Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-10 12:46

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/hotat-algras-ska-fa-nytt-liv-med-sveriges-storsta-restaurering/

Sverige

Hotat ålgräs ska få nytt liv med Sveriges största restaurering

Forskaren Per Moksnes dyker i en ålgräsäng på västkusten.
Forskaren Per Moksnes dyker i en ålgräsäng på västkusten. Foto: Eduardo Infantes Oanes/Göteborgs universitet

Sjögräset ålgräs är livsviktigt för haven men växten är hotad och dess utbredning i Bohuslän har mer än halverats sedan 1980-talet. Nu ska Sveriges största restaurering av växten genomföras i Kosterhavets nationalpark.

– Restaurera är inte det första man ska göra, det är det sista. För det är inte säkert att det går, det är mycket bättre att skydda i första hand, säger Per Moksnes, forskare vid Göteborgs universitet. 

Ålgräs är ett sjögräs som brukar beskrivas som oumbärligt för havets biologiska mångfald. Ålgräsängarna på havsbotten ger husrum till en mängd fiskar och andra arter och sjögräset har dessutom förmågan att fånga upp både kol och kväve. 

Men det är hotat. 

Ålgräset har minskat kraftigt i svenska vatten de senaste 50 åren och bara i Bohuslän har dess utbredning mer än halverats sedan 1980-talet. 

Nu ska Länsstyrelsen i Västra Götaland och Göteborgs universitet i ett gemensamt projekt genomföra den största restaureringen av ålgräs i Sverige. I Kosterhavets nationalpark ska 60.000 ålgrässkott planteras med förhoppningen att sjögräset kan täcka en yta av 8.000 kvadratmeter om ett par år.

– Det har försvunnit väldigt mycket ålgräs längs den svenska västkusten och det här handlar om att återskapa det som man förlorat och att försöka göra det på strategiska platser, säger Per Moksnes, forskare vid institutionen för marina vetenskaper vid Göteborgs universitet. 

Ålgräsängar är hem till många arter och viktiga för havets biologiska mångfald.
Ålgräsängar är hem till många arter och viktiga för havets biologiska mångfald. Foto: Per Moksnes/Göteborgs universitet

Under flera år har forskarna letat efter områden där de kan återställa sjögräsängarna. När ålgräset väl har försvunnit går det nämligen inte alltid att återplantera på samma plats.

– Då har miljön destabiliserats så pass mycket att det inte längre går att plantera. Ett så kallat regimskifte har inträffat i miljön och då är det jättesvårt att få tillbaka ålgräset, säger Per Moksnes.

Forskarna har testat flera metoder för att restaurera ålgräset på ett kostnadseffektivt sätt. Till exempel genom att så frön, en metod som används effektivt i stora delar av världen men som inte har fungerat i Sverige. Bland annat på grund av att strandkrabbor äter upp fröna innan de gror. 

Därför ska nu fyra dykare under ett par månader plantera de 60.000 skotten vid Långevik och Tångudden på Sydkoster.

– Det som är billigast är faktiskt det som kan verka väldigt ineffektivt, att man skördar skott för hand och planterar dem en och en för hand, säger Per Moksnes.

Skotten tas från en närliggande och frisk ålgräsäng för att sedan placeras ut i ett schackrutsliknande mönster där forskarna vill att växten återetablerar sig. Med tiden kommer sjögräset att breda ut sig även över de tomma rutorna, så att en sammanhängande äng bildas.

– En liten femcentimetersstickling kan på ett år vara meterlång, ha förgrenat sig många gånger och innehålla hundra skott. Det är lite som ett ogräs, säger Per Moksnes.

Forskarna bedömer att det kommer att ta mellan två till tre år innan området vuxit upp till en normal ålgräsäng, förutsatt att allt går som det ska.

Ålgräsängar fungerar som barnkammare till bland annat torsk.
Ålgräsängar fungerar som barnkammare till bland annat torsk. Foto: Per Moksnes/Göteborgs universitet

Ålgräsängarna spelar en unik roll i de svenska haven då de fungerar som växtplatser för en stor mängd djur och växter. De är till exempel barnkammare till havsöring, ål och torsk, och på gräsets yta växer alger som är mat till flera ryggradslösa djur i ängens ekosystem. 

– Det stabiliserar också botten, genom att de långa bladen dämpar vågorna och strömenergin så att vattnet flyter långsammare. Så vattnet blir klarare än utan ålgräsängar, säger Per Moksnes.

I ängarna lagras det också organiskt material, genom att vattnet saktas ned och sedimenterar mot botten. En process som kan pågå i flera tusen år.

– Det är enorma mängder kol och kväve som ligger låsta under ängarna. De här kolkällorna motverkar klimatförändringarna och övergödningen motverkas av att kväve och fosfor samlas in i ängarna. Därför är det riktigt dåligt när en äng försvinner, för då frigörs allt det här ut i naturen, säger Per Moksnes. 

Vad kan man göra som privatperson?

– Det första man kan göra är att ta på sig en snorkel och simma ut i ålgräsängen en vacker dag. För det myllrar av liv, det är väldigt vackert faktiskt när solen silas lite genom sjögräset. Det är nästan ett av mina favoritsnorklingsställen på västkusten.

Ålgräs som växer i haven utanför Göteborg.
Ålgräs som växer i haven utanför Göteborg. Foto: Tomas Ohlsson

Ett stort hot mot ålgräset är båtlivet. För att skona området med de nya planteringarna vid Koster har boende på ön informerats om projektet och bojar har satts upp runt planteringsområdet. För att skydda det nyplanterade området vill forskarna få till ett ankringsförbud i de grunda delarna av den ena viken, så att den inte förstörs innan växterna hunnit utvecklas och slå rot.

Generellt så rekommenderar Per Moksnes att man bör undvika att ankra i ålgräs, oavsett om området är nyplanterat eller inte. För att vara på den säkra sidan bör man i så fall, enligt Moksnes, släppa ankaret på åtminstone sju till åtta meters djup, det vill säga där det för djupt för ålgräset att växa. 

Dessutom skadas gräset av motorbåtar som åker snabbt i grunda områden. Då grumlar sediment upp och lägger sig ovanpå gräset som inte får det solljus som behövs för att det ska överleva. Ålgräset behöver precis som gräs på land ljus för att växa och trivas. Därför hotas växtens utbredning också av de hamnar och bryggor som skuggar grunda vikar. 

– Varje år tillkommer det över 1.500 bryggor eller bryggsektioner i den svenska kusten. Det säger sig självt att vi inte kan hålla på med det hur länge som helst, då finns det ju ingen orörd miljö kvar, säger Per Moksnes

Läs mer:

Ålgräs bakom politiskt bråk om naturreservat

Livsviktigt sjögräs på väg att försvinna

Ämnen i artikeln

Klimatet
Västsverige
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt