Hallengren kritisk till regionerna: ”Just in time” är inte krisberedskap

DN har tidigare rapporterat om hur sjukvårdsanställda larmat om brist på skyddsmaterial, personal och intensivvårdsplatser. Regeringen har nyligen gett Socialstyrelsen ett samordnande uppdrag att fördela materiel mellan regionerna och att försöka få igång en inhemsk produktion samt delta i en EU-upphandling. I fredags träffade socialminister Lena Hallengren och näringsminister Ibrahim Baylan, (S) tillverkningsbranschen för att skynda på tillverkningen av skyddsmateriel.

– Det har gett resultat i form av uppköp. Vi måste använda alla gemensamma krafter som finns i Sverige. Det finns branscher och aktörer som inte behöver utrustningen lika väl som vården och kan lämna ifrån sig, säger hon.

2018 tillsatte regeringen en utredning för att se över hur hälso- och sjukvårdens krisberedskap kan stärkas. Nu är dock inte rätt tid för lagstiftning, nu är det arbete ”hands on”, som gäller, menar Lena Hallengren.

– Det går inte att ha just-in-time-leveranser. Man kan inte ha materiel som räcker en vecka eller två. Det är inte krisberedskap. All samhällsviktig verksamhet måste vara uthållig och robust och klara påfrestningar. Vi har anledning att snabba på det arbete som satts igång, säger hon.

Det är viktigt att vi använder både utrustning, material och vårdpersonal till att skydda riskgrupper och ge en god vård

Det är rätt hårda ord men hur ser ditt eget ansvar som socialminister ut?

– Jag har naturligtvis ett ansvar att att agera på alla vis jag kan. Min företrädare hann ge ett uppdrag om en utredning om beredskapen. Och jag gav under hösten ett tilläggsuppdrag om att vi inte bara ska täcka in krigstid utan också fredstid. Socialstyrelsen har i uppdrag att samordna beredskapen. I det här läget har vi fattat ett flertal beslut. Det är extraordinärt och vi agerar på alla sätt vi kan.

WHO har uppmanat alla länder att testa varje misstänkt fall av corona som en viktig del i att stoppa smittspridningen. Men Sveriges strategi är delvis en annan. Förra veckan ändrade Folkhälsomyndigheten testprioriteringen: patienter med coronasymtom som kräver sjukhusvård samt vård- och omsorgspersonal ska testas i första hand. Myndigheten medger att det delvis handlar om resursbrist.

Varför följer inte Sverige WHO:s rekommendationer?

– Folkhälsomyndigheten är bra på att förklara varför vi gör som vi gör för att stoppa smittspridningen. De är experter. Det är viktigt att vi använder både utrustning, material och vårdpersonal till att skydda riskgrupper och ge en god vård. Och vi testar fler den här veckan jämfört med förra, det är inte så att vi drar ner på testningen, säger hon.

Experter har varnat för att Sverige står inför en potentiell smittopp senare i vår. Samtidigt har Sverige i jämförelse med andra EU-länder ett lågt antal intensivvårdsplatser och varken Socialstyrelsen eller regeringen kan eller vill svara på med hur många fler platser man kan tillföra i ett krisläge.

– Det är otroligt viktigt att inte för många blir sjuka exakt samtidigt. Varje region arbetar med att öka antalet intensivvårdsplatser. Om man får en katastrofmedicinsk situation kommer det att kräva att man jobbar annorlunda, att man dimensionerar kapaciteten efter behov. Jag har lyssnat till chefläkaren i region Stockholm som beskrivit hur man på väldigt kort tid kan dubblera platserna.

Under tisdagen beslutade regeringen att rekommendera ett stopp av den fysiska undervisningen i gymnasieskolor, högskolor och universitet. Lena Hallengren utesluter inte ytterligare åtgärder. Samtidigt finns en debatt där kritik riktas mot både regeringen och myndigheter för att man ligger steget efter till exempel våra grannländer.

Ser du någon risk för att det visar sig att Sverige agerade för sent?

– Jag konstaterar att expertmyndigheten på smittskydd, Folkhälsomyndigheten, bedömer att man ligger nära sina nordiska motsvarigheter i bedömningen av vad som bör göras och när. Regeringen utesluter ingen åtgärd som bedöms göra skillnad.