Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-02 15:25

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/intensivutbildning-for-nya-svenskar-ska-minska-bristen-pa-vardpersonal/

Hälsa

Intensivutbildning för nya svenskar ska minska bristen på vårdpersonal

Efter Sophiahemmets utbildning fick Fwo Yi Tee från Malaysia praktik på avdelningen för huvud-, hals- och hudcancer på Karolinska, där Anja Fält Sjöberg är omvårdnadschef.
Efter Sophiahemmets utbildning fick Fwo Yi Tee från Malaysia praktik på avdelningen för huvud-, hals- och hudcancer på Karolinska, där Anja Fält Sjöberg är omvårdnadschef. Foto: Vanni Jung Ståhle

Bristen på vårdanställda har under våren blivit tydligare än någonsin. Men för utländska läkare och sjuksköterskor är vägen till legitimation ofta lång.

Med hjälp av en snabbutbildning försöker Sophiahemmet i Stockholm ändra på det.

– Jag hade nästan gett upp att få jobba som sjuksköterska i Sverige, säger Fwo Yi Tee.

Fwo Yi Tee har gjort praktik på Karolinska sjukhusets avdelning för huvud-, hals- och hudcancer sedan början av mars, alltså ungefär samtidigt som det nya coronaviruset började spridas på allvar i Sverige. På vissa sätt har smittan fått arbetsplatsen att mer och mer likna verksamheten i hennes tidigare hemland Malaysia, där hon först utbildade sig till sjuksköterska.

Dels för att munskydd numera är standard i Sverige, vilket det länge varit på sjukhusen i Malaysia, och dels för att patienterna blivit allt fler.

Praktiken är det sista steget mot svensk legitimation för Fwo Yi Tee. ”Jag vill tacka alla snälla lärare, chefer och vänner som hjälpt mig under den långa resans gång”, säger hon.
Praktiken är det sista steget mot svensk legitimation för Fwo Yi Tee. ”Jag vill tacka alla snälla lärare, chefer och vänner som hjälpt mig under den långa resans gång”, säger hon. Foto: Vanni Jung Ståhle

– Våningen under oss har blivit covid-avdelning nu så deras tidigare patienter får komma till oss i stället. Vi har fått snabbutbilda oss för att kunna ta emot dem, och det är många fler patienter per sjuksköterska nu. Men vi kämpar på, säger avdelningens omvårdnadschef Anja Fält Sjöberg.

Under coronakrisen har bristen på vårdpersonal blivit tydligare än någonsin. Många som permitterats eller sagts upp från sina vanliga jobb har därför fått chansen att gå snabbkurser i omsorg och omvårdnad för att kunna hjälpa till. Den första kursen riktades till flygpersonal och genomfördes på Sophiahemmet i samarbete med rekryteringsbolaget Novare och Wallenbergsstiftelserna.

– Vi såg en kris med stora grupper som blev av med jobbet samtidigt som bristen på folk inom kritiska branscher var stor – då var det självklart för oss som ger anslag till utbildningsverksamhet att vara med och finansiera en sådan här kortutbildning också, säger Oscar Stege Unger, direktör på Wallenberg Foundations.

Jag hade ingen aning om att det skulle vara så svårt att få jobba som sjuksköterska och ta så lång tid att få legitimation trots att jag är utbildad.

Aktörerna har sedan tidigare erfarenhet av snabbspår för vården. Trots bristen på sjuksköterskor och flera läkarspecialiteter tar det ofta många år för dem som utbildat sig utanför Europa att få svensk legitimation. Genom en utbildning på Sophiahemmet Högskola i Stockholm har 127 läkare och sjuksköterskor med examen från länder utanför Europa kunnat skynda på processen. 

Däribland Fwo Yi Tee, som både utbildat sig till sjuksköterska i Malaysia och forskat inom akutsjukvård i Singapore. Hon kom till Sverige i augusti 2015 för att läsa en magisterutbildning i global hälsa, och hoppades därefter kunna börja jobba här. 

– Jag hade ingen aning om att det skulle vara så svårt att få jobba som sjuksköterska och ta så lång tid att få legitimation trots att jag är utbildad. Samtidigt hör man ju hela tiden om bristen på vårdpersonal, det känns lite konstigt, säger hon.

Att hitta en praktikplats är ofta svårt, mycket för att man inte vet vem man ska kontakta, säger Fwo Yi Tee, som tycker att sjuk­husen borde ha tydligare information på sina webbplatser.
Att hitta en praktikplats är ofta svårt, mycket för att man inte vet vem man ska kontakta, säger Fwo Yi Tee, som tycker att sjuk­husen borde ha tydligare information på sina webbplatser. Foto: Vanni Jung Ståhle

Efter att ha påbörjat processen mot legitimation och lärt sig grundläggande svenska sökte hon jobb som undersköterska – men redan där tog det stopp. I stället blev hon inom kort anställd som marknadsanalytiker av en startup inom e-hälsa.

Många utländska sjuksköterskor och läkare fastnar vid kunskapsprovet, eller vid att hitta en praktikplats. Fwo Yi Tee menar att vägen mot legitimation är väldigt krånglig jämfört med den tydliga väg genom skolsystemet som infödda svenskar har.

– Jag hade nog aldrig klarat det om jag inte gått Sophiahemmets kurs. Man måste själv hitta vägar för att få in alla delar som krävs för legitimation, och jag hade knappt vetat var jag skulle börja. Det finns inget sammanhängande system, säger hon.

Vi bestämde att vi skulle starta en skräddarsydd utbildning för att skynda på processen för svensk legitimation.

Något som exempelvis skulle underlätta vore om sjukhusen själva hade information om var det finns möjligheter att göra praktik, menar hon.

– Och vem man i så fall kan kontakta. I stället för att bara hänvisas till Arbetsförmedlingen.

På Sophiahemmet blev problemet påtagligt när ett tiotal läkare en morgon i april 2016 kom till privatsjukhusets högskola, berättar rektorn Johanna Adami. De hade varit i Sverige i flera år, pratade utmärkt svenska och var erfarna i yrket. Men de var frustrerade. De lyckades inte komma in i systemet.

– Det var ju i kölvattnet av att det kom så många samtidigt från länder utanför Europa med gedigna utbildningar. Så vi bjöd in dem och vid sittande bord bestämde vi att vi skulle starta en skräddarsydd utbildning för att skynda på processen för svensk legitimation, berättar Johanna Adami.

Johanna Adami, rektor på Sophiahemmets högskola.
Johanna Adami, rektor på Sophiahemmets högskola. Foto: Vanni Jung Ståhle

Hon anställde en av läkarna för att hjälpa till att utforma intensivutbildningen som startade hösten samma år.  

Under fyra månader varvades föreläsningar med praktik på Sophiahemmets sjukhus. Frågor om etik, kultur, lagar och förordningar togs upp för att deltagarna skulle få full koll på hur det svenska hälso- och sjukvårdssystemet fungerar och vara rustade för det obligatoriska kunskapsprovet. Efter kursen gick de in i ett mentorskapsprogram för att få hjälp att komma vidare i processen. 

En del moment läste vi tillsammans med svenska studenter – vilket har varit jätteviktigt för att få ett nätverk av svenska blivande sjuksköterskor.

Utbildningen blev framgångsrik och fortsätter att ta in elever. Enligt högskolans egna uppföljningar har nästan samtliga av de 127 läkare och sjuksköterskor från 39 länder som hittills gått utbildningen börjat jobba eller kommit vidare i processen. Nästa kull börjar i september. För att bli antagna ska eleverna kunna bra svenska och ha fått sin utländska utbildning granskad av Socialstyrelsen. 

– På det här sättet har vi kunnat förkorta tiden till legitimation för våra elever avsevärt och de kan nu bidra med sin kompetens i vården, säger Johanna Adami.

Fwo Yi Tee och Anja Fält Sjöberg.
Fwo Yi Tee och Anja Fält Sjöberg. Foto: Vanni Jung Ståhle

Fwo Yi Tees praktikplats på Karolinska grundas också i Sophiahemmets utbildning, då en av hennes kurskamrater redan var på avdelningen och kunde tipsa om vem hon skulle kontakta.

En intervju bokades in, vilken hon var otroligt bra förberedd inför, minns omvårdnadschefen Anja Fält Sjöberg. Däremot krävdes det ”lite pyssel”, med några veckor av mejlkonversationer mellan hr-avdelningen och Migrationsverket innan praktiken kunde påbörjas.

– Det krävdes lite extra administration för att få ihop det, men sedan Fwo väl kunde börja har det fungerat jättebra. Hon är här för att lära sig men vi tycker att hon lär oss saker också, säger Anja Fält Sjöberg.

Jag har saknat närheten till patienterna, att jobba med människor. Jag är så glad att jag äntligen fått chansen att göra det.

För Fwo Yi Tee har det viktigaste med att delta i programmet varit att få tillbaka motivationen.

– Innan jag började utbildningen hade jag nästan gett upp att få jobba som sjuksköterska här. En del moment läste vi tillsammans med svenska studenter – vilket har varit jätteviktigt för att få ett nätverk av svenska blivande sjuksköterskor.

Praktiken är sista steget innan hon kan ansöka om svensk legitimation.

– Jag har saknat närheten till patienterna, att jobba med människor. Jag är så glad att jag äntligen fått chansen att göra det, säger hon.

Foto: Vanni Jung Ståhle

 

 

Läs mer:

Kom som flykting – nu är Ermira den trygga personen

”Vår sjukvård är byggd för en annan tid” 

Sjukhusdirektör: Vi måste lära av coronakrisen

Så ska Sverige undvika brist på skyddsutrustning 

Ämnen i artikeln

Sjukvård
Integration
Hälsa
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt