Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-06 02:36

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/halso-och-sjukvardsdirektoren-platsbrist-kan-uppsta-lokalt/

Sverige

Hälso- och sjukvårdsdirektören: ”Platsbrist kan uppstå lokalt”

Hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Stockholm, Björn Eriksson.
Hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Stockholm, Björn Eriksson. Foto: Thomas Karlsson

Region Stockholms hälso- och sjukvårdsdirektör Björn Eriksson har hävdat att prioriteringar inte har behövts. Nu lyfter han att platsbrist kan uppstå på vissa sjukhus – och då kan prioriteringar behövas.

Eriksson har vid flera tillfällen sagt att prioriteringar inte varit nödvändiga då det funnits lediga vårdplatser under hela pandemin. Nu vittnar läkare om motsatsen – att prioriteringar som varit hårdare än vanligt visst har skett.

I ett mejl till DN hänvisar Björn Eriksson till ett dokument som regionen med hjälp av en kommunikationskonsult tagit fram som stöd för prioriteringar inom intensivvården, efter att Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, startat sin granskning av just detta. 

Han lyfter nu att vårdplatsbrist trots allt kan uppstå:

”Lokalt eller regionalt kan det uppstå situationer där behovet är större än tillgången på intensivvårdsplatser. I sådana fall kan prioriteringar enligt Socialstyrelsens ”Nationella principer för prioritering inom intensivvård under extraordinära förhållanden” behöva tillämpas.”

Han uppger också att Ecmo – en avancerad behandling där blodet syresätts på konstgjord väg utanför kroppen – är en vårdform som bara finns på Karolinska och att det därför är ett exempel på hur det lokalt kan uppstå en brist. 

”Varje enskild vårdgivare ansvarar för att de följer vår inriktning om prioriteringar av intensivvården. Vi har hela tiden varit tydliga med att intensivvård är en tuff behandling. Det kräver alltid en medicinsk bedömning om patienten gynnas av att få den vården eller om andra behandlingar bedöms vara bättre för den enskilda patienten. Dessa bedömningar sker hela tiden och inte enbart under covid-19 pandemin”.

”Däremot ska inga andra prioriteringar förekomma så länge vi har lediga intensivvårdsplatser. Men precis som den läkare DN talat med så har den nära fyrdubbling som gjorts av intensivvårdskapaciteten delvis gjorts på bekostnad av personaltätheten. Antalet medarbetare per patient har inte varit lika som normalt och intensivvård utförts i lokaler som inte normalt används för intensivvård”, skriver Björn Eriksson. 

Foto: Thomas Karlsson

När det gäller frågan om att rapporteringen om att det inte råder platsbrist är en chimär som präglas av en tystnadskultur, svarar hälso- och sjukvårdsdirektören att han har fullt förtroende för att sjukhusen förberett sig och varit redo med så många intensivvårdsplatser som de rapporterat om flera gånger dagligen till den regionala sjukvårdsledningen. 

”Om det förekommer en tystnadskultur vid någon avdelning hos våra vårdgivare så är det strikt emot den kultur som vi uppmanar till. Det är bara genom god avvikelserapportering om felaktigheter uppstår som vi gemensamt kan förbättra och utveckla vården. Både under mer normala förhållanden samt nu under covid-19 pandemin”, skriver Björn Eriksson. 

Johan Bratt, chefsläkare i regionen, hänvisar till samma dokument om prioriteringar i ett mejl till DN.

”Ecmo är en vårdform som enbart finns vid Karolinska Universitetssjukhuset Solna och där det finns få vårdplatser. Det här är ett exempel på hur det lokalt kan uppstå en brist. Först och främst försöker sjukvården att hitta motsvarande vård på annat håll, men det kan också uppstå situationer där prioritering måste ske och då ska verksamheten följa Socialstyrelsens principer för prioritering”.

Varje enskild vårdgivare ansvarar för att de följer vår inriktning om prioriteringar av intensivvården, understryker Bratt. 

”Vi har hela tiden varit tydliga med att intensivvård är en tuff behandling. Det kräver alltid en medicinsk bedömning om patienten gynnas av att få den vården eller om andra behandlingar bedöms vara bättre för den enskilda patienten. Dessa medicinska bedömningar sker hela tiden och inte enbart under covid-19 pandemin”, skriver han och fortsätter:

 ”Jag är mycket medveten om att den här typen av medicinska bedömningar alltid förekommer och att de ska förekomma för patientens bästa. Däremot ska inga andra prioriteringar förekomma så länge vi har lediga intensivvårdsplatser. Men precis som den läkare DN talat med så har den nära fyrdubbling som gjorts av intensivvårdskapaciteten delvis gjorts på bekostnad av personaltätheten. Antalet medarbetare per patient har inte varit lika som normalt och intensivvård utförts i lokaler som inte normalt används för intensivvård”.

 Bratt uppger att han har fullt förtroende för regionens sjukhus.

”OM det förekommer en tystnadskultur vid någon avdelning hos våra vårdgivare så är det strikt emot den kultur som vi uppmanar till. Det är bara genom god avvikelserapportering om felaktigheter uppstår som vi gemensamt kan förbättra och utveckla vården. Både under mer normala förhållanden samt nu under covid-19 pandemin”.

 

 

Ämnen i artikeln

Sjukvård
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt