Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-16 12:02

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/jonas-froberg-malet-dar-gammalt-rasfortryck-kommer-upp-till-ytan/

Sverige

Jonas Fröberg: Målet där gammalt rasförtryck kommer upp till ytan

Många samer var på plats i Umeå i januari 2018 efter att hovrätten meddelat sin dom. Framförallt undrade de och alla vad domen egentligen betydde. Foto: Jonatan Stålhös

I HD:s förhandlingar i målet där svenska staten står mot samebyn Girjas kommer åter gammalt rasförtryck upp till ytan. Den såriga rättegången hålls för att staten lämnat walkover i samefrågan. Vad än HD:s dom blir är detta ett politiskt misslyckande som kommer att skärpa motsättningar på ett onödigt sätt. 

Jakt och fiske. Det är vad Sveriges viktigaste rättegång handlar om – men bara på papperet.  

På tisdagen avslutades förhandlingarna i Högsta domstolen i ett mål där svenska staten – med sin såriga koloniala historia mot samerna – driver ett mål ända upp till HD där man vill inskränka samernas markfrågor. 

Detta samtidigt som Sverige får allt mer svidande kritik av FN för att inte ge samerna rättigheter till traditionella markområden, bland annat i FN:s rasdiskrimineringskommitté. Och samtidigt som kampen hårdnar om naturresurser i norra Sverige. 

Bara det är pikant – i ett Sverige som på ytan gärna vill beteckna sig som världens snällaste och hjälper urfolk i många andra länder. 

På papperet handlar det om att Girjas sameby vill ha ensamrätt till jakt och fiske i sitt fjällområde i samebyn, för att kunna fördela jakt- och fiskerätten och skydda sina renar.

Staten tog nämligen ifrån samebyarna den rätten 1992. Därefter har länsstyrelserna fördelat jakt och fiske.

Det har gått så där, enligt samebyarna.

Illustration: Maria Westholm

Genom Girjas sameby stämde därför Svenska samernas riksförbund 2009 svenska staten i det mål som du just nu läser om. 

Tingsrätten dömde först till samebyns fördel 2016. Hovrätten gav 2018 också samebyn rätt i sakfrågan, ensamrätt att jaga och fiska, men skapade osäkerhet genom att staten – länsstyrelsen skulle få fördela rätten. 

Egentligen är inget nytt när det tröskas igenom HD. Allt vevas bara en gång till.   

Svenska staten har ett dokumenterat arv av att man under 1880-talet började se på samer som en lägre ras: ett folk som inte kunde ta hand om sig, som fick tåla tvångsförflyttningar och där rasbiologi och skallmätningar genomfördes i stor skala – fört att leda i bevis att samer var en svagare ras. 

Statens ombud tassade därför som på nattgammal is i sina argument – kanske du tänker.

Men icke. 

I stället har motsättningarna ytterligare skärpts under HD-förhandlingarna. 

Staten, genom sitt ombud justitiekansler Mari Heidenborg, tog upp att ”Sverige inte har några internationella förpliktelser att erkänna särskilda rättigheter för samer som urfolk”. 

Detta trots att Sverige skrivit under en rad bindande internationella konventioner och att samerna skyddas som urfolk i grundlagen sedan 2011. 

JK fick direkt svidande kritik av bland annat Civil rights defenders. 

JK anförde också genom sina advokater lagdokument från 1880-talet – där justitierådet Knut Olivecrona anlade en rasistisk syn på samerna som en lägre ras – och även detta renderade stor kritik. 

Och rörde upp sår. 

Det ekar i trappvalvet. 

Ovanför trappan utanför sessionssalen står 24-årige renskötaren Anders Baer från Dikanäs i Västerbotten.  

Han bär blå kolt med band i rött, gult och blått med broderade gröna inslag.   

Han berättar att hans kolt är från Karesuando längst uppe i Norrbotten. 

Hans farfar Torbjörn Baer blev nämligen som liten tvångsförflyttad av svenska staten, något som av Civil rights defenders ses som ett av de allvarligaste folkrättsbrotten.  Han fick som 14-åring flytta till ner till västerbottniska Vilhelmina.

För 24-åriga Anders Baer ligger svenska statens historia när det gäller hur man behandlat samer nära. 

Jag frågar honom hur han ser på att statens ombud åberopat lagtexter från 1880-talet som av många anses ha rent rasbiologisk grund. 

– Ja. 

Han harklar sig. När han lägger armarna i kors över bröstet höjs axlarna. 

– Det kanske var viktigt. Men... varför tar man över huvud taget upp det? säger han och tittar ner i marmorgolvet. 

Förra JK Anna Skarhed, som var statens ombud i tingsrätten och hovrätten, tog bladet från munnen i SvD i samband med sin pension och sade att riksdag och regering lämnat walkover i samefrågan – vilket leder till den här typen av rättegångar. Som bara leder till skärpta motsättningar, enligt henne. 

I dag har regeringen sedan åratal fem gruvprojekt i renbetesland på sitt bord som man inte tar beslut om – det är för känsligt. Regeringar har sagt sedan 1989 att vi ska ratificera en av urfolksrättens grundpelare, ILO 169, men gör det inte eftersom man, förenklat, måste ge mer makt över mark till samer.   

Dom väntas före årsskiftet. 

Frågan är vad den leder till. 

Läs mer: 

”Samer kan fortfarande bli kallade för lappjävlar”