Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Sverige

Högsta domstolen: Inte tillåtet att odla cannabis för att lindra smärta

En cannabisplanta.
En cannabisplanta. Foto: Eduardo Verdugo/AP

Det är inte tillåtet att odla cannabis av medicinska skäl.

Det slår Högsta domstolen fast i en dom i dag. Andreas Thörn, 39, som lider av extrem kronisk nervsmärta, döms för ringa narkotikabrott till dagsböter, vilket dock är ett lindrigare straff än det som Svea hovrätt dömde honom till.

Andreas Thörn bröt nacken och blev förlamad i en motorcykelolycka 1994.

Sedan dess sitter han i rullstol. Han har i så väl tingsrätt som hovrätt beskrivit den stora smärta och de depressioner han lidit av på grund av sitt tillstånd.

Han har medicinerats med flera olika läkemedel som gett honom olika biverkningar, men aldrig hjälpt honom. Till slut återstod enligt läkarna bara att prova metadon, en extremt stark variant av morfin.

Då började Anderas Thörn själv fundera över sin situation. Efter att ha hittat ett forum på internet där man diskuterade cannabis som läkemedel bestämde han sig för att testa själva. Han odlade en planta och börjad med små doser på 0,05 gram.

Enligt honom blev effekten tydlig och snabb. Han liv förändrades. Han började arbeta heltid, han kunde ta hand om sin familj och började fungera i vardagen.

Under sommaren 2015 åtalades han för narkotikabrott, men den 27 augusti friades han. Västmanlands tingsrätt menade att han befunnit sig i en sådan nödsituation att hans handlade ”inte kunde anses oförsvarligt”. 

Svea hovrätt tyckte annorlunda. I mars i år dömdes Anderas Thörn för narkotikabrott och ringa narkotikabrott till villkorlig dom och dagsböter på 90 gånger 130 kronor.

Domen innebar att han också ska stå för sina rättegångskostnader.

Svea hovrätt fann inga skäl att betvivla hans berättelse eller hans smärta, men den ansåg inte att den ligger inom ramen för vad lagen säger om en människas nödsituation, någon som regleras i brottsbalkens 24:e kapitel.

Det anser inte heller Högsta domstolen. I domen resonerar  domstolen kring de regler om kontroll av narkotika och om godkännande och licensiering av läkemedel som innebär att det bara i rena undantagsfall kan vara tillåtet att lindra smärta med narkotika utan läkares ordination.

Domstolen menar också att ska nöd kunna åberopas så förutsätts det i princip att omedelbar tillgång till sedvanlig sjukvård saknas. 

”Så var inte situationen här. Det var därför inte tillåtet att odla och använda cannabis för självmedicinering på det sätt som skett.”, skriver HD.

Domstolen menar vidare att Andreas Thörn agerat med uppsåt, han visste att gärningen var straffbar.

”Även med beaktande av att odlingen föranleddes av mycket speciella skäl och mannens konsumtion av cannabis inte syftade till att vara rusgivande, måste den narkotika som han odlade anses ha varit avsedd för missbruk i den mening som avses i 1 § första stycket 2 narkotikastrafflagen”, fortsätter domstolen.

Andreas Thörn säger i ett sms till DN att han överlag är nöjd med domen, även om han inte blev friad.

– Mest lättad är jag över att tre års kamp och en vardag i ovisshet är över. Det har jag fått betala ett högt pris för, både psykiskt och fysiskt, skriver Andreas Thörn som inte orkar ställa upp på någon intervju.

 39-åringens juridiska ombud, Victor Regnér, säger till DN att även om de inte helt vågat hoppas på en friande dom är de är väldigt glada över att Högsta domstolen visat mycket empati för Andreas Thörns situation.

– Vi fått gehör för alla de förmildrande omständigheter vi åberopat. I domen finns det inte ett spår av moraliskt skuldbeläggande av Andreas Thörns handlande och jag är övertygad om att Högsta domstolen förstått att de flesta i Andreas Thörns situation, med svåra kroniska smärtor, skulle gjort nästan vad som helst för att slippa plågorna, säger Victor Regnér.

När Svea hovrätt skulle avgöra ärendet sade han till SVT att det skulle vara en ”smärre sensation” om hans klient friades.

Victor Regnér har hela tiden hävdat att nödbestämmelsen ska gälla, att det inte finns något uttryckligt krav på att faran måste vara akut för att den ska gälla.

Högsta domstolen dömer dock Anderas Thörn för ringa narkotikabrott och inte narkotikabrott av normalgraden, som hovrätten gjorde. De sänker också antalet dagsböter från 90 till 40 dagsböter à 130 kronor. Han behöver inte heller stå för rättegångskostnaderna.

Orsaken till att man bedömer att straffvärdet är lägre än vad hovrätten kom fram till är att mannen sedan i våras  är en av fyra svenska patienter som får marijuana utskrivet på licens godkänt av läkemedelsverket.

Läkemedlet heter Bediol och tillverkas av ett holländskt företag. Det handlar om medicinsk cannabis, växtdelar som ska vaporiseras eller som man kan göra te av.

Medicinsk användning av marijuana är tillåtet i drygt 20 delstater i USA, i vissa delstater i Australien och i Kanada. Även i Holland är det tillåtet och i Finland, Tyskland, Tjeckien och Italien kan läkare föreskriva medicinsk användning, skriver tidningen Vårdfokus.

I samma artikel hänvisar man också till det hittills största forskningsöversikten över de medicinska effekterna av cannabis. Den har gjorts av en expertpanel i den amerikanska vetenskapliga organisationen National Academies of Sciences, Engineering and Medicine som efter att ha granskat 10.000 vetenskapliga sammanfattningar kommit fram till att det finns evidens för att cannabis är effektivt vid tre specifika tillstånd: illamående och kräkningar vid cellgiftsbehandling, kramper hos ms-sjuka och smärtor.

Men osäkerheten kring det resultatet är stor. När det gjordes en metaanalys baserad på ett stort antal studier som publicerats i Annals of Internal Medicine kom man fram till att det vetenskapliga underlaget är ”svagt eller otillräckligt.”

Läs mer: ”Stor osäkerhet kring cannabis till smärtpatienter”

I samband med att DN uppmärksammade det resultatet sa Fred Nyberg, professor i biologisk beroendeforsning vid Uppsala universitet att metaanalysen inte gav någon ”tydlig evidens för att medicinsk cannabis är en dundermedicin”.

– Även om vissa individer med neuropatisk smärta kan bli hjälpta är det inga stora smärtlindringseffekter man ser här, menade han.

 

 

 

 

 

 

 

 

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.