Brottsförebyggande rådets siffror för maj 2020 visar en ökning med 21 procent av antalet anmälningar där en kvinna misshandlats av en närstående man jämfört med maj 2019. Kvinnojourerna rapporterar ett ”kraftigt ökat tryck”. Bris har mottagit 20 procent fler samtal från barn jämfört med samma period förra året. Barnen berättar om bråk och våld i familjerna, en förändring från det vanliga temat för samtalen som handlar om barns oro. Nu berättar de om faktiskt våld. 

Det går inte att med säkerhet säga att utvecklingen beror på coronapandemin, men Jämställdhetsmyndigheten har vägt samman olika faktorer och landat i den slutsatsen. 

– Man ska se det som att det finns en väldigt bred erfarenhet från tidigare kriser om att mäns våld mot kvinnor, våld inom familjen, våld i nära relationer ökar. Den finns globalt och i Europa, säger Lena Ag, generaldirektör. 

Vad talar för att utvecklingen inte beror på pandemin?

– Att det är ett pågående samhällsproblem och att det inför sommaren alltid syns en ökning, säger Lena Ag. Men all erfarenhet talar för att vi kommer att se att fler far illa och ett ökat tryck på kvinnojourer och på socialtjänsten. 

Kommunerna ansvarar för det sociala stödet till våldsutsatta. De behöver nu se till att bemanningen inom socialtjänsten är tillräcklig, att det finns skyddade boenden som är redo att ta emot våldsutsatta och så tar de ideella kvinnojourerna hand om många som behöver skydd. Inom vården krävs en medvetenhet så att vårdsökande får frågan om de är utsatta för våld, för att de ska ges möjlighet att öppna sig och berätta. 

Både Bris och kvinnojourerna är ideella organisationer, vilken ansvar för stöd till utsatta kan man lägga på dem?

– Jag menar att här måste samhället gå in. Kommunerna har ansvar för detta enligt socialtjänstlagen, säger Lena Ag.  

Kostnaden för bland annat vård, rättsprocesser, polis och sjukskrivningar orsakat av mäns våld mot kvinnor är 43 miljarder kronor, enligt en uträkning som EU:s jämställdhetsinstitut EIGE gjort. 

Polisen har tillsatt 300 miljoner kronor för att bland annat anställa fler som ska utreda våldsbrott och sexualbrott mot kvinnor och barn. Målet är 350 nya utredare. I maj hade 320 medarbetare anställts över hela landet. 

För att nå utsatta för, och vittnen till, brott i nära relationer driver polisen just nu, och fram till 18 juli, kampanjen Kom till oss som en del av satsningen på särskilda brottsoffer, vilket man kallar kvinnor och barn som utsätts för våld och sexualbrott. Förhoppningen om att anmälningarna ska öka är lågt ställda.

– Vi vet att många utsatta för brott i nära relationer kan vara tveksamma och oroliga inför en kontakt med polisen och att en kampanj därför inte direkt behöver generera en ökning i antal som kontaktar polisen, säger Jonas Beltrame-Linné, pressekreterare vid polisens nationella mediecenter. 

När kampanjen avslutats i höst ska polismyndigheten utvärdera om informationen lett till att våldutsatta tagit steget och anmält det de utsatts för.