Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-12-11 05:15
Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/hallmalning-bar-pa-uraldrig-hemlighet-nya-bilder-hittade/
Båtar med älghuvuden, en säl, en val och fyra fiskar. Det är inte mycket att gå på, men bilderna berättar en vindlande historia om långväga jaktresor och tidig sjöfart.
Nyupptäckta motiv i hällmålningen i Tumlehed på Hisingen låter ana att stenålderns människor i dagens Göteborg hade kontakt med resten av Norden.
Det är en märklig bild som träder fram. En regnbåge av färger som står i stark kontrast mot Hisingens grå klipphällar.
– Vad man har hittat är flera nya motiv, som en säl, en val, fiskar och vågor. Framför allt har man hittat älghuvuden på båtar, säger Bettina Schulz Paulsson, doktor i arkeologi vid Göteborgs universitet.
I Tumlehed på Hisingen, någon mil utanför Göteborgs centrum, finns Västsveriges mest välbevarade och komplexa förhistoriska hällmålning. Med blotta ögat kan man se djur och mönster, men hällen har dolt en hemlighet.
Tack vare av avancerad bärbar röntgenfluorescensteknik kallad PXRF har ett litet forskarlag från Göteborgs universitet på nytt upptäckt motiv som varit glömda för världen i tusentals år.
Förutom Bettina Schulz Paulsson har även Christian Isendahl, viceprefekt i arkeologi, och studenten Fredrik Frykman Markurth arbetat i projektet.
– För att hitta de nya bilderna har vi använt en digital förstärkningsmetod där man framhäver vissa nyanser av rött, säger Christian Isendahl.
Bilderna indikerar att människorna under stenåldern hade en utvecklad sjöfart och företog långväga resor. Fiske och jakt till havs var viktiga källor till föda.
Jägarna på Hisingen kan ha haft utbyte med grupper i området som kallas norra Fenoskandia och som omfattar delar av Norge, Sverige, Finland, Kolahalvön och ryska Karelen.
Verkligt intressanta är motiven av båtar med älghuvuden i stäven.
– Sådana båtar finns bara i Finland och Norge. De visar på ett utbyte, eller på att människor kom långa vägar för jakt, säger Bettina Schultz Paulsson.
Djuren kan ha haft en särskild position i stenåldersmänniskornas föreställningsvärld och tillskrevs kanske andliga värden.
– I dagens samhälle skiljer vi mellan det andliga och andra delar av världen, men i förindustriella samhällen gör man i allmänhet inte det. De här bilderna säger säkert något om människornas andliga uppfattningar. Men framför allt berättar bilderna något om hur viktiga de här djuren var ekonomiskt, säger Christian Isendahl.
Hällmålningarna i Tumlehed målades någon gång mellan år 4200 och år 2500 före vår tidräkning. Dateringen har gjorts möjlig just tack vare PXRF-tekniken, som utvecklades av NASA, men som allt mer används i forskningen om hällmålningar.
