Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-05-12 14:37

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/hogsta-antalet-doda-i-sverige-under-2000-talet-vid-pask/

SVERIGE

Högsta antalet döda i Sverige under 2000-talet vid påsk

2000-talets högsta dödstal registrerades i påskveckan i år, visar statistik från Statistiska Centralbyrån (SCB). Orsaken är covid-19-pandemin.

SCB:s preliminära statistik är nu uppdaterad till och med fredagen den 24 april. Under påskveckan (vecka 15) dog 2.505 personer (358 personer per dag). Det är närmare 150 fler döda än de näst högst uppmätta dödstalen under en vecka, som var 2.364 döda under vecka 1 år 2000.

Men siffrorna är preliminära. SCB får sitt underlag från de intyg om dödsorsak som när någon avlidit sänds in till Socialstyrelsen. Det innebär att siffrorna har en eftersläpning på två-tre veckor.

Avlidna i Sverige per dag
Avlidna i genomsnitt per dag, vecka 1–16 2015-2020.
Avlidna i Sverige per dag
Grafik: Johan Andersson Källa: SCB

– Det är viktigt att tydligt påtala att det här är preliminär statistik och att dödstalen för främst de senaste veckorna kommer att revideras uppåt, säger Tomas Johansson på SCB:s enhet för statistik om befolkning och ekonomisk välfärd.

I Stockholms län är dödstalen fortfarande höga. Under veckorna 14–16 har de varit mer än dubbelt så höga som motsvarande veckogenomsnitt åren 2015–2019.

Stockholm som är största kommunen i länet är också den som har flest antal döda. I tiodagarsperioden fram till och med påskdagen avled 444 personer. I nästa tiodagarsperiod fram till och med förra måndagen, den 20 april, har 384 personer avlidit. Men det är för tidigt att säga att det återspeglar en nedgång eftersom det finns en eftersläpning i rapporteringen.

Avlidna i Stockolm
Avlidna per 10-dagarsperiod 1 januari till 20 april i Stockholms kommun.
Avlidna i Stockolm
Källa: SCB

Under samma period, veckorna 14-16, har ytterligare sex län under minst en vecka haft dödstal som varit minst 50 procent högre än veckogenomsnitten åren 2015–2019. Det rör sig om Uppsala, Södermanland, Östergötland, Gotland, Västmanland och Dalarna.

Kommunen med högst uppmätt överdödlighet under perioden 21 mars–20 april är Sundbyberg. Andra kommuner med högt antal döda under samma period är Borlänge, Salem, Sollentuna och Gnesta.

– Både i Sundbyberg och i Borlänge har mer än tre gånger fler dött under 2020 än genomsnittet för åren 2015–2019, säger Tomas Johansson vid SCB.

På måndagen redovisade också Socialstyrelsen sin första fördjupade analys av dödsorsakerna bakom SCB:s siffror över det totala antalet dödsfall. Det visar sig nu att Socialstyrelsen kommit fram till att antalet avlidna i covid-19 är 10 procent högre än vad Folkhälsomyndigheten redovisat.

Orsaken är att Folkhälsomyndigheten vid sina dagliga redovisningar endast tar med de dödsfall som verifierats genom laboratorietest och där patienten avlidit inom 30 dagar. Socialstyrelsen räknar även med de som avled utan att något test gjorts, men där läkare angett diagnosen covid-19.

Socialstyrelsen hade till i torsdags, den 23 april, fått in uppgifter om 1 684 avlidna i covid-19 (även här finns en eftersläpning på två-tre veckor vilket förklarar att totalsiffran är lägre än de 2 274 som Folkhälsomyndigheten angav på måndagen).

Att Stockholms län är centrum för smittan visas tydligt: 940 personer, 56 procent av de avlidna i covid-19 var skrivna i länet. Därefter följer Södermanland och Västra Götland med vardera 126 avlidna, vilket var för sig motsvarar 7,5 procent av de döda i covid-19.

Dalarna har 103 avlidna, 6 procent av totalantalet avlidna följt av Östergötland med 67 personer, eller 4 procent. På sjätte plats av drabbade län ligger Uppsala med 57 avlidna följ av Västmanland med 42 döda i covid-19.

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt