Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Sverige

Fem råd till Löfvens nya myndighet mot påverkanskampanjer

Myndighetssverige kommer få tillökning, berättade statsminister Stefan Löfven i ett tal på Folk och försvar i helgen. Här är några råd till den nya myndigheten i dess arbete för källkritik och mot påverkanskampanjer.

”Ett psykologiskt försvar handlar om att säkerställa befolkningens försvarsvilja i fred och motståndsvilja i krig”, sade Löfven och antydde därmed att den nya myndigheten för psykologiskt försvar kanske mer kommer påminna mer om 50-talets kavata vardagsuniformerande av den civila vardagen än om den moderna interaktiva källkritiksappen som många kanske önskade sig. Att myndigheten kommer som ett motdrag mot en hackande och läckande granne i öst var även det tydligt. Den ska alltså ses mer som ett säkerhetspolitiskt utspel än som en del i processen att göra Sveriges befolkning bättre på källkritik.

Icke desto mindre finns det redan i dag kunskap denna myndighet kan tjäna på redan i startblocken. Nyligen höll Poynters faktagranskande nätverk IFCN en brainstorming för att ta fram en serie råd inför det första mötet med EU:s nya expertgrupp om desinformation på nätet. Flera av punkterna är lika applicerbara på svenska förhållanden, så varför inte hälsa den nya myndigheten välkommen på BB med en blombukett av ödmjuka påminnelser: 

1. Gör inga insatser mot ”falska nyheter” – spara dem tills problemen är tydligt definierade. De senaste åren har forskningen jobbat på högtryck, och vi har lärt oss oerhört mycket om vad som händer när något blir fel och får spridning och konsekvenser. Men ännu är det mycket av de tekniska och sociala processerna som är okänt. Den kunskapsbristen syns i den allmänna debatten, inte minst i den tröttsamma politiseringen av det skadligt vaga begreppet ”falska nyheter”. Fall inte till föga för lusten att visa sig handlingskraftig och göra något förhastat, utan vänta tills vi tydligt ser och över hela den politiska skalan är överens om vad problemet är.

2. Alla försök till censur eller filtrering av information skulle ersätta våra nuvarande problem med ett ännu större. Desinformation, missförstånd, blåsningar och propaganda existerar – därom råder inget tvivel och bara det motiverar den outtröttliga strävan efter någon sorts gemensam sanning i offentligheten. Men det kan inte understrykas nog att om ett myndighetsingrepp ens liknade ett försök till att censurera eller filtrera bort någon som helst information i den öppna informationsmiljön så skulle det förvärra läget tusenfalt. 

3. Det verkar inte vara skolbarnen som är sämst på källkritik, utan snarare deras äldre släktingar. Ofta kokar människors insatsvilja vad gäller källkritik ner till någonting om insatser i grundskolan och gymnasiet. Det är inget problem med den goda viljan, men som så många andra diskussioner om källkritik fokuserar den på flisan i andras ögon men inte bjälken i det egna. I senaste upplagan av ”Svenskarna och internet” såg vi att yngre både värderar information på nätet mer skeptiskt och har mer utbildning i källkritik än äldre, och en rykande färsk forskningsrapport från USA pekar ut en liten, äldre grupp mycket politiskt aktiva människor som de ivrigaste besökarna av fejkade nyhetsartiklar. Till och med lärarstudenter får sämre undervisning i källkritik än deras egna elever, enligt en granskning av Lärarnas tidning. Det är dags att sluta skylla på kidsen och vända den kritiska blicken till spegeln.

Läs mer: Linus Larsson: Medelåldern på internet kan bli en samhällsfara 

4. Bidra till forskning, utveckling av verktyg och kunskapsspridande – men lämna faktagranskandet åt journalisterna. Att stödja faktagranskande journalister rent ekonomiskt må ge ett omedelbart energitillskott, men fäller en lång politisk skugga över alla journalistiska resultat. Det finns mycket annat en myndighet kan göra. Bland annat kan den, som dess föregångares sista generaldirektör Mats Ekdahl poängterar, producera och samordna forskning på till exempel hur svenska folkets informationskonsumtion och –beteende ser ut. Den kan också hjälpa till att ta fram fritt tillgängliga verktyg för research och presentation. Inte minst kan den också se till att svenska myndigheters öppenhet för frågor utifrån, som inte alltid efterlevs som man hade kunnat önska, bibehålls just öppen.

5. Häng inte upp er på en fiende, vem den än är. Den blinda övertygelsen är källkritikens kryptonit. Redan i dag ser vi hur diskussionen om felaktigheter på internet emellanåt grumlas av ideologiska konflikter, viljan att sätta dit en motståndare och oförmågan att se bortom sin egen politiska horisont. Att Ryssland just nu bedriver en informationskampanj mot delar av omvärlden är otvivelaktigt för alla som hållit sig vakna, men ett skyddssystem som exklusivt vänder sig mot öst missar de hot som kommer från alla andra väderstreck. Detsamma gäller ett alldeles för specifikt fokus på andra informationsförmörkare, oavsett var de är i världen eller samhället. I botten måste drivkraften vara att bygga ett tryggt, kunnigt och självständigt folk.

2018 är ett år då vi alldeles säkert kommer lära oss nya läxor på detta område, och det är väl bara bra: insikten om vår otillräcklighet är fundamental för alla framsteg. Och i grunden måste också en entusiast upptäckarglädje kunna handleda oss fram i detta. Min egen erfarenhet, och jag är säker på att den delas av alla som någon gång lärt sig någonting oväntat och nytt eller nått ett genombrott i en läro- eller researchprocess, är att lustfylldhet är källkritikens bästa vän. Jag hoppas innerligt att medarbetarna på den nya myndigheten för psykologiskt försvar kommer gå glada och förväntansfulla till jobbet.

Läs mer: Myndighet för psykologiskt försvar inrättas 

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.