Hoppa till innehållet Ge oss feedback gällande tillgänglighet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2023-03-31 04:31

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/husagare-kan-fa-vanta-en-timme-pa-brandkaren/

SVERIGE

Husägare kan få vänta en timme på brandkåren

Glesbygd och skärgårdsöar kan få vänta upp till en timme på brandkåren.
Bild: Lise Åserud/TT

Husägare kan få vänta en timme på räddningstjänsten om det börjar brinna. Försäkringsbolaget If är kritiskt till räddningstjänstens krympande resurser. ”Ansvaret skjuts över på enskilda fastighetsägare”, säger skadeinspektör Mats Larsson.

Sedan Lagen om skydd mot olyckor ersatte den tidigare Räddningstjänstlagen 2004 har kommunerna haft möjlighet att minska på anslagen till brandkåren, uppger If. Det har enligt försäkringsbolaget lett till ökade skador. I somras brann till exempel tre fastigheter – som hade kunnat räddas om räddningstjänsten varit på plats tidigare – ned till grunden.

Även kustbevakningen har krympt sin verksamhet, så att den inte kan hjälpa till med transporter ut till öar. Numera måste räddningstjänsten i vissa fall åka med ordinarie bilfärjor.

– Vi ser en tendens till att ansvaret skjuts över från räddningstjänsten på enskilda fastighetsägare. Kommunen formulerar kraven på sin egen räddningstjänst och ibland blir det lite godtyckligt. Allt ska utföras snabbare till en billigare peng, säger Mats Larsson, brandman och skadeinspektör på If.

Försäkringsbolaget anser att det behövs mer resurser och utbildning till de kommunala räddningstjänsterna. Dessutom behöver kommunerna informera fastighetsägarna om deras eget ansvar, så att de ser över sitt skydd och har möjlighet att klara sig själv ett tag om olyckan är framme.

– I centrala Stockholm är man van vid att räddningstjänsten är på plats efter sex minuter och fritidshusägare kan tro att det är likadant på landet. Men där kan de få vänta i upp till en timme om det vill sig illa, säger Mats Larsson.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) håller med om att räddningstjänsternas resurser har minskat, men förnekar att det beror på lagändringen.

– Den nya lagen tydliggör den enskildes ansvar, men det ansvaret fanns redan tidigare. Att kommunernas räddningstjänster har krympt beror snarare på besparingskrav. I många kommuner är räddningstjänsten inte prioriterad verksamhet, säger Jan Wisén, biträdande avdelningschef på MSB.

Han håller med om att räddningstjänsternas operativa förmåga har minskat, men säger att brandskyddet i glesbygd och på skärgårdsöar alltid har varit ett problem. Det är till exempel inget nytt att brandkåren måste åka med ordinarie bilfärjor.

Är det rimligt att det kan dröja en timme innan brandkåren kommer?

– Bor man på en skärgårdsö eller i glesbygd är det säkert skäligt. Samhället kan inte ha räddningstjänst överallt, säger Jan Wisén.

Har Sverige ett rimligt brandskydd?

– Generellt sett är min bedömning att Sverige har ett rimligt brandskydd. Men en trend de senaste tio åren är att kommunerna successivt har dragit ned på förmågan. Fortsätter den trenden utan att man kompenserar på något annat sätt så kommer räddningstjänsten att få en försämrad förmåga.