Förra julen pågick förhandlingarna för fullt mellan partierna för att Sverige skulle kunna få en regering. Resultatet blev ett avtal som lät Stefan Löfven sitta kvar som statsminister mot att han accepterade en politik som i stor utsträckning dikterats av Centern och Liberalerna. 

Ett år senare har partierna börjat genomföra sitt gemensamma 73-punktsprogram. Enligt DN:s genomgång håller tidsplanen i de flesta fall, och så gott som samtliga punkter är på något sätt påbörjade.

Men det är skillnad på att inleda ett arbete och att slutföra det. Under året måste Januaripartierna fatta en rad beslut som kommer att påfresta samarbetet. Samtidigt förbereder sig oppositionen för nya attacker på regeringen och dess politik. DN listar några av de hetaste frågorna i Januariavtalet under 2020.

Klimat och miljö

Precis före jul presenterade regeringen den första klimathandlingsplanen. Listan med 132 åtgärder för minskade utsläpp har fått beröm från både forskare och miljörörelsen. Men tiden är knapp om Sverige ska bryta den nuvarande utvecklingen och böja ner utsläppskurvorna i riktning mot de ambitiösa klimatmålen. 2020 är det upp till bevis för regeringen och samarbetspartierna om de klarar att hålla ett tillräckligt reformtempo. 

En stor fördel är att klimathandlingsplanen är förhandlad och klar samarbetspartierna emellan. Oenigheten om skogspolitiken har man däremot skjutit framför sig. Tuff dragkamp väntar 2020 mellan C och MP när utredningarna om äganderätt och naturskydd är klara.

Integration

Klyftan mellan inrikes och utrikes födda på arbetsmarknaden måste slutas av flera skäl. Arbetslösheten bland nyanlända tynger kommunernas ekonomi. Låg sysselsättning i utanförskapsområden kan vara en grogrund för kriminalitet. Intensivåret – yrkessvenska, praktik och samhällsorientering – ska dras igång 2020. Frågan är hur Arbetsförmedlingen ska mäkta med samtidigt som myndigheten reformeras. Under året införs också etableringsjobb med lägre lön för nyanlända enligt en modell som fack och arbetsgivare tagit fram. C har fått igenom att även företag utan kollektivavtal inkluderas. 

Även om kvartetten har enats i Januariavtalet finns en latent spänning mellan Socialdemokraternas förkärlek för statligt styrda åtgärder och Centerns vurm för marknadslösningar.

Skatterna

Från den 1 januari 2020 får både pensionärer och höginkomsttagare sänkt skatt, när två löften från Januariavtalet prickas av. Löftet om sänkt pensionärsskatt uppfylls dock inte helt och hållet. I och med att M och KD fick igenom sin budget och ett nytt jobbskatteavdrag för ett år sedan ökade skillnaden ytterligare mellan pensionärer och löntagare. Regeringen har lovat att jämna ut beskattningen under kommande år. 

En stor fråga under 2020 blir sannolikt hur en ny skattereform ska utformas. Samarbetspartierna har lovat att genomföra en skattereform under mandatperioden och har bara ett par år på sig att mejsla fram en ny modell för det svenska skattesystemet. Finansminister Magdalena Andersson bedömer att en ny skattereform inte hinner genomföras före nästa val 2022.

Arbetsmarknad

Reformeringen av Arbetsförmedlingen ska enligt Januariavtalet vara genomförd under 2021 men efter misstroendehot mot arbetsmarknadsminister Eva Nordmark har regeringen och samarbetspartierna tvingats skjuta fram den med ett år. Räkna med att Arbetsförmedlingen kommer att bli en stor fråga även 2020.

Minst lika stökigt kan det bli kring arbetsrätten. Senast den 31 maj ska en utredare lägga förslag med bland annat tydligt utökade undantag från turordningsreglerna. Vänsterpartiet har lovat att rikta misstroende mot statsminister Stefan Löfven om ett sådant förslag läggs fram till riksdagen.

Regeringen kan räddas av att arbetsmarknadens parter kommer överens om en ny modell för arbetsrätten. Men det är en skakig grund att vila på. Flera LO-förbund har hoppat av förhandlingarna.

Bostäder

Dagarna före jul tog regeringen beslut om ett nytt statligt investeringsstöd för hyresrätter, helt enligt Januariavtalets skrivningar. Villkoret för att få stöd är att minst 10 procent av lägenheterna ska vara små med högst ett rum och kök. Dessutom ska kommunen erbjudas att hyra eller förmedla var åttonde bostad till sociala kontrakt och till ungdomar.

En annan punkt som redan är uppfylld är att det numer inte krävs bygglov för att bygga en altan. 

De riktigt känsliga frågorna ligger dock ännu inte på bordet. Januaripartierna är överens om att införa fri hyressättning för nyproducerade bostäder. Redan i dag kan byggbolagen sätta vilka hyror de vill under en 15-årsperiod men de nya reglerna innebär ytterligare ett steg mot marknadshyror. Enligt Januariavtalet ska en utredning vara klar under 2020 och ny lagstiftning vara på plats 1 juli 2021. Vänsterpartiet hotar med misstroende mot Stefan Löfven om regeringen går fram med förslaget.

Välfärd

Januariavtalet innebär ett stopp för planerna att begränsa vinsterna i välfärden. Däremot ska partierna ta fram nya kvalitetskrav för de privata aktörerna som verkar inom välfärdssektorn. De här kraven är ännu inte klara och räkna med att debatten tar fart på nytt när de presenteras.

Familjeveckan, som är en av S hjärtefrågor, ska påbörjas men det är fortfarande oklart när det blir av. Överenskommelsen är att föräldrar till barn mellan 4 och 16 år får tre lediga dagar var inom ramen för föräldraförsäkringen som de kan ta ut när barnen inte kan vara i skolan på grund av lov, planeringsdagar och liknande.

Den stora utmaningen under 2020 handlar dock om något annat: pengar. En majoritet av landets kommuner planerar att skära ned på verksamheten av ekonomiska skäl och regeringen och samarbetspartierna har lovat att skjuta till mer pengar. 

Läs mer:

DN/Ipsos: Fler väljare ser sprickor i januarisamarbetet

S och SD jämsides i kampen om väljarna 

Förtroendet stiger för SD:s politik 

Fotnot: Utöver detta väntar en rad politiska utmaningar 2020 som helt eller delvis ligger utanför Januariavtalet, exempelvis migration, brottsbekämpning, energi och försvaret.