1. Kommer till Sverige

De senaste åren har det svenska flyktingmottagandet sett väldigt olika ut, och därmed även antalet nyanlända elever i skolan. Mellan 2014/15 och 2016/17 ökade antalet med drygt 20 procent per läsår, för att sedan gå ner till cirka 2 procent.

Läsåret 2019/20 räknas drygt 60.000 elever (6 procent av det totala antalet) som nyinvandrade, det vill säga som kommit till Sverige efter skolstart och för som mest fyra år sedan.

2. Placering i kommun

Nyanlända som kommer till Sverige blir anvisade till en viss kommun, och sedan mars 2016 är alla kommuner skyldiga att ta emot och ordna boende för de som fördelats dit. Kan man ordna boende själv har nyanlända dock möjlighet att bosätta sig i vilken kommun man vill.

I Skolverkets senaste sammanställning, från hösten 2017, återfanns nästan två tredjedelar av alla nyanlända elever i 25 procent av landets 290 kommuner, och nära hälften fanns i 10 procent av kommunerna.

3. Placering i skola

Precis som för alla andra är det hemkommunens ansvar att erbjuda nyanlända en plats vid en kommunal skolenhet, men vårdnadshavarna har som vanligt också möjlighet att önska en skolplacering, även bland friskolor både i och utanför kommunen.

Eftersom många friskolor använder kötid som urvalsgrund kan det dock bli svårare att bli antagen som nyanländ. Enligt Skolverkets sammanställning går omkring 95 procent av nyinvandrade elever på kommunala skolor.

4. Kunskapsbedömning

Inom två månader från det att eleven fått en skolplacering ska det genomföras en inledande bedömning av dennes kunskaper och förmågor, som kan ske på skolan eller på centrala mottagningsenheter.

Förkunskaperna kan skilja sig mycket åt, bland annat beroende på hur skolsystemet såg ut i elevens tidigare hemland, och den inledande bedömningen ska ligga till grund för planeringen av den fortsatta utbildningen.

5. Placering i klass

Efter att kunskapsbedömningen analyserats ska rektorn besluta om vilken årskurs och klass eleven ska börja i. Det är upp till varje rektor att organisera undervisningen av nyanlända, men vanligt är att eleverna delvis börjar i en så kallad förberedelseklass. Där ligger fokus på att utveckla språkkunskaperna i svenska, samtidigt som det är möjligt att få studiehandledning på modersmålet.

Så snart eleven bedöms kunna följa undervisningen i ett ämne i ordinarie klass ska motsvarande undervisning i förberedelseklassen upphöra, och därmed sker övergången oftast stegvis.

Elever kan ha en prioriterad ­timplan. Då läser eleven mer svenska eller svenska som andraspråk till förmån för andra ämnen, om rektorn bedömer att en bättre utvecklad svenska ger eleven bättre möjligheter att klara kunskapsmålen.

För elever som kommer till Sverige under högstadietiden är skolan skyldig att upprätta en individuell studieplan, med information om vilken utbildning och vilka stödåtgärder som kan behövas för att uppnå gymnasiebehörighet.

Om det bedöms bli svårt kan eleven få en anpassad timplan, vilket innebär att skolan kan prioritera bort ett eller flera ämnen till förmån för de ämnen som krävs för gymnasiebehörighet. Idrott och hälsa får dock inte väljas bort, och den totala undervisningstiden får inte vara mindre.

6. Grundskoleexamen

Våren 2019 gick totalt 84,3 procent av eleverna ut grundskolan med tillräckliga betyg för att bli behöriga till ett nationellt program på gymnasiet.

Vid Skolverkets senaste statistiska analys var skillnaderna små mellan elever med svensk bakgrund (90,9 procent), med utländsk bakgrund födda i Sverige (86,1 procent) och elever som invandrat före skolstart (84,8 procent).

När det kommer till elever som invandrat efter skolstart blir dock skillnaderna betydligt större. För de som kommit till Sverige någon gång under årskurs 1–5 var siffran 66,4 procent, och bland de som börjat under högstadiet blev endast 29,1 procent behöriga till gymnasiet.

7. Gymnasiet

Går man ut grundskolan med tillräckliga betyg kan man välja att söka till vilket program man vill på gymnasiet. De som inte blivit behöriga ska också erbjudas en gymnasieplats, men då i ett så kallat introduktionsprogram.

Ett vanligt alternativ för nyanlända elever är att gå språkintroduktion, som ska innehålla undervisning i svenska eller svenska som andraspråk i en i övrigt individuellt satt studieplan.

Programmet i sig leder inte till en examen utan ett ”gymnasieintyg” med information om vilka kurser som eleven läst. Det övergripande målet är att eleverna efter utbildningen ska ha blivit behöriga att söka in till ett nationellt gymnasieprogram.

8. Gymnasieexamen

Man får bara börja på ett nationellt gymnasieprogram innan man fyllt 20 år, men klarar man inte den tidsgränsen erbjuder både komvux och folkhögskolor möjligheten att läsa in en gymnasieexamen oavsett ålder.

När SCB 2017 räknade på hur många som har slutbetyg från gymnasiet vid 24 års ålder såg siffrorna ut så här:

Inrikes födda: 8 av 10.

Utrikes födda, invandrat innan sju års ålder: 7 av 10 män och 8 av 10 kvinnor.

Utrikes födda, kommit som flykting från ett land utanför Europa efter 13 års ålder: knappt 3 av 10 män och drygt 3 av 10 kvinnor.

Läs mer:

Språket är nyckeln i all undervisning 

Kom som flykting – nu är Ermira den trygga personen 

Nyanlända ska få förlängd skolplikt och kortare sommarlov

”Skolan har gett mig en ljus framtid”