Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

”Jag har alltid varit stolt över ryktet att vara antisovjetisk”

Carl Bildt är lika mycket aktivist som utrikes­minister när DN följer honom i Ukraina.

– Jag har ett starkt rykte av att vara anti­sovjetisk. Jag har alltid varit stolt över det, säger Sveriges utrikesminister till studenter i Kiev.

När Bildt i fredags klev upp i talarstolen i en aula på Sjevtjenko­universitetet i Kiev presenterades han som den mest frispråkige europeiske ledaren.

– Han vågar säga saker som en del andra inte ens vågar tänka, sade moderatorn under den tv-sända före­läsningen.

Det var den svenske utrikes­ministerns femte besök i Ukraina sedan förra sommaren. Det är sällan en diplomatins högste chef varit så hård i sina omdömen om ett land som han eller hon gästar.

Bildt kallade Ukraina den mest misskötta delen av det tidigare Sovjet­unionen, han citerade en skamfull placering på rankningen över världens mest korrupta länder och övergick sedan till att peka på några reformer som landet måste genomföra.

Han varnade studenterna för att det kommer att bli tuffa år fram­över, men Ukraina kommer att få hjälp med lån och frihandelsavtal med EU. Därefter kritiserade han Ryssland och Vladimir Putin hårt.

Inte sedan Sverige var drivande för att hjälpa de baltiska länderna in i EU och i Nato på 90-talet har det synts en så stark egen agenda i svensk utrikespolitik.

Intresset på 90-talet är enkelt att förstå genom att titta på kartan. Sedan de baltiska länderna gick med i EU har Östersjön blivit ett Nato­innanhav med Kaliningrad och Sankt Petersburg som ryska tentakler. Sverige är inbäddat mellan Natoländer. En ordning som svenska regeringar av båda kulörer har trivts med.

– Det är klart att vi har ett starkt intresse av att de tre baltiska staterna är fasta medlemmar av både EU och Nato. Vi har ett starkt intresse av att Nato har en försvarsförpliktelse gentemot de tre baltiska staterna. Det betyder väldigt mycket mer för deras säkerhet än någonting som vi i Sverige någonsin skulle kunna göra, sade Bildt till DN i regeringsplanet från sitt besök i Ukraina till EU:s utrikesministermöte i Luxemburg i söndags kväll.

Nu försöker Ryssland blåsa liv i en del av det upplösta gamla imperiet genom att flytta gränser i Europa. Och den snart 65-årige Bildt är tillbaka i frågan som startade hans politiska karriär, när han som ung moderat riksdagsledamot kritiserade Sovjetunionen. Han minns hur han sade att ”vi kan bara säkra Europas långsiktiga fred om vi säkrar Europas frihet”.

– Det fick man ju inte säga i Sverige på den tiden. Men sedan infann sig plötsligt en period då detta verkade möjligt.

Nu har den säkerhetspolitiska utvecklingen gått in i en tredje, för Carl Bildt oönskad, fas. På andra sidan Östersjön finns ledande ryska politiker som önskar sig tillbaka till Sovjettiden.

– Vi riskerar att centrala delar av folkrätten och den europeiska säkerhetspolitiska efterkrigsordningen sätts åt sidan. Det kan få mycket långtgående konsekvenser. Det innebär inte nödvändigtvis att vi har ett omedelbart hot mot Sverige, men jag ser ett oroligare, instabilare och osäkrare Europa, om vi inte kan hantera detta.

I söndags köpte en av Carl Bildts medarbetare en karta åt honom på en marknad i Odessa. Utrikesministern tycker mycket om kartor. Han vek ut den i solen och börjar peka ut orterna som håller på att intas av dem han ironiskt ibland kallade ”gröna män som växer upp ur jorden” och ibland ”Ryssland, Rädda Barnen, vilka de nu är”.

Utrikesministern ville inte säga rakt ut att han tror att det är Ryssland som försöker ta kontroll över ett band av städer i östra Ukraina. Han väntar sig att de kamouflageklädda gröna männen kommer att dyka upp också här, i ett till synes lugnt Odessa där träden blommade och människor åt glass.

– Vi ser ett revisionistiskt Ryssland som vill revidera ordningen i denna del av Europa. Deras ambitioner sträcker sig till ett försvagat och uppstyckat Ukraina. Jag tror att denna plats kommer att komma i fokus.

Han gick med snabba steg vidare mot bokbasaren något kvarter bort med sin ukrainske motsvarighet, Andrij Desjtjitsia, i mobilen. Kollegan informerade om mötet som just avslutats i Ukrainas nationella säkerhetsråd.

Bildts strategi är att göra allt han kan för att stödja regeringen i Kiev. Han företräder den hårda linjen i EU, utom när det gäller omfattande ekonomiska sanktioner mot Ryssland. Han uttalar sig för den ukrainska regeringens rätt att använda våld mot dem som ockuperar offentliga byggnader i östra Ukraina.

– Hade några lokala välbeväpnade ligister tagit över polishuset i Bollnäs, så utgår jag från att vi hade vidtagit bestämda åtgärder och kastat ut dem med fötterna före.

Hans ryska kollega Sergej Lavrov varnade i måndags att de länder som uppmanar Ukraina till våldsanvändning också kommer att hållas ansvariga.

Carl Bildt vill inte på något sätt kritisera den nya regeringen i Kiev. Han har inte yttrat någonting nega­tivt om att den valt att inkludera Svoboda i ministerskaran, ett litet ryssfientligt parti med rötterna i nazismen.

– Jag vill inte falla in i den ryska propagandan.

Under promenaden i Odessa i söndags kände två rysktalande ukrainska kvinnor igen den svenske utrikesministern och steg fram och skällde ut honom för hans stöd till regeringen i Kiev. De anklagade honom för att stödja fascister. När Carl Bildt fick en syl i vädret svarade han att kvinnorna ska ta chansen och rösta på sin kandidat i president­valet den 25 maj.

– På vem då, skrek den ena kvinnan, det finns ingen kandidat för oss!

Tydligen såg hon Sveriges utrikesminister som en av de ansvariga för situationen i hennes land. Kanske hade hon rent av gått förbi honom på torget ovanför Potemkintrappan ett par timmar tidigare då han stod i utkanten av den demonstration som pågick till stöd för regeringen i Kiev.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.