Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Hon fick sin dotter via spermadonation

Matti Ridenfeldt fick sin dotter via en donator i Danmark
Matti Ridenfeldt fick sin dotter via en donator i Danmark Foto: Privat
Matti Ridenfeldts dotter kom till med hjälp av donerad sperma i Danmark.”Idén väcktes när jag skulle fylla 36 år och insåg att det finns ett bäst före datum för fertilitet”, säger hon.

Förslaget att även ensamstående kvinnor ska få rätt till inseminering välkomnas av Matti Ridenfeldt.

– Det var oerhört efterlängtat. I dag är det väldigt besvärligt för de kvinnor som vill bli gravida och måste kasta sig iväg utomlands för att genomgå en fertilitetsbehandling. Vem som helst förstår att det är enklare ta bussen till närmaste sjukhus och att det innebär mindre kostnader, säger hon.

För Matti Ridenfeldt krävdes det sex resor till olika kliniker i Danmark innan hon slutligen blev gravid via IVF-behandling med sin dotter som i dag är 1,5 år. Men beslutet att välja spermadonation var inte enkelt.

– Min barnlängtan var stark men jag hade svårt att komma igång. Det var många tvivel att ta sig igenom. Jag ville vara säker på att jag gjorde rätt sak och att jag kunde stå för det inför mitt barn, säger hon.

Efter att ha funderat i ett halvår bestämde hon sig. Trots att hon hade levt i flera längre relationer tidigare hade det aldrig varit aktuellt att skaffa barn med någon av dem.

– Nu hade jag inte haft ett förhållande på ett tag och jag tänkte att den här metoden finns och den ska jag prova.

I juni 2010 födde hon sin dotter. Att använda en öpppen donator där barnet som vuxen kan välja att få veta identiteten på donatorn är tillåtet vid insemination i Danmark. Men vid en IVF-behandling är regelverket annorlunda och man kan inte använda öppen donator

– Jag hade velat att min dotter själv hade fått avgöra om hon ville ta kontakt med donatorn. Men jag har inte kunnat välja eftersom jag gjorde IVF. Då var jag tvungen att överväga om det är så viktigt för barnet att kunna kontakta donatorn att det är bättre att inte födas om man inte kan det.

– Innan jag gjorde inseminationen grubblade jag också väldigt mycket på donatorn. Men nu när jag har fått min dotter tänker jag aldrig på det, det är ju min dotter jag lär känna.

Livet som småbarnsförälder innebär precis som för alla andra att få vardagen att fungera med hämtningar på dagis, för lite sömn och ibland hjälp av släkt, vänner och grannar.

– Jag är ingen stålmamma eller en extra duktig person utan en vanlig mamma, säger hon.

Matti Ridenfeldt är öppen med att hon har valt insemination för att få barn. Det är heller inget hon döljer för sin dotter.

– Jag har berättat för henne att jag fick hjälp av en läkare i Danmark med bebis-frön. Jag vill att det ska kännas naturligt för oss båda att prata om hur hon har kommit till.

Behandlingarna och resorna kostade drygt 100.000 kronor, pengar som hon fick låna och jobba extra för att få ihop.För många andra innebär kostnaderna att de tvingas ge upp sin barnlängtan.

Ett starkt skäl för en lagändring, anser Matti Ridenfeldt.Det skulle heller inte innebära en markant ökning av singelinseminationer, tror hon.

– Jag har vänner som har funderat på att göra som mig men som inte vill. De allra flesta vill skaffa barn i en relation, säger hon.

 

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.