Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Här finns bakteriehärdarna i hemmet

Foto: Magnus Hallgren

Du kanske noggrant tvättar dina sängkläder och handdukar var eller varannan vecka – men hur ofta har du gjort rent tvättmaskinen?

DN har talat med Marie-Louise Danielsson-Tham, professor i livsmedelshygien, om de vanligaste bakteriespridarna i hemmet.

Många kanske tror att den smutsigaste platsen i hemmet är toaletten. Men bakterier kan lätt frodas på fler ställen.

En träskärbräda som spruckit går till exempel sällan att göra helt ren. I sprickorna samlas fukt och matrester – en perfekt miljö för bakterier att gro. Men det är i disktrasan de trivs allra bäst.

– Med den torkar många bort både matrester och köttsaft från råa köttbitar. Allt det blir näring som utnyttjas av bakterierna, säger Marie-Louise Danielsson-Tham, professor i livsmedelshygien vid Örebro universitet.

Trasan är dessutom ofta fuktig, i ett kök där det är ganska varmt.

– Då har du de tre komponenterna för bakteriespridning: Näring, fukt och värme, fortsätter Marie-Louise Danielsson-Tham.

Vissa bakterier, som mjölksyrebakterier som finns i mejeriprodukter, är ofarliga för människan. Men det finns också sådana som kroppen inte mår bra av att få i sig. En av dem är campylobakter, som kan finnas i rå kyckling. Får man i sig campylobakter kan de ge upphov till akuta diarréer, magont, kräkningar och feber.

– Torkar man av köttsaft med en trasa som sedan används för att torka av en skärbräda kan campylobakterna mycket väl överföras dit. Skär man sedan bröd på skärbrädan förs de över till brödet.

Foto: TT

Även ehec, en colibakterie som också kan ge upphov till magsjuka, kan finnas i rått däggdjurskött.

– Jag brukar råda att bara använda disktrasan till torra saker som brödsmulor, eller att torka upp rent vatten. För att torka efter rå mat bör man i stället använda hushållspapper som sedan slängs, säger Marie-Louise Danielsson-Tham.

Vilket är det vanligaste felet att göra när man rengör hemma?

– En sak många ofta glömmer i badrummet är golvbrunnen, i duschen eller under badkaret. Där finns allehanda bakterier som gillar fukt och värme. Dessutom får de näring i form av organiskt material som kroppsceller som hamnar där.

Många glömmer också att rengöra avfrostningshålet som på många kylskåp finns längst bak mot ryggen av kylskåpet.

– Där blir det så småningom igentäppt av en geléartad massa. Efter ett tag börjar det också lukta. Det hålet ska man alltid rensa när man rengör kylskåpet, med en piprensare till exempel.

Har man varit utomhus, speciellt om man åkt tunnelbana eller buss, får man lätt med sig virus och bakterier.

Det behövs egentligen inga dyra rengöringsmedel för att göra rent till exempel köksytor - varmt vatten och diskmedel fungerar bra, vilket dessutom är bättre för miljön, säger Marie-Louise Danielsson-Tham.

– Det blir väl så rent om man skrubbar med vanligt diskmedel och vatten. Undantaget är om du har haft vinterkräksjukan, då behövs desinfektionsmedel.

I förkylningstider är det virus som är boven i dramat. De kan fastna även på kalla och torra ytor, till exempel en mobiltelefon. Virus förökar sig inte över huvud taget, utan behöver en levande cell att infektera. De kan däremot spridas genom kontakt.

– Därför är det bra att vara lite försiktig när man lånar andra människors telefoner i förkylningstider, eller lånar ut sin egen om man är vansinnigt förkyld.

I många sovrum trivs husdammskvalstren. De mår bra i sängvärmen och av fukten som bildas när vi svettas under natten. Dessa kvalster, eller snarare deras avföring, är många allergiska mot, berättar Marie-Louise Danielsson-Tham, och säger att vädring av sovrummet kan hjälpa, vilket också  Astma- och allergiförbundet ger som råd på sin hemsida.

Kvalster dör om man lägger in till exempel kudden i frysen, men de allergiframkallande ämnena försvinner inte, skriver 1177 Vårdguiden, som ger fler råd för den som har kvalsterallergi.

Foto: TT

Lakan och sängkläder ska gärna tvättas i 60 grader, var eller varannan vecka. Men själva tvättmaskinen – när rengjordes den senast? Tvätt- och sköljmedelsfacket är exempel på var man kan börja.

– Där växer det ofta, till och med så att man kan se, jästsvampar och mögelsvampar. Det rengör man genom att ta bort överblivna rester av tvätt- och sköljmedel och skölja med vatten och lite diskmedel.

Glöm heller inte bort tätningslisterna runt luckan.

– Det brukar också vara favoritställen för jästsvampar och mögelsvampar att slå sig ned.

Om man normalt aldrig tvättar i 90 grader rekommenderar Marie-Louise Danielsson-Tham att ibland köra en tom tvättmaskin på ett 90-gradersprogram med vittvättmedel. Det kan hjälpa att få bort eventuella mikroorganismer som kan göra att det luktar illa i trumman.

Men den största bakteriespridaren i hemmet är egentligen människan själv, säger hon och skrattar. Därför är hennes råd att alltid tvätta händerna ordentlig, och att inte peta sig i munnen, näsan eller ögat.

– Har man varit utomhus, speciellt om man åkt tunnelbana eller buss, får man lätt med sig virus och bakterier. Tvätta därför händerna noga när du kommer hem, och efter att du varit på toaletten.

Tips. Här behöver du rengöra - och så gör du.

Disktrasan. Koka en gång i vecka, eller lite oftare, i stället för att köpa en ny. Det sparar på miljön. Använd inte trasan för att torka upp köttsaft från rått kött.

Kylskåpet. Glöm inte bort avfrostningshålet längst bak i kylskåpet. Där kan bakterier samlas i mängder. En piprensare fungerar bra för att rengöra här.

Sovrummet. Tvätta sängkläder varje eller varannan vecka i 60 grader. Dammkvalster trivs i varma och fuktiga miljöer - bädda därför inte sängen när du går till jobbet.

Badrummet. Golvbrunnen kanske inte syns under badkaret - men här frodas bakterier som får näring från hår- och hudceller. Rensa och rengör regelbundet.

Tvättstugan. I tvättmaskinens disk- och sköljmedelsfack kan jäst- och mögelsvampar växa så att de syns. Rengör även här med varmt vatten och diskmedel. Kolla även över tätningslisterna vid luckan.

Mobilen. Är du förkyld? Låna inte ut din telefon till någon utan att rengöra den, av hänsyn till den andre. Virus förökar sig inte, men kan överföras genom en sådan yta.

Händerna. Tvätta händerna, ofta och noga. Det är extra viktigt i tider av vinterkräksjuka, då virus kan spridas på tunnelbanan eller bussen.

Källa: Marie-Louise Danielsson-Tham.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.