Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Sverige

Här är de tio största vetenskapliga genombrotten under 2016

Svallvågorna från två kolliderande svarta hål är 2016 års största vetenskapliga genombrott.

Upptäckten av gravitationsvågor är början på en helt ny typ av astronomi och är det största vetenskapliga genombrottet 2016 enligt tidskriften Science.

På listan finns också artificiell intelligens, en föryngringskur för möss och vår närmaste planetgranne utanför solsystemet.

Foto: DNLjudet från universum. Ett helt nytt sätt att observera kosmos

Det var en känslosam presskonferens i Washington den 11 februari i år när forskarna från experimentet Ligo presenterade början på en helt ny era för astronomin. De hade för första gången observerat gravitationsvågor – ytterst små krusningar i själva rumtiden, alltså fysikernas sätt att se på rymden med tiden som den fjärde dimensionen. Vågorna skapas av riktigt tunga himlakroppar, som ringarna på vattnet när man kastar en sten i sjön.

Läs mer: Första beviset på att svarta hål verkligen finns

Forskarna jämför upptäckten med att slå på ljudet på en stumfilm från en konsert med en symfoniorkester. De teleskop vi har i dag mäter olika typer av ljus eller radiovågor, men de kan bara ge oss indirekt information om himlakroppar som svarta hål som inte sänder ut ljus alls. Med gravitationsvågor får vi möjlighet att studera dem direkt. Vi kommer också att kunna se vad som händer inuti en exploderande supernova, eller studera kärnfysiken i en neutronstjärna.

Albert Einstein förutsade redan för hundra år sedan att gravitationsvågor måste finnas, men ingen har tidigare lyckats mäta dem. När du blir träffad av en gravitationsvåg drar den ut dig eller trycker ihop dig så att du blir lite längre och smalare eller kortare och bredare. Effekten är försvinnande liten: En stor gravitationsvåg som går genom jorden ändrar bara diametern med en längd som är en miljon gånger mindre än en atom.

Ligo ger oss ett helt nytt sätt att observera kosmos, och kan gå till historien på samma sätt som Galileo Galileis teleskop. Precis som Galilei kunde se saker på stjärnhimlen som ingen någonsin hade sett förut, bär gravitationsvågorna på information om himlakroppar som vi inte kan se på något annat sätt. Det är mycket troligt att bedriften belönas med 2017 års Nobelpris i fysik.

Foto: 4–1. Datorn vs människan

I mars hölls en avgörande match mellan människan och maskinen. Programmet Alphago utmanade koreanen Lee Sedol, näst bäst i världen på det 3 000 år gamla spelet Go, och vann med 4–1.

Läs mer: Alphagos segrar milstolpe för utvecklingen av artificiell intelligens

Go har varit den heliga graalen för artificiell intelligens sedan datorn Deep Blue slog Garry Kasparov i schack 1997. Reglerna är få och enkla, men antalet möjliga kombinationer är fler än alla atomer i universum.

Alphago, utvecklat av företaget Google Deepmind, har fått lära sig att spela Go själv för att kunna välja drag med något som påminner om mänsklig intuition.

Foto: Flyttvåg. När vi lämnade Afrika

Vår art, Homo sapiens, uppstod i Afrika, och därifrån erövrade vi världen.

Tre olika kartläggningar av arvsmassa som ofta blivit förbisedda i forskningen ger mer detaljer om hur det gick till.

300 dna-prover från 142 olika folkgrupper visar att alla icke-afrikaner härstammar från samma utvandringsvåg från Afrika. Dna från 83 aboriginer i Australien visar att kontinenten bara befolkades en gång. 379 dna-prover från 125 olika folkgrupper visar att två procent av arvsmassan hos invånare i Papua Nya Guinea kommer från en tidigare utvandring.

Foto: Peter Allen/Harvard John A. Paulson School of Engineering and Applied SciencesSchematisk bild av en metalins. Foto: Peter Allen/Harvard John A. Paulson School of Engineering and Applied Sciences

Foto: Metalinser. En revolution

Linser i teleskop, mikroskop och glasögon har sett likadana ut i flera hundra år: glas eller något annat genomskinligt material, slipat för att fokusera ljus.

I år lyckades forskare tillverka en lins av ett så kallat metamaterial, en metalins.

Metalinsen består av rader av 600 nanometer höga genomskinliga pelare av titandioxid.

Linsen bryter allt synligt ljus, kan förstora 170 gånger, är billig att tillverka, tunnare än papper och mycket lättare än glas, och kan revolutionera allt från mikroskop till VR-glasögon och kameror, även mobilkameror.

Foto: Vaccin. Protein som tillverkas

Proteiner är kroppens byggstenar, och att kunna skapa egna proteiner är en dröm för forskare.

Det är inte svårt att skriva dna-kod som sätter ihop aminosyror till ett protein, men hittills har det varit omöjligt att förutsäga hur det kommer att vecka sig,

och formen avgör hur protein fungerar.

Tack vare nya datorprogram går veckningen nu att räkna ut, och i år har forskare både tillverkat ett protein som kan fungera som ett universalvaccin mot alla former av influensa och proteinburar som i framtiden till exempel kan fyllas med medicin och liknande.

Foto: Polaris ImagesSå här tänker sig en illustratör att en tänkt invånare på Proxima b skulle se sin närmaste stjärna. Illustration: Polaris Images

Foto: Proxima b. Jordlik planet

Proxima b, en planet som kan likna jorden, och där det skulle kunna finnas liv, upptäcktes i år vid vår allra närmaste stjärngranne Proxima Centauri, i stjärnbilden Kentauren på södra himlavalvet. Stjärnan är en röd dvärg och därför mindre och svalare än vår sol.

Läs mer: Lång resa till vår närmaste planetgranne

Proxima b ligger mycket nära stjärnan, och har en omloppstid på bara elva dagar. Avståndet är lagom stort för att där skulle kunna finnas flytande vatten, och röda dvärgar är långlivade, vilket ger liv mycket längre tid på sig att utvecklas än på jorden.

Men planeten kan sakna atmosfär.

Foto: Stamceller. Konstgjorda ägg

Japanska forskare lyckades omvandla hudceller från möss till äggceller helt utanför djuren.

Redan 2012 skapade samma forskargrupp fertila äggceller från stamceller, men då måste omogna ägg planteras in i livmodern hos en levande mus för att utvecklas färdigt.

Forskarna kunde också befrukta äggen i labbet innan de sattes in i djuren. Bara 3 procent av äggen utvecklades till fullgångna ungar, men de var till synes friska och kunde få egna ungar.

Upptäckten banar både väg för nya framtida behandlingar av infertilitet och svåra etiska dilemman.

Foto: AP Chimpanser har större inlevelseförmåga än vi förstått. Foto: David J. Phillip

Foto: Tankeläsare. Apor överraskar

I år kom första studien som visar att våra närmaste släktingar bland aporna kan har större inlevelseförmåga än vi förstått.

Schimpanser, bonoboer och orangutanger fick se en film där en King Kong-liknande varelse stjäl en sten från en människa, och gömmer den i en låda. När människan skrämts i väg tar King Kong fram stenen igen och går i väg med det. Forskarna följde apornas ögonrörelser med ljus, och såg att när människan kom tillbaka tittade de flesta aporna på lådan.

Slutsatsen är att aporna förstod var människan trodde att stenen fanns.

Foto: Dna. Bärbar kartläggning

En ny teknik för snabb, enkel och billig kartläggning av arvsmassa, nanoporsekvensering, fick sitt genombrott i år.

Företaget Oxford Nanopore Technologies började sälja en enhet, stor som en liten mobiltelefon, som redan har använts för att identifiera Ebola och andra virus på några timmar. Astronauter på internationella rymdstationen har också använt en enhet för att kartlägga mikrober i jord.

En dna-sträng dras genom en smal por, och bokstäverna i strängen läses av en och en. Dna:t behöver alltså inte klippas upp i småbitar och pusslas ihop i datorn.

Foto: Utrensning. Gamla celler

Åldrade celler kan tappa förmågan att dela sig, så att kroppen får svårt att ersätta döda och skadade celler. De kan också ge ifrån sig ämnen som orsakar onormal celltillväxt och inflammationer.

Amerikanska biologer visade i år att när de rensar bort gamla celler ur möss blir djuren friskare och lever mer än 20 procent längre. Njurarna fungerade bättre, hjärtat klarade mer stress och mössen fick cancer senare i livet.

Djuren var genmodifierade, och tekniken kan inte användas på människor. Men nästa år påbörjas försök med nya mediciner mot reumatism.

... och ett haveri: Theranos

Science nyhetsredaktion har också valt ut tre vetenskapshaverier under året. Ett handlar om det totala sammanbrottet av hajpade blodtestningsföretaget Theranos. När en journalist började gräva i företaget visade det sig att tekniken bakom blodtesterna inte fungerade, att labbverksamheten var bristfällig och att tusentals patienter fått felaktiga provsvar. Grundaren Elizabeth Holmes var världens yngsta kvinnliga miljardär som inte ärvt sina pengar, i dag värderas hennes förmögenhet till noll. Läs mer om Theranos på dn.se

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.