Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Johan Schück: Arbetslöshetsmålet har ingen trovärdighet

Arbetslösheten oroar.
Arbetslösheten oroar. Foto: Bertil Ericson / TT

Regeringen har ställt upp ett mål som fortfarande är utom räckhåll. Inget i budgeten pekar mot att Sverige skulle få EU:s lägsta arbetslöshet till 2020. Trovärdigheten skadas av att ord och handling inte går ihop.

Det går bra för Sverige, enligt regeringens nya budget. Under 2016 växer BNP med 2,8 procent, vilket innebär en ökning med 1,3 procent per invånare. Det är mer än i nästan alla europeiska länder, men däremot i takt med USA.

Uppgången i svenska ekonomin gäller både privat och offentlig konsumtion, liksom investeringarna och exporten. Sysselsättningen fortsätter uppåt och arbetslösheten sjunker.

Allt detta verkar positivt, men mycket kan hända som ändrar bilden. Regeringen pekar på risker som en kraftig inbromsning i Kina och tänkbara bakslag i euroområdet. På hemmaplan finns hotet att ett ras i bostadspriserna kan få skuldsatta hushåll att strama åt sin konsumtion. Faran finns också att kronan stärks kraftigt, vilket i så fall slår mot svensk konkurrenskraft.

Chansen finns förstås också att det går bättre än väntat, även om regeringen inte tycks ha så stora förhoppningar. De scenarier som målas upp visar dessutom att starkare konjunktur inte förmår att sänka arbetslösheten särskilt mycket mer.

Redan 2017 väntas ekonomin vara i balans, så tillvida att tillgängliga resurser är fullt utnyttjade. De offentliga finanserna tillåts ändå gå med underskott ännu ett år. Även Riksbankens penningpolitik väntas förbli expansiv, eftersom perioden med minusränta lämnas gradvis och försiktigt.

I budgeten finns dessutom en rad åtgärder som syftar till att få fler i arbete. Det gäller vad man kallar investeringar för jobb: bostäder, klimatomställning och infrastruktur, liksom närings- och innovationspolitik och satsningar på kompetens och bättre matchning.

På förhand går det dock knappast att bedöma vad dessa insatser ger i resultat. Samtidigt finns andra förslag i regeringens budget som snarare motverkar en nedgång i arbetslösheten. Främst gäller det höjningen av taket i a-kassan, men även minskningen av rot- och rutavdragen liksom slopandet av den nedsatta arbetsavgiften för ungdomar.

Förändringarna kan ändå vara befogade: regeringen har ju fler syften med sin politik än att minska arbetslösheten. Men den samlade effekten blir ändå att jämviktsarbetslösheten – den lägsta arbetslöshetsnivå som varaktigt går att upprätthålla – beräknas ligga så pass högt som 6,2 procent.

Siffrorna ska inte tolkas som exakta. En viss nedgång tycks ha inträffat sedan regeringen i våras beräknade jämviktsarbetslösheten till 6,5 procent.

Ändå det långt kvar till Tysklands nuvarande arbetslöshetsnivå på 4,7 procent, som dessutom kan hinna bli ännu lägre till 2020.

Ett sätt att nå dit kunde vara att man i Sverige gör en stor omläggning av politiken, i syfte att likna Tyskland med dess omfattande lärlingssystem och många låglönejobb. Men att regeringen skulle göra något sådant är inte troligt.

Mer sannolikt är i så fall vad Konjunkturinstitutets prognoschef Jesper Hansson framkastar i måndagens DN: att man bygger om gymnasieskolan med lärlingsplatser och ändrar högskoleutbildningen till ett treterminssystem. Avsikten skulle då vara att få bort ungdomar från arbetslöshet och kunna räkna fler som sysselsatta.

Men även detta kräver ett långsiktigt reformarbete som måste inledas snart, om det ske ge full effekt före 2020. I så fall behövs också en bredare politisk uppslutning än från den rödgröna konstellation som står bakom budgeten.

Hittills finns dock inga signaler åt det hållet. Frågan är också hur långt som sådana förändringar skulle räcka. Det finns annat som försvårar för regeringen att nå sitt mål, däribland den senaste tidens ankomst av många flyktingar som snabbast möjligt ska söka jobb.

Bäst skulle vara om regeringen formulerar om arbetslöshetsmålet till något som är mer realistiskt. Trovärdigheten skadas när ord och handling inte går ihop.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.