Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-11 06:33

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/januaripartierna-overens-om-nasta-steg-mot-hoghastighetstag/

Svensk politik

Januaripartierna överens om nästa steg mot höghastighetståg

”Nu går startskottet för moderniseringen av infrastrukturen”, säger infrastrukturminister Tomas Eneroth.
”Nu går startskottet för moderniseringen av infrastrukturen”, säger infrastrukturminister Tomas Eneroth. Foto: Elin Åberg

Trafikverket får i uppdrag att gå vidare med planerna på nya stambanor för höghastighetståg. Det har regeringen och samarbetspartierna C och L kommit överens om. Myndigheten ska hitta sätt att pressa kostnaderna.

– Nu går startskottet för moderniseringen av infrastrukturen, säger Tomas Eneroth (S).

De senaste dagarna har intensiva förhandlingar pågått mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Liberalerna och Centern. Frågan på bordet har varit nya stambanor som ska binda samman Sveriges tre storstäder med Jönköping som knutpunkt. Där ska tågen kunna färdas i över 300 kilometer i timmen, som ett attraktivt alternativ till flyget och en möjlighet till längre arbetspendling.

Höghastighetstågen är en av punkterna i Januariavtalet, men bland de fyra partierna finns olika uppfattningar om hur avtalet ska tolkas i den delen. Förhandlingarna i veckan har trots det lett fram till ett beslut som regeringen klubbade på torsdagen.

Tomas Eneroth (S) är infrastrukturminister.

– En lång tids förhandlingar är nu klara. Det här innebär att nu går startskottet för hela den samlade planeringen som ska modernisera infrastukturen med allt från elvägar till nya stambanor, säger han.

Enligt uppgörelsen får Trafikverket i uppdrag att ta fram uppdaterade kostnadsberäkningar för hela den framtida infrastrukturen men också specifikt för stambaneprojektet. Kalkylerna ska redovisas i höst och ligga till grund för en proposition nästa år. 

– Det nya särskilda uppdraget som gäller stambanor innebär att man utifrån kostnadstaket på 205 miljarder kronor ska redovisa uppdaterade beräkningar. Trafikverket ska titta på olika alternativ för projektet utifrån aspekter som effektivitet i byggandet och klimatmässighet, säger Tomas Eneroth.

Trafikverket har tidigare kommit fram till prislappen 230 miljarder kronor för höghastighetsjärnvägen.

– Vi behöver en ordentlig genomlysning av vilka behov vi har av att modernisera svensk infrastruktur. Det stora betinget i klimatomställningen ligger på transportsektorn. Därför är det viktigt att vi får gediget underlag för en elektrifiering. Det är därför jag också nämner elvägar, för vägtransporter kommer fortsatt att vara viktigt, säger Tomas Eneroth.

Trafikverket får samtidigt i uppdrag att börja bygga upp en särskild organisation som ska driva stambaneprojektet som helhet från start, inte sträcka för sträcka. Förhoppningen är att det ska ge effektivitetsvinster. Det handlar om en separat organisation som ligger utanför Trafikverkets ordinarie verksamhet. Bolagsform är ett alternativ.

Betyder det här beslutet att det kommer att byggas nya stambanor för höghastighetståg?

– I någon mening byggs de redan. Ostlänken, Göteborg–Borås, Lund–Hässleholm finns redan med i innevarande nationella plan. Detta uppdrag innebär att Trafikverket ska göra en samlad bedömning av resterande delar. Sedan är det i slutänden upp till riksdagen vilka resurser man vill lägga, säger Tomas Eneroth.

Innebär det här att de fyra partierna bakom Januariavtalet är överens om att projektet i sin helhet ska förverkligas?

– I Januariavtalet finns en tydlig formulering om nya stambanor och det här betyder att fyra partier är överens om att Trafikverket får det här uppdraget. Men det är inte förrän det finns en samlad finansiering i en infrastrukturproposition som man kan ge tydligt klartecken.

Regeringen har tagit fram förslag till en finansiering. Hur långt har de fyra januaripartierna kommit i diskussionerna om det?

– Det viktiga nu är att vi ger Trafikverket i uppdrag att ta fram underlaget. Jag är väldigt nöjd över att vi fyra partier är överens om det.

Om någon uppfattar det här som ett försök att dölja det faktum att ni fyra partier faktiskt inte är överens om att de här stambanorna ska byggas, vad säger du då?

– Då säger jag att fyra partier är nu överens om att ge Trafikverket i uppdrag att ta fram kostnadsberäkningar för hela infrastrukturen. Frågan om hur mycket resurser vi är beredda att avsätta när vi lägger en proposition kommer att vara avgörande för all infrastruktur, vare sig vi pratar elvägar eller stambanor.

– Och vi har ett Januariavtal. Det är inget smörgåsbord, säger Tomas Eneroth.

Klimatminister Isabella Lövin (MP) ser uppgörelsen som ett ”viktigt steg mot en historisk investering i höghastighetsbanor”.

Du har tidigare varit kritisk till Liberalerna och anklagat dem för att sinka projektet. Hur ser du på det nu?

– Jag är väldigt glad att vi nu har kommit framåt. Vi kan konstatera att det varit en lång process där vi haft olika ingångar men nu får vi ett bra uppdrag till Trafikverket. 

Liberalerna står bakom uppdraget till Trafikverket men fortsätter att peka på skrivningen i Januariavtalet om att utgångspunkten ska vara en bredare diskussion om finansieringen.

– Trafikverket får återkomma med en lösning som har ett tak på 205 miljarder kronor. När vi har fått resultatet vill vi återkomma till samtalen om finansieringen med sju partier, säger partiledaren Nyamko Sabuni.

Vänsterpartiet är anhängare till planerna på höghastighetsjärnväg och Tomas Eneroths besked välkomnas av Jens Holm (V), ordförande i riksdagens trafikutskott.

”Mycket bra, regeringen och JA-partierna har redan spillt för mycket tid”, skriver han på Twitter.

Moderaterna, som för sex år sedan drog igång Sverigeförhandlingen som ligger till grund för planerna på höghastighetståg, är numera negativa. Maria Stockhaus, ledamot för M i riksdagens trafikutskott, tror inte att kostnaderna går att pressa utan snarare riskerar att skena.

– Vi kommer att betala för coronakrisen över skattsedeln under en lång period och att då slänga i bästa fall 205 miljarder på det här projektet känns oansvarigt, säger hon.

 

 

Ämnen i artikeln

Klimatet
Göteborg
Borås
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt