”Jag var dömd i omgivningens ögon”

En anmälan om sexuella övergrepp på en fyraåring hade lämnats in redan kvällen innan Dennis Andersson satte nyckeln i låset och öppnade dörren till förskolan en tidig morgon i december förra året.

Vad anmälan gällde förstod han först någon timme senare när en pappa trängde sig in i ett av samtalsrummen, slog honom i ansiktet och hotade att döda honom. Dennis Andersson har bara svaga minnen av händelsen, han hamnade i chocktillstånd och sjönk ned i en stol, nästintill apatisk. På polisstationen fick han senare veta att ett barn på förskolan berättat för en anhörig hur han bland annat ska ha ”kissat och fått utlösning” på barnet. Misstanken gällde våldtäkt mot barn.

– Jag minns bara en känsla av overklighet. Det går inte att beskriva hur det känns att bli anklagad för det värsta ett barn kan utsättas för, säger han.

Dennis Andersson är utbildad barnskötare, hade arbetat på förskolan i flera år och beskrivs av sina kolleger som mycket kompetent och omåttligt populär bland barnen. Han har valt att berätta om sina erfarenheter för att synliggöra vilka konsekvenser misstänksamheten mot personal i förskolan kan få.

– Jag hade aldrig ens reflekterat över att det här skulle kunna hända och inte heller över hur snabbt mitt liv skulle förändras. Allt slogs sönder över en natt.

Allt slogs sönder över en natt. Dennis Andersson

Dennis Andersson anhölls den 10 december förra året och fick lämna blod-, urin- och hudprover för analys. De förhörde både honom, hans kolleger, barnet och föräldrarna vid flera tillfällen. Efter tio dagar friades han från alla anklagelser.

– Bevisningen som fanns var alldeles för svag för att det skulle finnas något att gå vidare på, säger åklagare Daniel Suneson.

Någon nationell statistik över hur många anställda som anmäls för övergrepp på förskolor varje år finns inte. Anledningen är helt enkelt att en brottskod för den här typen av ärenden saknas. Men Ulla Wittrock, statistiker på Stockholmspolisen, har gjort en fritextsökning och läst igenom alla anmälningar gällande kapitel sex i brottsbalken, alltså olika former av sexbrott, där ordet förskola nämns. Där fann hon under de senaste tre åren 48 anmälningar om sexuella övergrepp på förskolor i Stockholms län. År 2012 registrerades 9 anmälningar, året därpå 17 anmälningar och förra året ökade antalet till 22.

Samtliga förundersökningar har lagts ned.

– Uppmärksammade fall av sexbrott på förskolor har stor inverkan på både föräldrar och förskole­personal. Det är viktigt att betona att det som hände i fallet Högsby är extremt ovanligt, men många resonerar ”hände det där, kan det hända här”. Saker man tidigare tyckte var naturliga väcker onda aningar och vardagliga situationer riskerar plötsligt att bli farliga. Konsekvenserna blir att fler förskol­lärare misstänks för övergrepp och att anmälningsbenägenheten ökar, säger Christian Eidevald, universitetslektor vid Stockholms universitet.

I sin forskning har han kommit i kontakt med många manliga anställda som anklagats – och friats – från misstankar om sexövergrepp.

– De stämplas ofta snabbt som pedofiler och hängs ut med namn och bilder på internet. Ytterst få kan, och vill, komma tillbaka till sin arbetsplats när utredningen lagts ned. De som kommit tillbaka till arbetet är de som fått stöttning av chefer och kolleger under processen. I mitten av 90-talet hade vi en liknande våg med flera uppmärksammade fall av övergrepp inom barnomsorgen och vi kunde se att fler män valde att sluta.

En oroande utveckling, med tanke på att bara 4 procent av den totala andelen förskollärare i Sverige är män. Enligt Sveriges Kommuner och landsting kommer omkring 50.000 förskollärare och barnskötare att behöva rekryteras fram till år 2023.

– Utåt sett lever vi i en värld där män i förskolan får mycket beröm och ses som förebilder. Men skrapar man på ytan till den svenska folksjälen hittar man en hel del misstänksamhet och förakt. Det finns föräldrar som väljer bort förskolor där män arbetar och arbetsplatser som förbjuder studenter att byta blöjor på barnen. Föreställ dig att du i det här sammanhanget byter ut ordet man mot kristen, jude eller muslim, till exempel. Det låter fruktansvärt illa men tydliggör diskrimineringen som män i förskolan tyvärr upplever ibland, säger Mats Olsson, adjunkt på Malmö högskola.

Dennis Andersson. Foto: Fredrik Funck

När Dennis Andersson hade sitt första möte med förskolan i januari hade han bestämt sig för att han ville komma tillbaka till arbetet, men förskolechefen berättade att ho­tbilden mot honom gjorde det omöjligt. Han fick gå hem igen, arbetsbefriad med lön. Några veckor senare erbjöd de honom tre månadslöner för att sluta, och förhandlingarna avslutades nyligen.

– Jag blev så klart besviken när jag fick reda på att de ville köpa ut mig. Jag har alltid älskat mitt jobb och allt det här känns bara så... bortkastat. Hur ska jag kunna få jobb igen?

Dennis Andersson berättar hur rykten, hans namn och bilder snabbt spreds på nätet. Han pekades ut som våldtäktsman på både Flashback och Facebook.

– Förutom själva anklagelsen var uthängningen på sociala medier det allra värsta. Vart jag än gick kändes det som att folk kände igen mig och stirrade. Jag var friad, men ändå dömd i omgivningens ögon. Enda anledningen till att jag fortfarande står upp i dag är att jag haft så otroligt stort stöd av min omgivning, mina kolleger, vänner och familj.

Tror du att du kommer att arbeta som barnskötare igen?

– Jag har svårt att tro det, men jag hoppas.

Fotnot 1
Det kan finnas anmälningar om ­sexbrott på förskolor där ordet förskola inte finns med, då har de inte kommit med i Stockholmspolisens sammanställning.

Fotnot 2
Efter överfallet på förskolan upprättades en anmälan om misshandel mot målsägandens pappa som fortfarande är under utredning.