• Greta Thunberg

Greta Thunbergs skolstrejk växte under 2019 till en global manifestation och är tidernas största ungdomsrörelse. Hon utsågs till årets person av den amerikanska tidskriften Time. Storbritanniens drottning Elizabeth II hyllade klimatstrejkerna i sitt jultal. Ordet ”klimatstrejk” utsågs till årets ord av brittiska Collins Dictionary. Greta Thunberg har blivit så betydelsefull att presidenterna Trump i USA och Bolsonaro i Brasilien kommenterar och hånar henne på Twitter. Under året har hon bland annat seglat över Atlanten två gånger för att sätta press på världens ledare.

•Temperaturer

År 2019 är troligen det näst varmaste året som har uppmätts. Juli blev den varmaste månad som hittills har uppmätts. Den globala medeltemperaturen ligger cirka 1,1 grader högre än under förindustriell tid. Europa svettades under värmeböljor under sommaren. Frankrike noterade ett nytt nationellt rekord med 46 grader den 28 juni, det var 1,9 grader över det tidigare rekordet. 

Australiens förra sommar var exceptionellt varm. Januari var den varmaste månad som landet har uppmätt. Adelaide satte nytt temperatur rekord med 46,6 grader. Inledningen på årets sommar är också rekordartad. Den 17 december sattes ett nytt värmerekord, genomsnittet för toppnoteringar i landet mättes till 40,9 grader. Tidigare rekordnoteringen var 40,3 grader från 2013.

• Bränder

Under året har bränderna legat över genomsnittet i flera av världens nordliga regioner. I Sibirien och Alaska har det brunnit i delar där bränder tidigare varit extremt ovanliga.

Stora bränder härjar i Australien. Flera människor har omkommit, hela byar har bränts ner och Sydney sveps in i brandrök. Bränderna har börjat tidigare på säsongen än vad de vanligtvis gör. Långvarig torka och ovanligt höga temperaturer är några orsaker.

• Isar

Trenden av minskande havsis i Arktis bekräftades under 2019. Genomsnittet för utbredningen under september, normalt den månad då utbredningen är som minst, var den tredje lägsta som har uppmätts. Massabalansen för Grönlands landis visar en nettoförlust av is under perioden september 2018 till och med augusti 2019 på 329 gigaton. Det kan jämföras med att under perioden 2002 till 2016 låg förlusten i genomsnitt på 260 gigaton per år.

• Utsläpp

De globala utsläppen av koldioxid ökade med 0,6 procent, enligt preliminära siffror från Global carbon budget. Ökningen är mindre än året innan då den låg på 2,1 procent. Halten av koldioxid i atmosfären är på väg att nå 410 miljondelar (ppm) under 2019. Det är 47 procent över nivån under förindustriell tid.

• Sverige

Vår högsta punkt, Kebnekaises glaciärkrönta sydtopp, har länge haft en smältande trend. Vid den årliga mätningen i september var den 1,2 meter lägre än nordtoppen som då var Sveriges högsta punkt, med 2096,8 meter över havet.  Sydtoppen var då 2095,6 meter över havet, 

Regeringen lanserade veckan innan jul den första klimathandlingsplanen. En plan för hur klimatpolitiken ska bedrivas under mandatperioden. Den innehöll bland annat skärpta klimatkrav på offentliga upphandlingar och delmål för sänkta utsläpp från flyget.

Svenskars flygresande minskade under årets tre första kvartal, mest minskade inrikesflyget med mellan 5,6 och 10 procent jämfört med samma perioder under 2018. Utrikesflyget minskade med mellan 1,3 och 4,1 procent under samma tid. Tågresandet ökar, under tredje kvartalet rapporterade SJ en ökning på 15 procent jämfört med samma period året innan. Den största svenska distributören av tågresor utomlands sålde över 30.000 interrailkort i år, dubbelt så många som under förra året.

• EU

Den nya EU-kommissionen lanserade i december en grön giv med sikte på att bli klimatneutrala till 2050. Ett par dagar senare enades EU:s stats- och regeringschefer, med undantag av Polen, om att unionen ska vara klimatneutral till 2050.

• Rapporter

En rad vetenskapliga rapporter har visat att utvecklingen går åt fel håll och att det är bråttom att agera om klimatmålen i Parisavtalet nås.

FN:s miljöprogram Unep konstaterade att världens länder måste femfaldiga de klimatåtgärder som de har utlovat under Parisavtalet om den globala uppvärmningen ska begränsas till 1,5 grader. Utsläppen måste från nästa år minska med drygt 7 procent varje år om klimatmålet ska klaras.

En internationell grupp av forskare rapporterade att världens länder planerar att om cirka tio år producera mer än dubbelt så mycket fossila bränslen än vad som kan förbrännas om uppvärmningen ska begränsas till 1,5 grader.

FN:s klimatpanel IPCC konstaterade att höjningen av den globala havsnivån nu går dubbelt så fort som under 1900-talet och stiger med 3,6 millimeter om året. Och hastigheten ökar. Om uppvärmningen kan hållas under två grader kan haven ändå stiga med mellan 30 och 60 centimeter till sekelskiftet. Fortsätter utsläppen att öka som i dag kan havsnivån vara mellan 60 och 110 centimeter högre år 2100.  

• Möten

FN:s generalsekreterare António Guterres har under året arbetat för att få världens länder att höja sina ambitioner i klimatarbetet. I september bjöd han in till ett extra klimatmöte i New York. Flera länder utlovade höjda ambitioner, men det handlade till största delen om små länder och önationer som är sårbara och inte står för så stor del av utsläppen.

Att FN-chefen, världens ungdomar och forskare vill att makthavare agerar och säger att det är bråttom märktes inte på FN:s årliga klimatmöte COP som hölls i Madrid. Representanter från närmare 200 länder förhandlade under rekordlång tid – cirka 40 timmar på övertid – utan att de stora huvudfrågorna löstes. Det handlade bland annat om reglering av handeln med utsläpp mellan stater och hur skador och förluster orsakade av klimatförändringen ska ersättas som båda fick skjutas upp till nästa år.

Stora utsläppsländer som Brasilien, USA, Australien, Japan pekades ut för att motarbeta de ambitioner som många andra länder har. Att Trump i november formellt begärde att USA lämnar Parisavtalet pekades ut som en bidragande orsak till bristen på resultat, och att ett misstroende mellan länder har vuxit.

• Nästa år

År 2020 är ett viktigt år för klimatet. Då förväntas länderna under FN:s årliga klimatmöte, som ska hållas i Glasgow, uppgradera sina klimatåtaganden och meddela höjda ambitioner i klimatarbetet. I USA är det presidentval i november, bara några dagar innan landet träder ut ur Parisavtalet. Demokratiska presidentkandidater har sagt att de vill att landet åter går in i avtalet.