Helikoptrarna kunde ha använts för ubåtsjakt i Stockholms skärgård. I stället står de i ett bergrum utanför Göteborg. Ubåtsjägaren Roger Eliasson har svårt att förstå varför flygvapnet pensionerade sina trotjänare innan man fått ersättare på plats.
Pensionerade kommendörkaptenen Roger Eliasson slår upp portarna för Aeroseum. Flygmuseet, inrymt i ett bergrum vid Säve flygplats utanför Göteborg, är stängt på måndagar, men för DN gör han en specialvisning.
Och bland gamla flygplan, simulatorer och memorabilia står de där, två av de tre exemplar av marinens Helikopter 4 som museet förfogar över.
När försvaret nu letar efter främmande undervattensverksamhet i Stockholms skärgård finns inga helikoptrar för ubåtsjakt på plats.
– Helikopter 4 borde inte ha avvecklats så tidigt. Det var ett stort misstag, säger Roger Eliasson.
Han lämnade försvaret 2001 och slutade flyga några år senare. Den utlösande faktorn var att sex av hans kolleger omkom i helikopterolyckan utanför Rörö 2003. Redan 2001 hade han startat Aeroseum, som bland annat visar delar av den svenska flyghistorien. Museet har fått ta hand om tre av de vertolhelikoptrar av modell hkp4 som deltog i 80- och 90-talets ubåtsjakter. Två av dem är fortfarande i flygbart skick, men de saknar stora delar av den nödvändiga utrustningen för att bedriva ubåtsjakt.
– De kan flyga i morgon, men det är klart att det inte bara är att skicka upp dem till Stockholm. Det skulle nog ta ett halvår att få all utrustning på plats och att utbilda besättningen, säger Eliasson, som har varit pilot på hpk4.
För honom är jakten utanför Stockholm en påminnelse om den mest intensiva delen av hans militära karriär. Han var en av de första på plats när den ryska ubåten U137 gick på grund i Karlskronas skärgård 1981 och han och hans kolleger var inblandade i en rad ubåtsjakter längs de svenska kusterna. De har också räddat människor i sjönöd och varit med om att släcka stora skogsbränder.
Eliasson är övertygad om att det verkligen var ubåtar han jagade och avfärdar bestämt påståendena om att det var om minkar och fiskstim vid varje tillfälle. Han förklarar att det handlar om vilket hydrofonsystem som användes.
– Med ett passivt system kan man möjligtvis förväxla ett fiskstim med en ubåt, men med det aktiva system som fanns ombord på helikoptrarna och som byggde på dopplereffekten kunde vi se att det verkligen handlade om ubåtar, säger han.
Enligt Eliasson var det länge fritt fram för främmande makts farkoster att ta sig in i svenska skärgården eftersom andra länder visste att det svenska försvaret inte hade tillräcklig vapenkapacitet för att få upp eller sänka en ubåt. Han säger att sjunkbomber var ett allt för trubbigt vapen och att det var först när helikoptrarna utrustades med torpeder som de blev slagkraftiga.
– Då såg vi också hur ubåtarna försvann ut till havs och incidenterna blev färre. När sedan försvarspolitiken förändrades kom de tillbaka. Vårt minne är kort, säger Eliasson, som är av den bestämda uppfattningen att försvaret borde ha behållit hkp4 tills ersättaren hkp14 fanns på plats.
Den nya modellen har av olika anledningar blivit försenad och de Blackhawkhelikoptrar som försvaret köpt in kan inte användas till ubåtsjakt
Kritiken mot att hkp4 ”pensionerades” är Eliasson inte ensam om. Den fick ny näring i samband med sommarens stora skogsbrand. Sverige fick då kalla in flygplan från Italien för att hjälpa till med den vattenbombning som Roger Eliasson och kollegerna länge utförde. Han har svårt att förstå hur politikerna resonerade kring avvecklingsbeslutet.
– Det finns många flygtimmar kvar i de här maskinerna. De togs bort 8-10 år för tidigt, säger han.
De första helikoptrarna av modell Boeing Vertol 107 köptes av försvaret på 60-talet. Från 1973 började försvaret använda licensbyggda helikoptrar från Kawasaki.
Helikopter 4, som är den militära beteckningen, användes för en rad ändamål som trupptransport och ubåtsjakt, men också vid civila uppdrag som sjöräddning och släckning av skogsbränder.
2009 fanns 14 helikoptrar, då regeringen beslöt att de skulle ersättas med Helikopter 14, men leveranserna har blivit försenade.
2013 såldes tio hkp4 till ett civilt amerikanskt företag, en ställdes på flygvapenmuseet i Linköping och resterande tre hamnade på flygmuseet Aeroseum utanför Göteborg.