Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-06-04 07:56

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/inget-tyder-pa-att-oppna-skolor-paverkat-dodstalen-i-covid-19/

Sverige

Inget tyder på att öppna skolor påverkat dödstalen i covid-19

Foto: Thomas Karlsson

Det finns inget som tyder på öppna för- och grundskolor har påverkat dödligheten i covid-19 i Sverige.

Det är en av slutsatserna i en översiktsartikel som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Acta Paediatrica.

Det är forskare och bibliotekarier från Karolinska institutet i Solna som har gått igenom 700 publikationer och sedan valt ut 47 artiklar som de ansett vara mest relevanta när det kommer till smittspridningen av covid-19 och barn.

Hur säker kan man vara på att barn inte är drivande i covid 19-pandemin?

– Vissa slutsatser kan man vara säker på, som att barn inte driver den här pandemin, och att barns bidrag till att äldre i dag dör av covid-19 är väldigt litet, säger Jonas Ludvigsson.

Han är barnläkare i Örebro och professor i epidemiologi vid Karolinska institutet. Han är också författaren till artikeln som publiceras i Acta Paediatrica på onsdagen.

– Vi kan inte se att öppna förskolor och skolor skulle öka dödligheten i covid-19 i Sverige eller någonstans i världen, säger han

Att barn inte driver pandemin kan delvis bero på att de inte får träffa sina mor- och farföräldrar, menar han.

– Jag tycker inte heller att en känslig gammal människa ska träffa sitt barnbarn. För även om barn har låg smittsamhet så kan de smitta, och äldre har en hög dödlighet om de blir smittade, säger Jonas Ludvigsson.

Slutsatsen att barn inte är särskilt smittsamma beror bland annat på att deras virusnivåer sannolikt är lägre. 

– Det gör att de nog sprider färre viruspartiklar till andra eftersom risken att bli sjuk står i proportion till den virusmängd man utsätts för, enligt Jonas Ludvigsson.

Det andra argumentet för att barn inte är drivande i pandemin kommer från att de har färre symtom när de väl blir sjuka.

– Det vet man sedan tidigare, och även flera färska studier tyder på att den som har mycket symtom sprider smittan mer än den som har färre symtom. 

Det beror delvis på att smittan överförs via droppsmitta, när någon hostar eller nyser, eller har virus på fingrarna och sedan pillar sig i näsan eller ögonen.

– Barn har färre symtom, som hosta och nysningar, och överför då troligen mindre smitta. 

Sedan har vi det ett faktum att barn bara utgör en liten del av alla som är sjuka. Det är ytterligare ett skäl till att de inte driver pandemin, enligt Jonas Ludvigsson.

I översiktsartikeln tar forskarna upp några av alla de fallrapporter som finns i världen där man har tittat närmare på hur många som har smittats av att träffa barn med symtom.

– Det är väldigt få människor som med säkerhet kan sägas ha blivit smittade av barn, säger Jonas Ludvigsson och ger några exempel.

Till exempel en nioårig pojke som ska ha haft kontakt med 112 andra personer under tiden han var sjuk och hade symtom. Ingen av dem ska ha fått smittan.

Hur nära han hade kontakt med de andra framgår inte av studien.

– Det enda vi vet är att de har kvalat in som ”kontakt”, så man kanske kan utgå från att de inte har varit på alltför långt avstånd. 

Jonas Ludvigsson nämner också en preliminär studie från Australien med nio elever och nio i personalen som hade covid-19 på en gymnasieskola. 

De hade kontakt med 735 elever and 128 personer i personalen. 

Av dessa kontakter var det bara två barn, men ingen ytterligare person i personalen, som ska ha blivit smittade med covid-19 vid kontakten med dessa sammanlagt 18 personer varav nio var barn.

I världen överstiger antalet dödsfall i covid-19 nu 300.000.

I många länder har samhället stängt skolor och förskolor och infört samma åtgärder för gamla, vuxna och barn för att minska smittspridningen.

Enligt Jonas Ludvigsson finns det inget som tyder på att skol- och förskolestängningarna har minskat dödstalen i något land.

Det händer att utländska journalister ringer honom för att informera sig om de svenska skolstängningarna.

– Då brukar jag säga att vi i Sverige har haft omkring 900.000 barn som har gått i grundskolan under den här pandemin, och att det inte har poppat upp några stora utbrott på svenska skolor trots att de varit öppna. 

– Vi har inte sett några artiklar med rubriker som ”nu har 35 barn i Alingsås insjuknat”, eller ”nu är 12 barn sjuka i klass åtta i Kiruna skola”. 

Det hör också till ovanligheterna att det är barnen som blir sjuka i covid-19 först i en familj, enligt Jonas Ludvigsson som hänvisar till studier.

– Vid andra infektionssjukdomar, som influensa, är det ofta barn som insjuknar först och sedan smittar övriga familjen.