Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Sverige

”Hedersrelaterat våld är ett för snävt begrepp”

En förlorad oskuld följs av misshandel, ständig övervakning, uteslutning ur familjen och rent av mord. Det brukar kallas hedersrelaterat våld, men fenomenet är för dynamiskt och mångfacetterat för att ringas in i det, säger forskaren Siv-Britt Björktomta.

– En tjej blev gravid i tonåren och behöll barnet med mammas stöd. Pappan hjälper till med barnbarnet, men har inte pratat med dottern på två år fast de bor i samma hus. Variationerna är stora mellan detta och det yttersta med grov misshandel, mord och mordförsök. Det finns exempel på både dagligt och tidsbegränsat våld och trakasserier mot tjejerna.

Siv-Britt Björktomta har arbetat i många år med frågor som brukar definieras som hedersrelaterat våld, för tillfället på länsstyrelsen i Stockholm. Nästa vecka publiceras hennes doktorsavhandling ”Om patriarkat, motstånd och uppbrott – tjejers rörelser i sociala rum” som gjorts vid Göteborgs universitet.

Björktomta har intervjuat elva tjejer mellan 16 och 20 år, med olika geografisk bakgrund och de beskriver sig som kristna respektive muslimska. Intervjupersonerna har själva uttryckt att de lever med begränsningar och kontroll av sitt sociala liv och sin sexualitet. Björktomta använder inte begreppet hedersrelaterat våld.

– Tjejerna gjorde inte det själva, men heder och familj nämndes i sammanhang då vi pratade om oskulden som symbol för detta. En av mina slutsatser är att begreppet är lite för snävt. Fenomenet är mer mångfacetterat, dynamiskt och rör sig på så många nivåer att det inte får plats i en sådan fyrkantig kategori. Jag värjer mig mot stereotyperna, säger Siv-Britt Björktomta.

En gemensam nämnare för personerna hon har intervjuat är att familjerna är patriarkala. Men i några fall uttrycks det utan våld, i andra med. Alla har något slags pojkvänsrelationer, de flesta i hemlighet och i de fall där pappan fått kännedom om pojkvännen så utbröt eller eskalerade våldet.

En av tjejerna skulle kanske vilja berätta om sin pojkvän för pappa, men kan inte för att hon bara börjar stamma. En annan är kraftigt begränsad till sitt rum och får sin väska och mobil regelbundet kollad av pappan, en är rädd att bli utkörd ur huset om sanningen kom fram, en som blev gravid blev knuffad framför tåget – ett allvarligt mordförsök, men inget anmäldes.

– Det är detta som gör det så komplext. De anmäler inte och berättar bara om det absolut nödvändigaste. Den här tjejen är så stark, kämpar på för sitt, men också väldigt mån om sin familj flör det är så starka band trots förtrycket och de patriarkala strukturerna, säger Björktomta.

Vad har oskuld med familjeheder att göra?
– Familjerna har väldigt traditionella värderingar, en patriarkal struktur med stark betoning på manlig auktoritet. Döttrarna är underst i den hierarkin, men deras oskuld är symbolen för familjens heder. Detta med kvinnligt som symbol för en grupp är gammalt och återfinns i många andra sammanhang, till exempel Moder Svea.

– Patriarkat har historiskt haft en kärna där mycket handlar om förhållandet förälder – barn, i synnerhet pappa – dotter. Dess uppgift är i stor utsträckning att kontrollera kvinnans sexualitet, bland annat för att försäkra sig om att nya barn biologiskt verkligen tillhör gruppen. Då blir oskulden symbol för det.

Visst finns det mått av kultur, religion, tradition, lagar och regler i det, säger hon, men det kan accentueras i en migrationskontext. När detta möts av Sverige händer något, bland annat kan behovet av tillhörighet förstärkas och döttrar får axla manteln som kulturella symboler på ett annat sätt: är du inte oskuld är du en dålig dotter; då är pappan en dålig pappa; då är familjen en dålig familj.

– Vi måste hitta ett sätt att möta de här familjerna, eftersom hur de blir bemötta av samhället spelar roll för utfallet inom familjen. Det är ingen envägskommunikation utan ett dynamiskt samspel. Enkla lösningar kan jag inte presentera, det är politik, säger Siv-Britt Björktomta.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.