En utskrift från Dagens Nyheter, 2023-09-21 15:37
Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/ivo-bade-halsa-och-liv-hade-kunnat-raddas/
IVO har noterat allvarliga brister på en tiondel av 1.045 verksamheter inom äldreomsorgen som de har gjort en inledande tillsyn av. Ett exempel är smittad personal som beordrats att arbeta. Och de allvarliga anmälningarna blir fler.
Nu går man vidare med fördjupade granskningar av de verksamheter som haft brister.
– Om den här minoriteten som inte lyckats lika väl hade gjort det så hade ju såklart både hälsa och liv kunnat räddas, säger Sofia Wallström, generaldirektör för IVO.
Du vet väl att du kan skapa ett gratiskonto på DN? Som inloggad kan du ta del av flera smarta funktioner.
På onsdagens myndighetsgemensamma pressträff presenterade Sofia Wallström, generaldirektör för Inspektionen för vård och omsorg, resultaten av den inledande tillsynen av drygt tusen verksamheter inom äldreboende, hemtjänst och LSS för vuxna.
Efter den inledande tillsynen går IVO vidare med fördjupade granskningar av runt en tiondel av de 1.045 granskade verksamheterna där de noterat allvarliga brister.
– Vi har fått till oss ett stort antal riskupplysningar och en stor andel av dem är av allvarlig karaktär, och det är dem vi agerar på, säger Sofia Wallström till DN.
Hon säger att äldreomsorgen, precis som innan pandemin, sticker ut när det kommer till de allvarliga riskupplysningarna.
– Det som sticker ut inom äldreomsorgen handlar om vårdhygien. Och när vi gjort den här tillsynen så har vi konkreta exempel på situationer, säger hon.
En del av de konkreta exemplen som IVO funnit är svårigheter att skilja smittade patienter från icke-smittade patienter. Det finns också exempel på att boende inte fått en individuell bedömning av läkare och hur personal som konstaterats smittade med covid-19 ombetts eller beordrats att arbeta.
– Det är såklart inte acceptabelt, och det reagerar vi på, säger Sofia Wallström.
Under pandemin har andelen riskupplysningar som inkommit till IVO och som är allvarliga ökat. Vad det beror på är inte säkert.
– Om det beror på ett minskat mörkertal och att vi får till oss mer av riskerna eller om det faktiskt är så att det är en försämrad situation i vården, det vet vi inte.
Om man skulle ha kommit till bukt med det här tidigare hade det kunnat göra någon skillnad för hur många människor som avlidit i Sverige?
– Vi ser att de verksamheter, den absoluta merparten som är framgångsrika med att begränsa smittspridningen och hantera det här jobbar effektfullt med till exempel hur man informerar personal, hur man följer upp hur personalen följer basala vårdrutiner och så vidare. Så det är klart att om den här minoriteten som inte lyckats lika väl hade gjort det så hade ju såklart både hälsa och liv kunnat räddas.
IVO har också inlett en tillsyn kring prioriteringen av vilka som får tillgång till intensivvård på akutsjukhus i Stockholm. Det är efter att myndigheten fått information om att människor som bedöms vara i behov av intensivvård inte ges det med hänvisning till kapacitetsbrist på grund av pandemin som man inlett tillsynen.
– Det här är information om något som vi bedömer som allvarligt och en pågående tillsyn.
Eftersom IVO inte avslutat tillsynen har de ingen egen bild av hur situationen ser ut. Men om det skulle vara så att patienter har prioriterats bort trots att det finns både behov och kapacitet så bedömer Sofia Wallström det som allvarligt.
– Det är inte acceptabelt, säger hon.
