Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-01-22 17:00

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/har-serveras-atta-varianter-av-dagens-skollunch/

Sverige

Här serveras åtta varianter av dagens skollunch

Måltidsbiträdet Tara Omar gör lunchbuffén redo för de första eleverna. I bakgrunden syns kollegan Aysegul Karaduman och Pernilla Sjöberg som är enhetschef på måltidsservice på Lerums kommun. Foto: Tomas Ohlsson

Antalet elever som äter specialkost har ökat dramatiskt i åtta av tio svenska kommuner. På Hästhagenskolan i Floda är kökspersonalen van att servera mellan fem och tio olika varianter av skollunchen varje dag.

Dagens rätt på Hästhagenskolan i Floda är fiskgratäng. Som alternativ finns pastagratäng, köttbullar med pasta, korv med pasta, panerad fisk, fiskbullar, hamburgare med bröd, potatis och falukorv – och så pastasallad.

– Vi hade gjort pastasallad till en grupp som skulle till Vattenpalatset, men det blev inställt, så nu ställer vi fram salladen som alternativ också, säger måltidsbiträdet Ghada Majeed under en snabb kaffepaus. 

Ghada Majeed har arbetat i skolkök i 20 år. När hon började var glutenintolerans, mjölk- och äggallergi det viktigaste för kökspersonalen att känna till. I dag är listan med olika typer av specialkost lång. På skolan finns elever som inte tål sojaprotein, vissa frukter eller nötter, elever som inte äter fisk, kyckling och fläskkött och elever som är vegetarianer. Ett flertal av barnen är gluten- eller laktosintoleranta och flera har olika kombinationer av allergier. 

När Ghada Majeed har tid över lagar hon allergivänliga pannkakor som hon fryser in. Hon tycker att det är viktigt att barnen med allergier får möjlighet att äta mat som liknar de andras. Foto: Tomas Ohlsson

Specialkosten har medfört nya arbetsuppgifter för kökspersonalen. Ghada Majeed började jobba en halvtimme tidigare i morse för att hinna med. Måltidsbiträdet Aysegul Karaduman som är ny i köket kontrollerar listorna över elevernas specialkost flera gånger varje dag. 

– Det är ett stort ansvar. Man får inte missa något, säger hon. 

Andelen barn med diagnosticerade neuropsykiatriska funktionshinder, som exempelvis adhd och Aspbergers syndrom har ökat på senare tid. För vissa innebär funktionshindret svårigheter att äta viss mat eller att äta tillsammans med andra elever i en högljudd matsal. Flera elever använder mediciner som orsakar minskad aptit. 

När en elev på Hästhagenskolan upplever problem med maten ordnas ett möte mellan skolsköterska, vårdnadshavare, närmaste lärare och kökspersonal eller enhetschef. Då utreds om problemen är kopplade till ljudnivå eller den sociala situationen i matsalen, hur barnet äter hemma och vilka lösningar som skulle kunna fungera. Har eleven svårt att äta även utanför skolan kan hen få så kallad anpassad kost. Det innebär att menyn består av fem rätter som återkommer på samma dagar varje vecka. 

I Lerums kommun äter sammanlagt 159 elever i för- och grundskolan anpassad kost. Menyn är inte lika näringsriktig som den övriga skolmaten och därför inte lämplig för alla elever. De anpassade rätterna är främst till för barn som annars inte äter alls.

De många olika varianterna av skolmåltiderna kostar både pengar och arbetstid. Mötena med skolsköterskan och kraven på läkarintyg för elever med allergi fungerar bra på Hästhagenskolan, enligt Pernilla Sjöberg som är enhetschef på måltidsservice i Lerums kommun. Men så ser det inte ut på alla skolor, säger hon. 

– Anledningen till att det är så vanligt med anpassad kost i kommunen är att vi inte alltid ger det till rätt personer.

I matsalen på Hästhagenskolan har några yngre elever hängt av sig ytterkläderna och börjat plocka för sig av salladsbuffén. Ett par elever i mellanstadieåldern säger att de inte känner till så många som har anpassad kost. 

– Men det känns som om de alltid får köttbullar, säger en av dem. 

Själva tycker mellanstadieeleverna att det serveras fisk lite väl ofta. Men de skakar på huvudena när de får frågan om de är avundsjuka på de som äter specialkost. 

– Det är ju lite tråkigt att äta samma sak hela tiden, säger ett av barnen.

Mellanstadielärare Johanna Stenholm äter lunch med eleverna varje dag. Hon brukar prata med barnen om maten och uppmuntra dem att prova nya rätter. Foto: Tomas Ohlsson

Johanna Stenholm som är lärare på skolan tycker att eleverna är förstående och duktiga på att acceptera att barn har olika behov. 

– De brukar inte fråga så mycket. En hel del elever tycker att det är jobbigt med maten. Vi lärare sitter med och hjälper till och stöttar, säger hon.