Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-05-20 08:53

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/hotbrevet-till-regeringen-eu-kan-dra-tillbaka-hundratals-miljoner-i-flyktingstod/

Sverige

Hotbrevet till regeringen – EU kan dra tillbaka hundratals miljoner i flyktingstöd

Foto: Nicklas Thegerström

EU ger Sverige miljardbelopp för att stärka migrant- och flyktingmottagandet. Men efter svenska budgetmissar och förseningar har bara en bråkdel kunnat användas. 

DN kan nu avslöja att EU-kommissionen i ett skarpt formulerat brev till regeringen hotar med att dra tillbaka upp till en miljard kronor.

Rätta artikel

Sverige var ett av de EU-länder som tog emot absolut flest asylsökande under den stora flyktingkrisen 2015. Regeringen, myndigheter och kommuner slog larm om att hela det svenska mottagningssystemet var på väg att haverera. Än i dag hanterar man konsekvenserna av året då över 160.000 människor sökte asyl i Sverige.

Den svenska regeringen kräver att andra EU-länder ska göra mer och ta ett större ansvar för de som flytt till Europa. Samtidigt får Sverige också flera miljarder kronor från EU via en särskild fond för att stärka flyktingmottagandet. Fonden, som heter Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF), förvaltas i Sverige av Migrationsverket på uppdrag av regeringen.

Läs mer: EU-miljonerna som ingen vill ha

DN kan nu avslöja att EU-kommissionen vid flera tillfällen hotat med att dra tillbaka stora delar av stödet – eftersom Sverige inte använder pengarna från fonden.

Migranter på en motorväg i Ungern i samband med den stora flyktingvågen 2015. Foto: Roger Turesson

Den 18 april i år skickar EU-kommissionens generaldirektör för migrationsfrågor, Paraskevi Michou, ett brev till migrationsminister Morgan Johanssons statssekreterare. 

”Jag vill dela med mig av min oro kring implementeringen av Asyl-, migrations- och integrationsfonden”, skriver hon.

Enligt brevet följer EU-kommissionen utvecklingen i Sverige noga och Paraskevi Michou är inte nöjd med hur den svenska regeringen hanterar bidragen från EU. 

I brevet skriver hon att Sverige hittills bara har fördelat 26 procent av fondens medel.

”Baserat på den nuvarande nivån av projektering, riskerar EU-medel för ungefär 100 miljoner euro att återkallas, och därmed vara förlorade för Sverige.”

I ett följebrev trycker EU-kommissionen dessutom på att frågan bör tas upp med finansdepartementet med anledning av ”de finansiella riskerna kopplade till de befintliga budgetprioriteringarna i Sverige.” 

Vet du mer? - tipsa våra reportrar

Sverige får motsvarande tre miljarder kronor från AMIF under den nuvarande programperioden 2014–2020. Cirka 1,3 miljarder kronor är öronmärkta för projekt inom asyl, integration och återvändande. Bland annat kan myndigheter, kommuner och frivilligorganisationer söka bidrag via Migrationsverket.

Även Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik har fått påtryckningar från EU-kommissionen. I en skrivelse från april uppmanas han att ”vidta alla nödvändiga åtgärder” för att komma till rätta med det låga utnyttjandet av fonden.  

Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik tillsammans med migrationsminister Morgan Johansson (S). Foto: Maja Suslin/TT

EU-kommissionen skriver att 47,9 miljoner euro – drygt en halv miljard kronor – riskerar att återkallas enbart baserat på budgetuppgifter från 2017. Processen inleds om åtta månader, i januari 2020. 

Anna Svensson på Migrationsverket är teamledare för myndighetens funktion för EU-fonderna och arbetar dagligen med frågan. Hon bekräftar EU-kommissionens bild av att en stor del av pengarna från AMIF inte delas ut i Sverige, även om Migrationsverkets egna siffror skiljer sig något från EU-kommissionens.

– Anledningen till att våra siffror inte stämmer överens med de siffror som kommissionen anger i sitt brev till Lars Westbratt är att vi sedan dess har delat ut mer pengar till projekt. Därför är siffran i dag något högre än 26 procent.

Enligt Migrationsverket har man hittills beviljat EU-bidrag för drygt 400 miljoner kronor, alltså mindre än en tredjedel av den totala programbudgeten på cirka 1,3 miljarder kronor.

Anna Svensson säger att man redan nu ser att Sverige inte kommer lyckas använda alla pengar man fått från EU. 

Enligt en grov uppskattning kommer mellan 40 och 60 procent komma till användning, vilket innebär att så mycket som 800 miljoner kronor i EU-bidrag kan gå förlorade. 

– Det beror på hur man räknar och vad som händer. Det är inte säkra siffror men det är ungefär den nivån det handlar om, säger Anna Svensson.

Bild 1 av 2 Brevet från EU-kommissionens generaldirektör för migrationsfrågor, Paraskevi Michou, till migrationsminister Morgan Johanssons statssekreterare Lars Westbratt.
Bild 2 av 2

DN:s granskning visar att risken för att pengarna skulle brinna inne har uppmärksammats under lång tid. Redan 2017 tog Migrationsverkets internrevision upp frågan i en riskrapport. 

Trots det förvärrades problemen under 2018. Till skillnad från föregående år saknade då Migrationsverkets regleringsbrev helt det formella bemyndigande från regeringen som krävs för att kunna dela ut bidragen. Inte heller i vårändringsbudgeten gav regeringen det nödvändiga beslutet.

Det fick till följd att Migrationsverket tvingades avbryta den pågående utlysningen och inkomna ansökningar avslogs och inga nya projekt beviljades EU-bidrag under 2018. 

– Vi hade tänkt bevilja ett antal projekt då, men det gick inte eftersom vi inte fick möjlighet till det, säger Anna Svensson på Migrationsverket. 

Jag tror att det handlar om politik

Vad var anledningen till att ni inte fick det?

– Det här är en teknikalitet som krävs för att vi ska få lov att teckna kontrakt med projekt. Det i sig kostar inget. Av den anledningen förefaller det ganska märkligt att man inte gav oss något beställningsbemyndigande. Men jag vågar inte gå in och svara på varför. Jag tror att det handlar om politik och om det finns någon direkt anledning till det så är det regeringskansliet som kan svara bäst på det.

Breven skickades till migrationsminister Morgan Johanssons (S) statssekreterare. Foto: Daniel Costantini

Beslutet ledde inte bara till reaktioner på Migrationsverket utan också på flera stora institutioner som lagt ned resurser och möda på att utforma projektansökningar.

I ett brev till regeringskansliet skriver en företrädare för Uppsala universitet och frågar om regeringskansliet ”har någon plan B för att rädda sitt anseende och förtroende gentemot forskarsamhället”.

Förutom den avbrutna processen 2018 finns det flera andra faktorer som spelat in i att Sverige använt så lite av EU-pengarna. I alla Migrationsverkets årsredovisningar sedan 2014 framgår först att arbetet med AMIF först är kraftigt försenat, och sedan att fonden inte utnyttjats i tillräckligt hög grad.

Programperioden började 2014, men Migrationsverket började dela ut pengar först 2016 på grund av att arbetet drog ut på tiden i både Sverige och EU. 

Det innebär sammantaget att under programperioden på sju år, 2014–2020, så har tre av åren helt gått förlorade då det inte alls varit möjligt att söka EU-bidragen i Sverige. 

Personer med insyn säger till DN att det även kan ha funnits politiska skäl till att regeringen inte prioriterat frågan. Även om pengarna kommer från EU ser det ut som en utgift på migrationsområdet i budgeten – en utgiftspost som man sagt att man ska dra ner på. Dessutom delas pengarna endast ut till projekt och får inte användas för att betala statens löpande kostnaderna för asyl- och migrationshanteringen.