Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-05-21 19:10

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/jordbrukare-drabbas-av-torkan-nodslakt-inget-alternativ-for-oss/

Sverige

Jordbrukare drabbas av torkan: Nödslakt inget alternativ för oss

Lars Inge Gunnarsson på Skottorp säteri i Halland. Foto: Maria Eriksson

LAHOLM. På Skottorp säteri i Halland bevattnas sex fält med vatten från vattendragen i närheten. Med många djur är gården beroende av en stor foderproduktion.

– Vi har aldrig börjat bevattningen så här tidigt, säger verksamhetsansvarige Lars Inge Gunnarsson.

Rätta artikel

Det familjeägda Skottorps Säteri består av två gårdar med totalt 1.330 mjölkkor, ett antal ungdjur och slaktdjur. Korna producerar 13 miljoner liter mjölk om året. Förra årets torka drabbade lantbruken hårt i området. Lars Inge Gunnarssons gårdar var bland dem. Förra året fick de in 70 procent mindre spannmål, gräs och majs mot det normala. För att klara vintern har Gunnarsson köpt halm och gräsfröhalm från Danmark för 1,5 miljoner kronor.

– I år har det blivit torrt extremt tidigt. Vi ser redan att det är väldigt lite vatten i våra dammar, säger Lars Inge Gunnarsson.

Lars Inge Gunnarsson. Foto: Maria Eriksson

Den hårda vinden piskar upp damm och jord från de torra, obrukade markerna runt gården.

– Så här års brukar vi ha 10-20 procent foder kvar i lagret, men om en månad från i dag är det tomt. Det är väldigt svårt att driva ett lantbruk med så små marginaler, säger Lars Inge Gunnarsson.

Redan den 11 april började bevattningsmaskinerna sättas ut på fälten och spruta vatten från åarna Lagan och Stensån samt från bevattningsdammarna. Ytterligare en bevattningsmaskin har köpts in för sommaren, men bevattning är dyrt och arbetskrävande.

Med de hårda vindar som blåst de senaste dagarna ser Lars Inge Gunnarsson dyra droppar försvinna med blåsten, men han är samtidigt tacksam för att marken är täckt av höstvetet som håller kvar vattnet som faller ner på marken.

– Det känns som om vädret allt oftare ställer till problem för oss lantbrukare. Tidigare kunde vi optimera produktionen efter bristfälliga år. Om det nu kommer ytterligare ett år med låg produktion kan det bli problem, säger Lars Inge Gunnarsson.

Foderbristen har inneburit att även korna fått anpassa sig till en diet som turligt nog uppskattas av korna. Foto: Maria Eriksson

– Vi ger korna gräsfröhalm istället för gräs och även ensilerat betblast, alltså bladen från sockerbetan. Det är inte sådant som de brukar äta, men de verkar mer än nöjda med maten, säger Lars Inge Gunnarsson.

Har det någonsin varit så illa att du övervägt nödslakt?

– Nej, nödslakt är inget alternativ för oss. Vi får istället försöka hitta andra sätt att lösa problemet på, säger Gunnarsson.

Reservplanen för Skottorps Säteri handlar om att vattna tidigt, att skapa så stora lager det går och i värsta fall komplettera med fiberfoder i pelletsform.

Majsarealen har redan ökats på med 70 hektar för att skapa större reserver. Dessutom har Gunnarsson låtit göra en ny djupvattenbrunn, förutom de tre som redan finns för att förse djuren med vatten. Det 160 meter långa röret går genom lera och sand och innehåller en pump som pumpar upp vatten från 79 meters djup.

– Pumpen ger oss 15.000 liter vatten (15 kubikmeter) i timmen. Om den håller vad den lovar så är det jättebra. Förra året gjorde vi av med ungefär 100 kubikmeter vatten per dygn för hela Skottorpsanläggningen, säger Gunnarsson.

Den snabbaste och enklaste åtgärden för att spara foder är att gården upphör med slaktuppfödningen av 120 inköpta tjurar per år, eftersom tjurarna äter samma foder som korna.

Och om det inte räcker då?

– Så galet ska det inte bli. Men för säkerhets skull har jag redan reserverat gräshalm och halm från en producent i Danmark, säger Lars Inge Gunnarsson.

Läs mer: Läget för grundvatten betydligt sämre än förra året