Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Id-kontrollerna kan få viss betydelse

Migrationsverkets generaldirektör Anders Danielsson ser tre stora utmaningar det kommande året.
Migrationsverkets generaldirektör Anders Danielsson ser tre stora utmaningar det kommande året. Foto: Roger Turesson

Ny lagstiftning, fungerande boenden och ärenden som samlats på hög. Det här är Migrationsverkets tre stora utmaningar – efter förra årets rekordmånga asylsökande.

– Vi måste få organisationen i en sorts normalläge, säger generaldirektör Anders Danielsson.

När Migrationsverket summerar året som gått kan myndigheten konstatera att så många aldrig tidigare har sökt asyl i Sverige. Slutsiffran 162.877 är nästan dubbelt så hög som 1992 då Balkankrigen pågick. En femtedel – 35.369 personer – är ensamkommande barn.

Toppen nåddes i början av november, därefter har antalet minskat kraftigt. Enligt Migrationsverkets generaldirektör Anders Danielsson beror nedgången delvis på det kalla vädret.

– Vi vet erfarenhetsmässigt att antalet går ned kraftigt under vinterhalvåret då det är svårare att ta sig över Medelhavet. Men det finns en massa faktorer som spelar in. Enskilda medlemsländer i EU har satt upp staket och infört gränskontroller så att framkomligheten blivit sämre, säger han.

I november vidtog regeringen en rad åtgärder för att minska antalet asylsökande. Man beslutade om tillfälliga gränskontroller och den 4 januari införs id-kontroller på bussar, tåg och färjor till Sverige.

Frågan är om åtgärderna har eller kommer att ha effekt. Anders Danielsson är osäker.

– Gränskontrollerna kan ha haft betydelse, men är svåra att kvantifiera. Sedan kan id-kontrollerna definitivt komma att få viss betydelse, har man inte identitetshandlingar så släpps man inte in i Sverige.

I slutet av juli sänkte Migrationsverket årsprognosen för antalet asylsökande till 66.000–88.000. En rejäl miss kan tyckas, men Anders Danielsson påpekar att det finns oerhört många osäkerhetsfaktorer listade i prognosen.

– Det är möjligt att man ska fundera på hur man ska formulera framtida bedömningar, oerhört mycket kan påverka situationen.

Prognosen för nästa år är i medeltal 135.000 asylsökande.

Gränskontrollerna kan ha haft betydelse, men är svåra att kvantifiera. Sedan kan id-kontrollerna definitivt komma att få viss betydelse 

Lite av en knäckfråga är om EU kan enas om ett fungerande omfördelningssystem.

– Då får vi ned antalet rejält. Annars kan det bli betydligt fler.

Anders Danielsson ser tre stora utmaningar det kommande året. För det första måste Migrationsverket få organisationen i ett slags normalläge, så att man hinner med att pröva alla ärenden. För det andra handlar det om att ta fram asylboenden med tillräckligt hög standard – i stället för akuta, tillfälliga lösningar.

För det tredje måste myndigheten anpassa sig till den skärpta migrationslagstiftningen som väntas träda i kraft under våren.

Hur förbereder ni er inför de här utmaningarna?

– Vi har startat ett omfattande arbete för att se till att vi kan anpassa organisationen. Det är allt från it-system och blanketter till utbildningar. Vi rekryterar fler människor, vi fortsätter att upphandla fler boenden.

Kommer ni att kräva extra pengar från regeringen?

– Vi ska lämna in ett nytt budgetunderlag i januari och då får vi titta på hur den ekonomiska situationen ser ut.

Statsvetaren Anders Sundell vid Göteborgs universitet anser att gränskontrollerna har pressat ned antalet asylsökande. Däremot har han svårt att bedöma hur stor effekten är och hur regeringens övriga åtgärder har påverkat siffrorna.

– Det var ju flera saker som infördes i samma veva. Dels handlar det om id-kontrollerna på tågen, dels om färjebolagen som krävde id-handlingar för att passagerare ska få komma ombord. Men det skickades också ut en massa signaler om att det börjar bli ett dåligt mottagande i Sverige, att folk fick sova utomhus till exempel, säger han.

Fakta. Migrationsåret i siffror
  • 2015 sökte 162 877 personer asyl i Sverige. Det kan jämföras med det tidigare rekordåret 1992, då siffran slutade på 84 000.
  • De vanligaste nationaliteterna var syrier, afghaner och irakier.
  • Antalet ensamkommande barn har ökat kraftigt, från 7 049 år 2014 till 35 369 förra året. 66 procent av de sökande var afghaner.
  • Den 31 december 2015 var 181 890 personer inskrivna i det svenska mottagningssystemet.
  • 109 235 personer beviljades uppehållstillstånd, varav 35 000 permanent. Flertalet asylansökningar som lämnats in under året har dock inte hunnit avgöras.
Läs mer. Regeringens åtgärder för att minska antalet asylsökande

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.