Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-06-17 19:02

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/hundratals-terrangbrander-orsakas-av-tag-men-fler-detektorer-drojer/

Sverige

Hundratals terrängbränder orsakas av tåg – men fler detektorer dröjer

Rök över rälsen utanför Molkom 2018 efter att ett tåg slagit upp gnistor från rälsen. Branden blev startskottet för en sommar som stod i eldens tecken. Foto: Börge Nilsson

Tåg orsakade 237 bränder i skog och mark under sommarhalvåret 2018, enligt en genomgång som myndigheten MSB har gjort för DN. De allra flesta berodde på gnistor från bromsar. 

Trafikverket har detektorer som kan varna lokförare för tjuvbromsande hjul. Men först om två år kan nya detektorer installeras, trots regeringsuppdrag om att minimera bränder orsakade av tåg efter fjolårets bränder.

För ett år sedan tände gnistor från ett godståg från Green Cargo eld på skogarna i Molkom längs järnvägen mellan Borlänge och Kil. Det var en av 237 bränder vållade av tåg 2018. Det visar en analys av räddningstjänsternas händelserapporter som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har gjort för Dagens Nyheter.

DN träffade lokföraren när det 420 meter långa och 2.600 ton tunga godståget hade stoppats strax väster om Molkom i Värmland. Bakom honom brann 15 hektar som räddningstjänst, helikoptrar och lokalbefolkning hade fullt upp med att släcka.

Den spruckna bromsklossen orsakade branden.

På rälsen satt lokföraren med yxa, spett och tång och tog bort en sprucken bromskloss som sprutat gnistor i den torra terrängen.

– På andra banor finns det detektorer som mäter av hjultemperaturen. Här finns inget sånt, sa han.

När Green Cargos godståg den 28 maj 2018 passerade den sista tjuvbromsdetektorn i Hörken strax söder om Grängesberg var det inte fel på bromsarna. Nästa detektor på godstågets väg till hamnen i Göteborg finns först i Värmlandsbro, drygt 20 mil söderut. Bränderna började på sträckan däremellan. 

Detektorerna kallas varmgångs- och tjuvbromsdetektorer och mäter hur varmt varje hjul är när tåget kör förbi. Om temperaturen är för hög får lokföraren ett samtal och blir ombedd att stanna och kontrollera hjulen.

För ett år sedan startade detta tåg bränder längs en mer än 30 kilometer lång sträcka i Värmland.

I hela landet finns bara 147 sådana detektorer. Enligt Trafikverkets strategidokument, som speglar hur det borde se ut i framtiden, ska de finnas på var sjunde mil på enkelspåriga banor och var femte på dubbelspår.

Efter förra sommarens bränder ska Trafikverket skaffa fler detektorer. Det framgår av svaret på ett regeringsuppdrag om att säkerställa beredskapen vid skogsbränder och extremväder.

Banor som går i oländig terräng och ofta trafikeras av godståg är ett av kriterierna för var nya anläggningar ska placeras.

Green Cargo kör ett godståg i vardera riktningen per dygn mellan SSAB:s stålverk i Borlänge och hamnen i Göteborg.

– Den sträckan är ju uppenbar. Man ser rätt tydligt på kartan var de behövs, säger Roger Byström, ansvarig för detektorerna på Trafikverket.

I år har Nerikes brandkår och Bergslagens räddningstjänst redan ryckt ut på 13 bränder, orsakade av gnistregn från förbipasserande tåg.

– Här är det utförsbacke och tågen väger flera tusen ton. Därför får de ligga och bromsa så hårt, säger Peter Karlsson, chef på Bergslagens räddningstjänst i Filipstad.

En tjuvbromsdetektor kostar fyra miljoner kronor. Det är mindre än vad det till exempel kostade MSB att ersätta Filipstads kommun för stor brand i Asphyttan förra året. 

Ändå dröjer de nya detektorerna, förklarar Trafikverkets biträdande planeringsdirektör Tommy Jonsson. Innan de kan upphandlas ska de in i verksamhetsplanen som spikas i november 2019.

– Det blir först under 2021. Det är så långa ledtider i statlig verksamhet, säger Tommy Jonsson.

Nedbrunnen skog intill tågrälsen utanför Molkom.

Detektorerna kan alltså vara på plats tidigast tre år efter att tåg vållade de många bränderna förra sommaren. Men det är inte Trafikverket som orsakar bränderna, betonar Tommy Jonsson. Det är tågen. De är tågoperatörernas ansvar.

Han får stöd av brandingenjör Leif Sandahl på MSB.

– Det är inte skäligt med så mycket bränder av ett fenomen som vi känner till. Kan vi flyga till månen så borde det vara möjligt att lösa det här.

Tågoperatörerna behöver hitta nya tekniska lösningar.

– Det måste finnas något smartare än att använda 1800-talsteknik som att bromsa järn med järn, säger Leif Sandahl.

Efter sommarens bränder polisanmäldes Green Cargo. En förundersökning om allmänfarlig vårdslöshet pågår, men ingen är delgiven misstanke. Kammaråklagare Rebecca Hällgren i Karlstad väntar fortfarande på en teknisk undersökning av tåget.

Presstalesman Håkan Sjöström på Green Cargo säger att det inte finns några enkla lösningar. Att köra godståg är ett hantverk och nu har företaget vidareutbildat sina lokförare i hur de undviker tjuvbromsning.

Men Beatrice Ask, M, ordförande i riksdagens försvarsutskott, tycker att allt går alldeles för långsamt.

– Jag är jätteirriterad. Gör något nu! Vi kan ju inte ha tåg som åker omkring och tänder eld på skog hela tiden. Regeringen måste kunna peka ut vilken myndighet som ska göra vad och sedan ge dem ett uppdrag, säger hon.

Läs mer: När skogen brann i Kårböle kom Europa till undsättning