Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

”Hur kan man låta de här människorna demonstrera?”

Synagogan i Göteborg. Judiska församlingen kommer inte genomföra någon särskild aktivitet med anledning av nazistdemonstrationen och har avböjt andra stödmanifestationer utanför synagogan under gudstjänsten.
Synagogan i Göteborg. Judiska församlingen kommer inte genomföra någon särskild aktivitet med anledning av nazistdemonstrationen och har avböjt andra stödmanifestationer utanför synagogan under gudstjänsten. Other: Leif Jacobsson

I skuggan av nazistdemonstrationen firar Göteborgs judar den stora högtiden jom kippur. Förintelseöverlevande och deras unga släktingar ser nu nazister marschera på hemstadens gator.

Polismyndighetens beslut att lägga nazistiska Nordiska motståndsrörelsens demonstration i närheten av Göteborgs synagoga väckte stark kritik. Efter att församlingen överklagat beslutet ändrades det av förvaltningsrätten och demonstrationen kommer nu att avslutas innan den når kvarteren runt synagogan.

De i församlingen som DN pratat med är glada över domstolens beslut, men oroas samtidigt över att fira den stora högtiden samtidigt som nazister demonstrerar på gatorna.

LÄS MER: ”Vad är nazister, pappa?” Jonas Hassen Khemiri försöker svara sin son

Nathalie Gunnarsson är 24 år, född och uppvuxen i Oslo och senare Falkenberg. Efter studenten flyttade hon till Göteborg för att studera. Hon är aktiv i stadens judiska församling där hon arbetar med administration och ungdomsverksamhet.

– Hur kan man låta de här människorna demonstrera i mitt Göteborg? Mycket av hatet är riktat mot mig som judinna, men jag undrar främst som svensk och som någon som är bosatt i Göteborg, säger hon.

Den judiska högtiden jom kippur anses vara en av de viktigaste. Det är en helg av fasta och reflektion då allt arbete är förbjudet. Ekonomistudenten Nathalie Gunnarsson jämför det med ett bokslut.

– Det är en dag för försoning. Man ser tillbaka på året som varit och går in i sig själv för att reflektera över sitt liv, säger hon.

Men samtidigt som den judiska församlingen samlas för gudstjänster under lördagen går nazistmarschen några hundra meter bort. Flera av församlingsmedlemmarna ifrågasätter varför demonstrationen över huvud taget ska vara tillåten.

– Självklart har människor rätt att demonstrera. Det som är svårt för mig att förstå är att de tillåts genomföra det här när de har den här våldsamma och kriminella bakgrunden, säger Nathalie Gunnarsson.

Under lördagen ska nazistiska NMR demonstrera i Göteborg. Bilden är från en demonstration tidigare i år.
Under lördagen ska nazistiska NMR demonstrera i Göteborg. Bilden är från en demonstration tidigare i år.

LÄS MER: Niklas Orrenius: "Vilken koppling ser nazister mellan sig själva och SD?"

Judiska församlingen kommer inte genomföra någon särskild aktivitet med anledning av nazistdemonstrationen och har avböjt andra stödmanifestationer utanför synagogan under gudstjänsten, berättar ordföranden Allan Stutzinsky.

– Allmänt sett är det vår bedömning att varje motdemonstration där man konfronterar Nordiska motståndsrörelsen riskerar att eskalera situationen och leda till våld.

Hade polisen ens koll på att det var jom kippur när de gav dem tillståndet?


På fredagseftermiddagen är Allan Stutzinsky med under en manifestation för öppenhet och demokrati, och mot nazism, som anordnades av flera partier.

Bland medlemmarna i Göteborgs judiska församling finns flera överlevande från Förintelsen. I SVT Agenda berättade 81-årige Michael Ben-Menachem hur synen av nazister på Göteborgs gator skulle få honom att återuppleva händelserna från hans barndom i Ungern.

Göteborgs yngre judar har vuxit upp med släktens och församlingens vittnesmål om Förintelsen och Andra världskriget. David Schreiber, 29 år, är med i föreningen Zikaron där unga judar, ”tredje generationens Förintelseöverlevande”, besöker skolor och berättar om sina mor- och farföräldrars upplevelser.

– Min farfar är från Rumänien ursprungligen, och var i Auschwitz bland annat. Han kom till Sverige med de vita bussarna. Min mormor flydde med fiskebåt från Danmark när nazisterna ockuperade, säger han.

LÄS MER: Två personer med knivar anhållna – har kopplingar till demonstrationen

David Schreiber, som är jurist, brottas med frågan om nazisternas demonstrationstillstånd. Å ena sidan är yttrandefriheten viktig, å andra sidan tror han att grupperna som är offer för nazisterna ofta glöms bort.

– Hade polisen ens koll på att det var jom kippur när de gav dem tillståndet? Om de inte hade det säger det nog en del, säger han.

David Schreiber beskriver sig som både sekulariserad och praktiserande jude. Jom kippur är en stor högtid som han vanligtvis hade firat i synagogan. Men nazisternas demonstration får honom att tveka.

– Det känns förjävligt. Jag funderar. Det beror på hur jag upplever säkerhetsläget. Jag vill och tror att jag kommer gå. Annars känns det ju på ett sätt som att nazisterna vunnit, men det har de verkligen inte.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.