Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Hot och våld mot politiker ökar

Kvinnliga politiker får ta emot fler hot än manliga kollegor.
Kvinnliga politiker får ta emot fler hot än manliga kollegor. Foto: Pontus Lundahl/TT

Hot och våld mot politiker har ökat de senaste åren, visar en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå). Riksdagens förtroendevalda är mest utsatta medan kvinnliga politiker trakasseras oftare än män på sociala medier. Nästan var fjärde förtroendevald uppger att påhoppen har påverkat deras uppdrag.

– Vi ser att utsattheten bland politiker är utbredd och har ökat. I längden är det ett hot mot demokratin om det är problem att få förtroendevalda att stanna och även att rekrytera nya, säger Anna Frenzel, utredare på Brå som har genomfört undersökningen.

Brå har på regeringens uppdrag kartlagt förekomsten av trakasserier, hot och våld bland landets förtroendevalda i riksdag, landstings- och kommunfullmäktige. Cirka 8 000 politiker har svarat på frågor om sin utsatthet förra året.

Undersökning visar att andelen utsatta har ökat från 20 till 25 procent mellan 2012 och 2016. Riksdagsledamöter är mest drabbade. Bland dem har utsattheten ökat från 60 till 66 procent, medan det bland ledamöter i kommunfullmäktige har ökat från 19 till 25 procent och i landstingsfullmäktige från 25 till 34 procent under perioden.

Vanligast är att bli hotad eller påhoppad på sociala medier som oftast är kopplat till en särskild politisk fråga, en opinionsyttring. Där är kvinnor mer utsatta än män.

Att attackeras fysiskt är inte så vanligt men när det förekommer rör det sig oftast om en knuff eller liknande. 1,3 procent av samtliga uppger att de har råkat ut för detta. Slag, sparkar eller våld med vapen har också förekommit. Här är andelen män som utsätts något fler än andelen kvinnor.

Av de som utsatts har 19 procent gjort en polisanmälan. Siffran har legat på ungefär samma nivå de senaste åren, enligt Brå. Det är vanligare att politikern anmäler händelsen till en säkerhetsansvarig inom partiet.

Samtidigt framgår det i undersökningen att många förtroendevalda ser hot och våld som något som ingår i uppdraget.

– Man tror inte att en polisanmälan ska leda fram till något och ett relativt vanligt svar är att man tycker att utsattheten tillhör uppdraget, att det är något man får räkna med. Det har vi även sett i tidigare undersökningar, säger Anna Frenzel.

Samtidigt varnar hon för att en sådan inställning kan leda till att utsattheten för hot och våld hos förtroendevalda blir normaliserad och att man flyttar fram sina gränser. En annan konsekvens är att det påverkar uppdraget.

Nästan var fjärde förtroendevald, 24 procent av samtliga i undersökningen, uppger att de har blivit påverkade i sitt uppdrag, antingen genom att de har blivit utsatta eller att de har en oro över att bli det. Bland de som blivit utsatta är andelen som uppger att det har fått konsekvenser hela 44 procent.

Den vanligaste konsekvensen är att man undviker att engagera sig eller uttrycka sig i en speciell fråga eller att man överväger att lämna uppdraget.

– Det var anmärkningsvärt att det var så många som blir påverkade och att det får de här konsekvenserna, säger Anna Frenzel.

Utsattheten leder också till att förtroendevalda vidtar olika säkerhetsåtgärder så att man inte har ett förutsägbart mönster, det kan vara att inte gå ut genom samma utgång från arbetsplatsen eller att inte ta samma väg hem varje dag och att skaffa överfallslarm.

Anna Frenzel tycker det är viktigt att frågan om hot och våld bland förtroendevalda tas upp. I dag är Brås rapport den enda som ger en heltäckande bild över situationen och Anna Frenzel hoppas att den ska leda till en ökad medvetenhet.

– Om beslutsfattare blir mer medvetna om att problemen finns kan man göra något åt det, säger hon.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.