Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-03-25 19:39

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/jannike-kihlberg-civil-olydnad-har-langa-anor/

Sverige

Jannike Kihlberg: David mot Goliat har långa anor

Protester mot avverkningen av Ojnareskogen 2012. Foto: Karl Melander/TT

Civil olydnad har långa anor och har många gånger använts när det gäller miljöfrågor. Resultaten har varit blandade.

Rätta artikel

Att klättra upp i träd eller ställa sig i vägen för maskiner kopplas gärna ihop med protester som tog sin form i slutet av 1960-talet. Men när aktivisterna 1971 klättrade upp i Kungsträdgårdens almar för att rädda dem följde de en mer än hundraårig tradition.

Redan i mitten av 1800-talet lanserade den amerikanske filosofen och naturvetaren Henry Thoreau begreppet civil olydnad. Sedan dess har metoden använts av människorättskämpar som Martin Luther King och Rosa Parks. Och ofta i miljöstrider – på senare tid även klimat. 

Många aktioner pågår ofta under flera år. Världsrekordet är svenskt; i tjugo år, från 1980 till år 2000, vaktade människor Kynnefjäll i Dalsland där det planerades ett lager för kärnavfall. De protesterande vann.

Rekordstora polisinsatser har förekommit i flera fall. När poliser i höstas slog till mot aktivisterna som vill rädda Hambachskogen i västra Tyskland var det en av de största polisinsatserna i Tysklands moderna historia. 

I konflikten om kraftverksutbyggnaden i norska Altaälven under 1970- och 1980-talen var polisinsatsen den dittills största i landets historia. En tiondel av landets poliser, 600 stycken, sattes in.

Trots protesterna byggdes kraftverket.

Striden om Ojnareskogen på norra Gotland ledde till den största polisinsatsen dittills på ön. Ett 60-tal poliser skeppades över från Stockholm. Demonstranterna var färre, ett femtiotal. Påfallande många var vithåriga pensionärer, vilket även poliser på plats kommenterade.

Förutom att aktivisterna där kanske var äldre och mer fredliga, har striden om Ojnare- och Hambachskogarna många likheter. Båda är fleråriga, gäller gruvor med stora dagbrott och berör klimatfrågan. På Gotland ville Nordkalk öppna ett nytt kalkbrott som skulle vara 170 hektar stort, ungefär dubbelt så stort som Visby innerstad. De som protesterade var oroliga för miljön, den biologiska mångfalden och att dricksvattnet skulle hotas.

Ojnareskogen står kvar. Men fortfarande pågår rättsprocesser.

Greta Thunbergs skolstrejk är en annan form av civil olydnad – som dessutom fått globala effekter. Här deltar hon i en demonstration för klimatet i Bryssel 21 februari. Foto: Geert Vanden Wijngaert/AP

Klimatfrågan på global nivå handlar om att kraftigt minska utsläpp, det är mer abstrakt än träd och älvar och svårt att kedja sig fast vid. Där tar sig civil olydnad andra former. Greta Thunbergs skolstrejk är det mest slående exemplet. Den har spridit sig över hela världen, i en rad länder strejkar många tusentals människor varje vecka.

Huvudmålet för de flesta aktionerna med civil olydnad har hittills varit att få makthavarna att upphäva fattade beslut.

Skolstrejken och andra klimataktioner vill i stället driva politikerna till att fatta beslut, som många gånger kommer att vara obekväma.

Men syftet är detsamma – att väcka uppmärksamhet, få fler sympatisörer och öka trycket på makthavare.

Läs också: De bor i trädtopparna – för att rädda klimatet 

Läs också: Så startade Greta Thunberg en global klimatrörelse