deras lärare var shiamuslim försökte vissa provocera honom.

– En man sa: ”Hade vi varit i Daraa nu så hade jag skurit halsen av dig”. Han sa det bara så, som om det inte var något särskilt med det.

DN träffar Ahmed Abbas en vacker vårmorgon i centrala Stockholm. Det svarta, täta skägget är prydligt trimmat. För några veckor sedan var det betydligt mer vildvuxet.

– Jag klippte skägget efter terrordådet på Drottninggatan. Jag fick blickar på stan. Då kände jag: varför ska jag dra blickarna till mig på det sättet?

Vad var det för blickar?

– Skrämda blickar. De tänkte terrorist.

Ahmed Abbas är en modemedveten ung man som gillade sitt kraftfulla skägg. Han är irriterad över att behöva göra trimningen.

– Men jag var tvungen. Det är tyvärr verkligheten. Man klumpas ihop med IS-anhängare. Trots att de inte skulle vilja något hellre än att döda shiamuslimer som mig.

• • •

I går berättade DN om det enda dåd i Sverige som terrorgruppen IS tagit på sig skulden för: höstens brandattack mot en shiamuslimsk förening i Malmö. Den 30-årige syriske IS-sympatisören Moyed al-Zoebi greps och åtalades, men friades. Flera indicier pekade på al-Zoebi som gärningsman, men enligt Malmö tingsrätt var bevisningen inte ”tillräckligt robust för en fällande dom”.

Läs mer: Han vill kriga för IS: ”Jag är en av dem”

al-Zoebi satt i flera veckor inlåst i Malmöhäktet efter att han friats. Både Säpo och Migrationsverket ansåg att han är för farlig för att få vara på fri fot, och har med stöd av lagen om särskild utlänningskontroll beslutat att ta Moyed al-Zoebi i förvar i väntan på utvisning. I går, fredag, kom besked om att han hade släppts på fri fot – under övervakning av Säpo.

I sin friande dom noterade tingsrätten särskilt Moyed al-Zoebis starka hat mot shiamuslimer:

”En slutsats som enligt tingsrätten kan dras av de konversationer som åklagaren har åberopat i målet, sammantagna med vad Moyed al-Zoebi själv har uppgett under huvudförhandlingen, är att han avskyr shiiter.”

Hatbrott och trakasserier mot shiamuslimer i Sverige har ofta seglat under mediernas radar.

Som 2009, då en 39-årig sunnimuslimsk imam i Hässleholm dömdes till sex års fängelse för mordförsök, efter att han försökt köra på en shiamuslimsk man på gatan i Hässleholm.

Först körde imamen på mannen när han korsade gatan. Skadad kravlade sig offret mot trottoaren, när imamen tog ny sats och försökte köra över honom ännu en gång. I sista stund lyckades offret undkomma genom att slänga sig upp på motorhuven på en parkerad bil, som imamen i hög fart kraschade in i.

Chockade vittnen såg hur imamen sedan hoppade ur bilen och gav sig på den skadade med knytnävar och bett.

Hovrätten konstaterar att det måste ha stått klart för imamen att ”en dödlig utgång varit praktiskt taget oundviklig” om han lyckats köra på sitt offer vid det andra försöket.

Den påkörde var frisör med salong i Hässleholm. Efter mordförsöket har han flyttat tillbaka till sitt hemland Irak.

I rätten berättade frisören att han och imamen före attacken haft en dispyt i en moské i Hässleholm. Enligt frisören blev imamen upprörd när frisören sa att han ogillade terrorgruppen al-Qaida. Det förnekades av imamen i rätten.

Klart är att hat mot shiamuslimer var en tydlig ingrediens i motivbilden. Till polisen sa imamen att han var stolt över sitt dåd. Han berättade att han bara några dagar före dådet predikat i en moské i Hässleholm, med ett tydligt anti-shia-budskap.

I polisförhör sa imamen att det är okej att äta kött ”slaktat av vem som helst utom shiiter.” Han sa också att sunnimuslimer får gifta sig med judar och kristna, ”men det är inte tänkbart att gifta sig med shiamuslimer”.

I dag har imamen avtjänat sitt fängelsestraff. Han är fortfarande verksam som imam, och har de senaste åren predikat i olika skånska moskéer.

Foto: Lisa Mattisson
Mustafa Amin hörde historier om förföljelser av shiamuslimer som barn. Nu har de gamla berättelserna fått otäck aktualitet.

22-årige Mustafa Amin, en shiamuslimsk man från Kristianstad, minns bilattacken i grannkommunen Hässleholm väl. Han var fjorton år då.

– Det gjorde stort intryck. Det var första gången jag fattade att det kunde vara farligt att vara shiamuslim även här, i Sverige.

Attacken diskuterades mycket bland skånska shiamuslimer.

– Vi fattade direkt att det var ett hatbrott.

Mustafa Amin är en gladlynt ung man som jobbar som säljare i en telebutik. Vi träffar honom i bottenvåningen av ett anonymt trevåningshus, någonstans i Kristianstad.

Foto:
Vid ingången till moskén i Kristianstad finns en trähylla med små runda plattor av brun torkad lera. De används vid bönen.

Utifrån är det svårt att ana vad som finns här inne. Fönsterrutorna är frostade längst ned. Men den som står på tå och lyckas kika in upptäcker en varmt inredd lokal med mjuka mattor över hela golvet och en predikstol i ena änden.

En moské. Närmare bestämt en shiamoské, vilket texter på väggarna avslöjar. ”Ya Husayn” står det på en stor plastskylt – det betyder ”O Husayn”.

Husayn var sonson till profeten Muhammed, och spelar en viktig roll för shiamuslimer. Han stupade år 680 vid slaget vid Karbala i dagens Irak, där han slogs mot en sunnimuslimsk armé. Husayn hyllas som martyr av shiamuslimer.

Vid ingången till moskén finns en trähylla där små runda plattor av brun torkad lera ligger staplade. Shiamuslimer använder lerplattorna vid bönen. Ofta görs de av lera från just Karbala, platsen för slaget där Husayn dog. Man trycker sin panna mot lerplattan när man knäfaller mot Mecka. Sunnimuslimer använder inte böneplattor.

Den lilla shiamoskén är en av tre shiitiska bönelokaler i Kristianstad. Församlingens ledning har inte satt upp någon skylt utanför. Den anonyma inramningen är medveten.

– Det finns IS-anhängare här i Kristianstad som verkligen hatar oss. Och de senaste åren har det blivit värre, säger en församlingsföreträdare, en man i 55-årsåldern som vi kan kalla Abbas.

Foto: Lisa Mattisson
”Han slog på fönstren och skrek och svor åt oss, på arabiska”, säger Sara som befann sig i moskén i Kristianstad när en man försökte ta sig in.

Han serverar te och småkakor på ett litet bord som han ställt fram på den tjocka mattan. Snart kommer även Abbas hustru, som vi kallar Sara. Hon berättar om när en aggressiv ung man dök upp utanför, när Sara och två andra kvinnor var ensamma här i moskén.

– Han slog på fönstren och skrek och svor åt oss, på arabiska. Fula ord, ungefär: ”jävla shia, ni ska till helvetet, ni är Satan!”

Kvinnorna kände igen den aggressive: en sunnimuslimsk man med långt skägg som tidigare besökt moskén och då blivit insläppt och bjuden på mat. Den här gången fick han inte komma in. Då började han banka på Saras bil som stod utanför.

– Vi ringde polisen, men de kom aldrig, säger Sara.

I stället anlände några yngre församlingsmedlemmar för att skydda moskén. De försökte lugna den shiahatande mannen.

– Det gick inte så bra. Han jagade oss med yxa, säger Mustafa Amin.

Mustafa Amin är ovanlig, eftersom han kan tänka sig att ha sitt namn och sin bild i tidningen. Många andra svenska shiamuslimer vågar inte det. De är rädda att bli ännu mer utsatta.

Foto: Lisa Mattisson

En ledare i en shiaförsamling i en större svensk stad berättar om aggressiva hot från lokala sunnimuslimska extremister – under förutsättning att vi inte skriver ut vilken stad det handlar om. Ledaren är rädd för extremisterna, som finns i en sunnimoské alldeles runt knuten.

– För mig går det bra att vara öppen. Alla i Kristianstad vet redan att jag är shia, säger Mustafa Amin och ler.

Hans familj kommer från Irak. Föräldrarna flydde till Sverige i mitten av 1990-talet. Mustafa Amin har bott hela sitt liv i Kristianstad, och talar utpräglad nordostskånsk dialekt.

– När jag var barn berättade mina föräldrar om förföljelsen mot shiamuslimer i Irak. För oss var det som spökhistorier från en avlägsen värld.

Mustafa Amin skakar på huvudet.

– Jag trodde aldrig att de där spökhistorierna skulle komma tillbaka på riktigt, i Sverige. Men det har de gjort nu.

IS-anhängaren Moyed al-Zoebi, som släpptes i går, bodde i Vittsjö i norra Skåne, bara några mil från Kristianstad.

– Kanske hade han gjort något mot vår moské om han vetat var den fanns, säger Mustafa Amin.

När Moyed al-Zoebi bodde på flyktingboendet i Vittsjö gick han ibland till en sunnimoské i Hässleholm för att be – samma moské som en gång leddes av den shiahatande imamen som försökte köra ihjäl frisören. Nyligen avslöjade den lokala nyhetssajten Frilagt Hässleholm att Hässleholmsmoskén blivit ett fäste för hat mot shiamuslimer, IS-propaganda och extremism.

Foto: Lisa Mattisson
I köket i moskén i Kristianstad hänger ett muslimskt radband, där den troende läser en kort bön för varje kula.

I den lilla shiamoskén i Kristianstad skakar Mustafa Amin på huvudet åt några formuleringar i hovrättens dom från 2009, då Hässleholms-imamen dömdes för mordförsök.

Hovrätten skriver att imamen ”handlat i stark affekt” till följd av en ”konflikt av religiös natur” – och betraktar detta som en förmildrande omständighet. Det resonemanget är i Mustafa Amins ögon typiskt för hur Sverige ser på problemen med wahhabismen, en extrem sunnimuslimsk tanketradition som under de senaste åren fått allt starkare fäste i Sverige.

– Man inser inte allvaret. Det är som om inte det svenska samhället riktigt fattar att det är en ideologi, det här. Där det ingår att hata shiamuslimer, säger Mustafa Amin.

Kristianstadbon Mustafa Amin är noga med att inte dra alla sunnimuslimer över en kam.

– Jag känner jättemånga vettiga sunnimuslimer som är hur trevliga som helst. Det handlar inte om sunnimuslimer som är mot shiamuslimer. Det är en wahhabiter-mot-shia-grej.

• • •

Wahhabismen har fått sitt namn efter den saudiske 1700-tals-tänkaren Muhammad ibn Abd al-Wahhab, som står för en ytterst sträng tolkning av islam som förkastar andra tolkningar – i synnerhet shia-islam.

– Inom wahhabismen finns ett bottenlöst hat mot shiamuslimer. Man vill inte ens kalla shiiter för muslimer, utan talar i stället om ”avfällingar”, säger Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet.

Wahhabiter kallar sig ibland hellre för salafister, ett ord som går tillbaka till det arabiska ordet ”salaf”, som betyder förfader. Salafister vill efterlikna profeten Muhammed och de generationer som levde efter honom, på 600-talet. De bär ofta skägg utan mustasch samt korta byxor, eftersom de anser att profeten påbjudit detta.

Tankegodset går tillbaka till 1300-talsteologen Ibn Taymiyya. Han menade att islam hade besudlats av influenser från grekisk och persisk filosofi och rationell vetenskap. Vägen till den rena, sanna islam gick genom att studera islam så som den utövades på 600-talet, under profeten Muhammeds levnad och decennierna efter hans död.

– Vägen till den här ”ur-islam” handlar om lydnad och bokstavstro. Och att aldrig acceptera det som man ser som avvikelser från islam, förklarar Mohammad Fazlhashemi.

Foto: Lisa MattissonDe senaste åren har han varnat för vad som håller på att hända i svenska muslimska församlingar i en tid när salafisterna är på offensiven. Häromveckan uttalade han sig i Sveriges Radio Värmland, som granskat en församling i Karlstad som just nu bygger en stor moské.

Den 42-årige Stockholmsförkunnaren Abdul-Wadud Frank är en favorit hos Karlstadförsamlingen. När han föreläste i Karlstad i december 2016 sa han till medier att ”islam är fri från extremism”.

Samtidigt finns på Youtube en föreläsning av just Abdul-Wadud Frank som är en enda lång giftig attack mot shiamuslimer: ”Sanningen om Shia”. Abdul-Wadud Frank gör klart att han inte ser shiiter som muslimer, utan kallar dem i stället för det nedsättande ordet ”rafidah”. Som ofta i anti-shiaretorik är hatet sammanvävt med antisemitism.

– Grunden för rafidah kommer från judarna, säger Abdul-Wadud Frank i föreläsningen.

Han säger att shiitisk islam är skapad av ”en jude som försökte korrumpera islam från insidan”, och citerar salafistiska auktoriteter som hånar shiamuslimer:

– ”Jag har aldrig sett någon smutsigare smuts och ingen som är dummare än rafidah.”

– ”Man ska inte hälsa på dem. Man ska inte gifta sig med dem. Man ska inte äta deras kött.”

Abdul-Wadud Frank blev känd 2012, när han i Uppsala moské inför SVT:s Uppdrag Gransknings dolda kamera gav råd åt en kvinna som sa sig ha blivit misshandlad av sin man:

– Du ska inte ringa polisen!

Abdul-Wadud Frank uppmanade i stället kvinnan att be sin man om ursäkt.

Den senaste tiden har Abdul-Wadud Frank predikat i Örebro och i Karlstad moské, som sprider hans filmade föreläsningar i sin Youtubekanal.

När DN når Abdul-Wadud Frank och ställer frågor om hans hatiska anti-shia-föreläsning så förklarar han att den hölls "för att klargöra för folk vad som är rätt och fel".

– Jag står för den, säger Abdul-Wadud Frank.

Varför säger du ”jag har aldrig sett någon smutsigare smuts” om shiamuslimer?

– Det är citat från lärda. Från historieböcker. Det är inte jag som har hittat på det.

Abdul-Wadud Frank tycker att shiamuslimer säger ”mycket grövre saker” än vad han själv gör.

– De säger helt sjuka saker. De vill utplåna oss.

Abdul-Wadud Frank har studerat islam i Medina i Saudiarabien. Han är med och driver webbplatsen islam.nu, som ger religiösa råd till svenska muslimer. "Sanningen om shia” spreds tidigare via islam.nu, men Abdul-Wadud Frank säger att han plockat bort föreläsningen.

– Det var lite kontroversiell. Vi kanske inte vill ha något religionskrig i Sverige.

Om du nu står för din föreläsning – varför tog du bort den?

– Man kanske inte bör säga allt som man tycker.

Teologiprofessor Mohammad Fazlhashemi tycker inte att svenska moskéer bör ge Abdul-Wadud Frank en plattform.

– Han är en känd wahhabitisk predikant som rör sig i kretsar som sprider ett hatdrypande budskap om shiamuslimer. Shiamuslimer beskrivs som onda, vidriga och smutsiga.

• • •

Konflikten mellan sunniter och shiiter kan vara svår att greppa. I Sverige, ett av världens mest sekulära länder, där månghundraåriga historiska referenser är ovanliga i samhällsdebatten, är oförståelsen kanske extra stor.

Shia- och sunnimuslimer hoppar ofta obekymrat direkt 1.400 år tillbaka i tiden när de diskuterar skillnaderna mellan inriktningarna.

– De valde ju bort Ali, kan en shiamuslim säga om dagens sunnimuslimer – och då tala om kampen om ledarskapet bland muslimer på 600-talet.

Shia är en förkortning av ”shiat Ali”, vilket betyder ”Alis anhängare”. Runt 15 procent av världens muslimer är shiamuslimer. Enligt dem hade profeten Muhammed utsett sin kusin och svärson Ali ibn abu Talib att efterträda honom efter hans död år 632.

Sunnimuslimer, som utgör den stora majoriteten av världens muslimer, ställer sig i stället bakom de kalifer som ledde det muslimska riket efter Muhammeds död. Profeten Muhammeds svärfar Abu Bakr var den förste kalifen, men erkändes inte som ledare av shiiterna.

Vissa sunnimuslimer anser att shiamuslimers beundran av Ali, Husayn och deras ättlingar gränsar till polyteism – dyrkan av flera gudar – vilket ses som en stor synd.

– Strikt monoteism är en grundbult i islam. Det värsta är splittring, att tillbe många gudar. Och enligt salafistiska grupper är det just vad shiiterna gör, säger David Thurfjell, professor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola.

Han påminner om att det även finns ett starkt hat mot sunnimuslimer från en del shiagrupper. "Död åt Abu Bakr!” lyder ett anti-sunni-slagord – en anspelning på den förste sunnimuslimske kalifen.

Men hur kan händelser i Mellanöstern på 600-talet spela så stor roll för människor i dag?

Ett svar är att konflikten mellan shia och sunni ständigt laddas med storpolitik. I Mellanöstern står det sunnimuslimska Saudiarabien mot det shiamuslimska Iran. Iran stöder Syriens diktator Bashar al-Assad, medan Saudiarabien pumpar in vapen och pengar till sunnimuslimska milisgrupper som bekämpar honom.

USA:s agerande i Irak efter Saddam Husseins fall 2003 har stärkt sekterismen. Och vid sitt besök i Saudiarabien förra helgen kastade USA:s president Donald Trump ytterligare bensin på den sekteristiska elden, när han tydligt favoriserade det sunnimuslimska wahhabitiska Saudiarabien, och markerade hårt mot det shiamuslimska Iran.

Vid besöket skrev Donald Trump under en av världens genom tiderna största vapenaffärer. USA säljer tanks, stridsbåtar, helikoptrar och bomber till Saudiarabien för över 900 miljarder kronor. I affären spelar shia-sunni-konflikten stor roll, eftersom Saudiarabien krigar mot shiamuslimska rebeller i grannlandet Jemen.

Med vapenförsäljningen ger Trump och USA sitt godkännande till att Saudiarabien fortsätter bomba i Jemen, där tusentals civila sedan 2015 dödats i attacker mot bland annat skolor, sjukhus och marknader.

Professor David Thurfjell förklarar att spänningarna mellan sunni och shia inte alltid varit så starka.

– På 1960-talet var det mycket tal om förbrödring. Skillnaderna mellan shia och sunni tonades ner av arabiska politiker. ”Vi är alla muslimer”, sa man. Det fanns en sorts pan-islamisk tanke. Precis som socialister talat om att världens arbetare skulle förena sig, så skulle världens muslimer enas, säger David Thurfjell.

Så blev det inte. Och svallvågorna från Mellanösterns sunni-shia-konflikter är nu så kraftiga att de märks även i många svenska städer.

Som i Eskilstuna, där en av de stora sunnimoskéerna, al-Rahman, fram till nyligen leddes av en man som öppet spred hat mot shiamuslimer.

– Shia är som vilda djur. Som svin, sa moskéordföranden när DN intervjuade honom förra året.

Eller i Gävle, där imamen Abo Raad år 2014 öppet hyllade IS framgångar i Irak, i ett Facebookinlägg som osade av sekterism och hat mot shiamuslimer.

Eller i Örebro, varifrån många unga män och kvinnor åkt för att ansluta sig till IS och där vissa shiamuslimska ungdomar inte vågar visa sin religiösa identitet öppet.

Eller i Stockholm.

• • •

På valborgsmässoafton klockan 23.15 börjar det brinna i Sveriges största shiamuslimska moské: Imam Ali Center i Jakobsberg, norr om Stockholm. Brandkåren lyckas släcka elden, men en del av byggnaden förstörs.

Dagen efter grips en man, misstänkt för att ha tänt på. Han släpps efter ett dygn. Enligt källor till DN är mannen som greps en wahhabitisk extremist som tidigare hotat församlingen. Nu tycks spåren i utredningen peka åt ett annat håll. Det kan vara någon som avskyr alla muslimer som tänt på.

Foto: Lisa Mattisson
I delar av Iman Ali Center i Jakobsberg syns ännu spåren av brandattentatet som gjordes på valborgsmässoafton i år.

Som flera svenska shiaförsamlingar hotas Imam Ali Center från flera håll. För två år sedan hackades församlingens hemsida av någon som lade ut en IS-flagga och en hotfull text.

– Å ena sidan hotas vi från högerextrema grupper, å andra sidan hotas vi från extrema islamister, som IS-anhängare, säger Haider Ibrahim, ordförande för paraplyorganisationen Islamiska Shiasamfunden (ISS).

Vi träffar honom några dagar efter branden, vid en ceremoni i Imam Ali Center då hundratals människor kommer för att visa sitt stöd. Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP) är här och talar. Barn håller upp handtextade skyltar:

”Varför bränns min skola?” står det på en. ”Mina böcker brann ner” på en annan.

– Vi har söndagsskola här. Vi lär oss arabiska och om Koranen, säger Yones, en tioårig pojke som går fram och hälsar på Alice Bah Kuhnke.

Yones berättar att han och hans bror just skulle gå och lägga sig när de fattade vad som hänt.

– Vi var i mammas och pappas sovrum. Mamma såg om branden på Aftonbladet i mobilen. Jag blev jätterädd, säger Yones.

Foto: Lisa Mattisson

Det sticker i näsan från den brandskadade delen av lokalen, och det krasar av förkolnat byggnadsmaterial under fotsulorna. Från taket dinglar utbrända, sotiga lysrörsarmaturer i sina sladdar.

Intill förödelsen träffar vi en lång man i 40-årsåldern, som vi här kallar för Ali. Han vill berätta om hur han blev angripen av en shiahatare i Rinkeby. När han steg av en buss stod en ung kille med långt skägg vid hållplatsen och stirrade på honom.

– Han klev fram, tittade mig ögonen och sa: ”Död åt rafidah!” på arabiska. Jag blev chockad. Han var aggressiv och stod med knutna nävar. ”Ursäkta?” frågade jag. Då sa han igen: ”Död åt rafidah!”.

Hur kunde han veta att du var shiamuslim?

– Jag hade en ring på fingret, en stor särskild ring som oftast shiamuslimer har. Och så har jag ju bara ett litet, tunt skägg. Kanske räckte det. Eller så kände han igen mig någonstans ifrån, säger Ali.

Ali hade tagit bussen för att hälsa på sin mamma i Rinkeby. Efter hotet vid busshållplatsen såg han sig noga om.

– Jag ville inte att han skulle veta var min mamma bor.

Ali polisanmälde hotet.

– Jag vill ha stopp på den här killen. Jag tänkte: jäklar, angriper han mig, en rätt stor och vältränad kille, så gör han säkert så mot andra också.

Det kändes inte som om polisen tog anmälan på allvar, tycker Ali.

– Jag tror att hatet mot shiamuslimer är ganska okänt i det svenska samhället, inklusive bland poliser. Men vi som rör oss i Tensta och Rinkeby ser det tydligt.

För ett par år sedan kom en man fram till Ali utanför Lidl i Tensta. Mannen visade broschyrer med IS flagga, och bad om ett bidrag.

– ”Sponsra de troende”, sa han. Jag frågade vad han menade. ”Mot Väst”, sa han då. ”Jag bor i Väst”, sa jag. Då blev han irriterad. ”Ge, om du ska ge. Annars gå”, sa han.

Ali gick därifrån med en klump i magen.

Foto: Lisa MattissonDet är viktigt att understryka att sunnimuslimer inte generellt avskyr shiamuslimer, eller vice versa. Efter branden i Imam Ali Center åker en rad sunnimuslimska ledare till shiamoskén i Jakobsberg för att uttrycka sin medkänsla. Andra uttrycker sin sympati i sociala medier.

”Må Gud ge våra bröder och systrar i Imam Ali centret tålamod och återge dem det de har förlorat i branden”, skriver imamen Salahuddin Barakat, som leder den sunnimuslimska Islamakademin i Malmö.

Många instämmer i Salahuddin Barakats förbrödrande Facebookstatus. Men en man från Stockholm väljer att gå till hårt angrepp i kommentarsfältet. Han beskriver shiamuslimer med det nedsättande ordet ”mushrikeen” (personer som dyrkar flera gudar): ”Shia är mushrikeen, inte våra bröder”. Shia är ”muslimers värsta fiende”, fortsätter mannen, och tillägger hotfullt att Salahuddin Barakat ska få ”stå till svars”.

Malmö-imamen tar angreppet med ro. Han svarar i samma kommentarsfält:

”Alla som bekräftar trosbekännelsen är mina bröder och systrar i tron. Alla andra är bröder och systrar i mänskligheten.”

Haider Ibrahim, Islamiska Shiasamfundens ordförande, är glad för stödet från svenska sunniledare.

– Ingen vill ha motsättningar mellan sunni och shia i Sverige, säger Haider Ibrahim, som även är lokalpolitiker för M i Järfälla.

Han understryker att den stora majoriteten av sunnimuslimer i Sverige är ”vanliga, vänliga muslimer”.

– Men det finns tyvärr en liten grupp extrema wahhabiter som vinner mark. Och de hotar inte bara oss, utan alla. De är totalt emot alla demokratiska grundvärderingar som vi står för i det svenska samhället, säger Haider Ibrahim.

Foto: Lisa Mattisson

Hoten som svenska shiamuslimer tvingas hantera liknar dem som svenska judiska församlingar länge utsatts för. Judar hatas också av både högerextremister och wahhabiter.

Bara några dagar före branden i Imam Ali Center besökte judiska församlingens ordförande Aron Verständig shiamoskén i Jakobsberg tillsammans med Stockholmsrabbinen Ute Steyer. De åt middag med Haider Ibrahim och andra representanter för svenska shiaförsamlingar.

– Det finns verkligen en liknande hotbild. Men när det gäller säkerheten så tror jag tyvärr att shiaförsamlingarna ligger tjugo år efter. De har inte byggt upp samma säkerhetstänkande som vi tvingats göra, säger Aron Verständig, som även är Judiska Centralrådets ordförande.

En skillnad i hotbild är att judiska församlingar även hotas av shiamuslimska terrorgrupper, som den Iranstödda Hizbollahrörelsen. Hizbollah tros ha legat bakom bombningen av ett judiskt center i Buenos Aires 1994, då 85 människor dödades.

– Attentatet i Buenos Aires blev en vändpunkt för judiska församlingar världen över. Ett uppvaknande. Vi insåg att vi behövde vidta kraftiga säkerhetsåtgärder. Jag upplever att shiaförsamlingarna i Sverige befinner sig i ett liknande uppvaknande nu, säger Aron Verständig.

De senaste åren har både judiska och muslimska församlingar i Sverige fått extra statliga anslag till säkerhetsåtgärder. Till DN säger demokratiminister Alice Bah Kuhnke att det är ”mycket sannolikt” att shiaförsamlingar får ytterligare pengar till säkerhet när regeringen presenterar höstens budget.

– Shiamuslimska representanter beskriver en enorm utsatthet, konstaterar ministern.

På scenen i Imam Ali Center håller Alice Bah Kuhnke ett tal om att ”inte låta mörkret ta över”. Intill henne finns en banderoll som församlingen gjort: ”Attacken mot Imam-Ali-moskén är resultatet av extremistiska gruppers polarisering i samhället”, står det.

Ahmed Abbas, 24-åringen som trimmade sitt skägg efter terrordådet på Drottninggatan, sitter i publiken och lyssnar. Han tänker på terrorsympatisörerna han mötte som svensklärare.

Foto: Lisa Mattisson

– När jag fick höra om branden tänkte jag omedelbart att det var wahhabiter som tänt på. Högerextremister och muslimhatare i Europa har i dag en annan taktik, inte lika öppet våldsam. De sitter i parlamenten i stället.

Hur ofta ser du hat mot shiamuslimer i sociala medier?

– Dagligen. Ofta på Facebook. Det kan vara sunnimuslimska barndomsvänner som skriver något i ett kommentarsfält, och så dyker det upp i mitt flöde.

Hur känns det, när gamla vänner skriver sånt?

– Det är nästan svårt att fatta. Jag minns en kille som jag umgicks med i tonåren. Han var den som var vildast i vårt gäng, han gjorde allt, han rökte på, han slogs… Så plötsligt ändrades han och blev väldigt extrem. Han blev vän med religiösa extremister i min hemstad.

Ahmed Abbas säger att man ”inte ska möta hat med hat”.

– Men det blir ändå nästan att man känner ett hat mot dem. För de svärtar ner bilden av muslimer i Sverige.

Foto i text: Lisa Mattisson

Så gjordes jobbet:DN har varit

Så gjordes jobbet:

DN har varit i kontakt med ett stort antal shiaförsamlingar över hela landet och samlat vittnesmål om utsattheten som många känner. Vi har även läst domar från brottmål där hat mot shiamuslimer varit en viktig faktor. Vi har också talat med många svenska muslimska företrädare, såväl sunniledare som är vänligt inställda till shia som predikanter som avskyr shiamuslimer och predikar hat mot dem. Flera forskare och islamexperter har intervjuats.

Om skribenten

Niklas Orrenius är reporter på DN och författare till boken ”Skotten i Köpenhamn”, som handlar om terrorism, extremism och yttrandefrihet. I höstas vann han Stora Journalistpriset i klassen Årets röst för att han som ”outtröttlig reporter undersöker vår tids svåraste frågor”.

Om fotografen:

Lisa Mattisson är frilansfotograf. Hon fick dubbla priser vid Årests bild 2017,

Shia och sunni

Av dagens runt 1,6 miljarder muslimer, så beräknas cirka 85 procent vara sunnimuslimer. De enda stater där shia är i majoritet är Iran, Irak, Bahrain och Azerbajdzjan. I Iran är shiaislam statsreligion.

Shia och sunni har mycket gemensamt: Koranen, de fem grundpelarna i islam, trosbekännelsen, pilgrimsfärden till Mecka, fastemånaden ramadan och påbudet att ge allmosor, exempelvis.

Splittringen handlar om hur det muslimska ledarskapet efter profeten Muhammeds död år 632 skulle fortsätta. Enligt sunnimuslimsk inriktning hade Muhammed inte utsett någon efterträdare, i stället var det upp till muslimerna att vägledas utifrån Koranen och exempel från hur Muhammed levde. Enligt shia-inriktningen hade Muhammeds släkting, Ali ibn abu Talib, utsetts som en efterträdare. Ledarskapet skulle sedan gå i arv till Alis ättlingar.

Shia är en förkortning av shiat Ali, Alis anhängare.

Motsättningarna mellan shia och sunni har förstärkts i Mellanöstern under 2000-talet, där politiker utnyttjat och spelat på sekterismen. I Syrienkriget stöder det shiamuslimska Iran Syriens diktator Bashar al-Assad, medan det sunnimuslimska Saudiarabien pumpar in vapen och pengar till milisgrupper som bekämpar honom.

USA:s agerande i Irak efter Saddam Husseins fall 2003 har också stärkt sekterismen. Och vid sitt besök i Saudiarabien förra helgen kastade USA:s president Donald Trump ytterligare bensin på den sekteristiska elden, när han tydligt favoriserade Saudiarabien.

Saudiarabien krigar även mot shiamuslimska rebeller i grannlandet Jemen, ett krig med många civila dödsoffer.

Hatet går åt båda håll. Det finns shiagrupper som har våldsam retorik och praktik mot sunnimuslimer.

Shiamuslimer i Sverige

Eftersom det inte förs statistik över människors religiösa tillhörighet i Sverige, så är det svårt att veta exakt hur många shiamuslimer som bor här. En uppskattning fösvåras av att många invandrare från exempelvis shiamuslimska Iran har tagit avstånd från religionen.

Shiamuslimska samfund i Sverige bedömer själva att det finns runt 80.000 religiöst aktiva shimuslimer, och mer än dubbelst så många som har kulturell anknytning till shia-islam.

Det innebär att det finns färre shiamuslimer än sunnimuslimer i Sverige, men att andelen är högre än de runt 15 procent som shiiterna utgör av världens runt 1,6 miljarder muslimer.

De flesta shiamuslimer i Sverige har sitt ursprung i Irak, Iran, Libanon, Pakistan, Indien och Afghnaistan.

Källa: ”Shiamuslimer i Sverige – en kortfattad översikt” av Göran Larsson och David Thurfjell.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.