Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

”Kampanjen viktig för att få fler att prata om övergrepp”

Åsa Witkowski, på Nationellt centrum för kvinnofrid, Anna Rosenmüller Nordlander Diskrimineringsombudsmannen (DO) och Cecilia Bödker Pedersen är på Föreningen Storasyster.
Åsa Witkowski, på Nationellt centrum för kvinnofrid, Anna Rosenmüller Nordlander Diskrimineringsombudsmannen (DO) och Cecilia Bödker Pedersen är på Föreningen Storasyster. Other: Pressbild/Montage

Under hashtaggen #metoo har ett stort antal kvinnor vittnat om att de utsatts för sexuella övergrepp och trakasserier.

Kampanjen är viktig och hjälper till att ta bort stigmat kring övergrepp, hävdar experter som DN har talat med.

– Alla kan bli utsatta för det sexuella våldet, säger Åsa Witkowski, chef för patientverksamheten på Nationellt centrum för kvinnofrid. 

När New York Times och tidningen New Yorker i förra veckan avslöjade att den mäktiga filmproducenten Harvey Weinsten under många år tvingat kvinnor till sexuella handlingar och sexuellt trakasserat kvinnor i filmbranschen, trädde snabbt allt fler kvinnor fram. Även män i branschen gick ut offentligt och menade att de skämdes över att inte ha förstått eller agerat på de rykten de hört om producenten.

Avslöjandena om övergreppen, vissa så långt som 30 år bakåt i tiden, gjorde att den amerikanska skådespelaren Alyssa Milano uppmanade kvinnor att under hashtaggen #metoo (jag med) berätta om att de också utsatts för övergrepp. Snabbt blev uppmaningen till en internationell sociala medier-kampanj, och på tisdagen hade miljontals vittnesmål samlats in under hashtaggen. Även i Sverige har intresset varit stort och många kvinnor, både kända och mindre kända, har vittnat om att de utsatts för kränkningar och övergrepp.

Det är oerhört positivt att man vågar lyfta det här och visa att det är så pass vanligt.

Åsa Witkowski, chef för patientverksamheten på Nationellt centrum för kvinnofrid, menar att det är viktigt att frågan lyfts.

– Jag tror att det är oerhört positivt att man vågar lyfta det här och visa att det är så pass vanligt, även om det inte syns på grund av ett stort mörkertal av händelser som inte anmäls och därför inte blir offentliga siffror. Det är positivt att vi visar att det här kan drabba vem som helt, det är inte en särskild grupp som utsätts – utan alla kan bli utsatta för det sexuella våldet, säger hon.

Hon tror också att kampanjen kan bidra till att fler pratar om frågan, även i forum där den här typen av frågor annars inte tas upp.

– Det här gör att vi kan prata om det på fikaraster, och att fler kan ha med sig frågan i mötet med elever, studenter, patienter eller andra man borde ta upp frågan med. Det föder de goda åtgärderna, och kan göra att människor har bättre beredskap framåt. Och framför allt är det viktigt att de utsatta vågar prata om det, eftersom det är otroligt helande att våga berätta. Att den här kampanjen den här gången är internationell visar en enorm kraft, säger Åsa Witkowski.

Det är annars vanligt att kvinnor som utsätts för sexuella övergrepp och trakasserier inte berättar om dem. En anledning är det stigma kring sexuella övergrepp som finns i samhället, och det faktum att många kvinnor tar på sig skuld och skam för att de blivit utsatta.

– Som offer kan man uppfatta att man själv är ansvarig för vad som hänt, och tänka att man borde ha vetat bättre än att vara på den platsen vi den tidpunkten, eller att man inte varit tillräcklig tydlig. Många har en föreställning om hur de skulle agera, och att de skulle protestera eller skrika och visa att de inte ville om de utsattes, men många reagerar inte som de trott och man kan bli väldigt tyst och passiv – vilket är kroppens försvar om den utsätts för stor fara. Då känner man ännu mer att man kanske låtit förövaren tro att man var med på det, säger Åsa Witkowski.

Det finns också en osäkerhet kring vad som faktiskt är ett sexuellt övergrepp, och Åsa Witkowski menar att många funderar på om de faktiskt utsatts för ett övergrepp och förminskar det som de upplevt. Men det kan finnas skillnader kring vad som juridiskt betecknas som våldtäkt eller övergrepp, och vad som moraliskt eller känslomässigt inte känns rätt. Därför tycker hon att man ska lyfta situationer där man tyckt att någonting inte känts bra.

– Har du varit med om något du inte gillar så ska du prata med någon om det, och det kan du göra anonymt. Det är inte din sak som utsatt att definiera det som hänt juridiskt. Men om du berättar kan alternativen öppnas för dig. Då kan man ta beslut om hur man ska gå vidare, om man ska anmäla för att förhindra att någon annan utsätts. Men det är inte beslut man själv kan ta när man är i kris och känner stark stress, säger hon.

När nu fokus kring sexuella övergrepp och trakasserier är stort, är det många som uttryckt förvåning kring hur utbrett problemet är. Men Åsa Witkowski som arbetar med kvinnofridsfrågor, är inte alls förvånad över att så många har blivit utsatta. Nationellt centrum för kvinnofrids telefonlinje får varje år 31.000 samtal, och var femte samtal handlar om sexuellt våld, trots det stora stigmat kring att prata om den typen av övergrepp.

– Vi vet att det är många som utsätts, så egentligen är det här en bekräftelse på något som vi vet att många utsätts för, men inte berättar om. Det är inte förvånande men jag hoppas att det är befriande för de som berättar. Men stigmat kring det sexuella våldet är stort eftersom det ligger så nära ens personliga integritet, säger hon.

Grunden till uppmärksamheten kring sexuella övergrepp kom alltså från avslöjandet om att en högt uppsatt producent, Harvey Weinstein, ska ha trakasserat och förgripit sig på kvinnor som han arbetat med – och i flera fall hotat att förstöra deras karriärer om han inte fick igenom sin vilja.

Anna Rosenmüller Nordlander är processförare vid Diskrimineringsombudsmannen och företräder myndigheten i domstol bland annat om sexuella trakasserier på arbetsplatsen.

– Sexuella trakasserier är aldrig okej, och det är viktigt att man säger ifrån. Man kan ta kontakt med facket, prata med sin chef eller prata med övriga kolleger, säger hon.

Sexuella trakasserier handlar ofta om makt, och det finns ofta en beroendeställning mellan den som utsätts och den som utsätter.

De trakasserier som sker kan se olika ut, och bland de mål som man drivit finns exempel på sexuella trakasserier på jobbrelaterade fester och fysiska kränkningar som ovälkomna smekningar och klappningar och sexuella inviter på arbetsplatsen.

– Sexuella trakasserier handlar ofta om makt, och det finns ofta en beroendeställning mellan den som utsätts och den som utsätter. Så att säga ifrån är svårt om det gäller ens chef eller nära kolleger. Många känner skuld och skam, men man ska komma ihåg att ansvaret ligger hos den som utsätter någon, och på arbetsplatsen har arbetsgivaren ansvar för sina anställda, säger Anna Rosenmüller Nordlander.

Om en person utsätts för sexuella trakasserier på arbetet så är det arbetsgivarens skyldighet att snabbt starta en utredning och höra med de inblandade på ett diskret sätt. När arbetsgivaren har bilden av vad som hänt framför sig ska den vidta åtgärder.

– Det kan innebär att man varnar förövaren, och om trakasserierna inte upphör så kan man omplacera personen. I de grövsta fallen kan sexuella trakasserier vara skäl till uppsägning, säger Anna Rosenmüller Nordlander.

Om arbetsgivaren inte tar sitt ansvar kan man som anställd kontakta Diskrimineringsombudsmannen som driver frågor till domstol för att få rättpraxis. Gemensamt för många fall menar Anna Rosenmüller Nordlander är att de handlar om makt, och drabbar unga kvinnor på väg ut i arbetslivet. Därför är en kampanj som #metoo viktig, menar hon.

– I den här kampanjen ser man vikten av att man blir trodd när man berättar. Att du och jag pratas vid nu är bra, och jag tycker att det är viktigt att man uppmärksammar problemen. Det vi ser i våra mål är ju att de som blir utsatta mår väldigt dåligt, säger hon.

Nu på morgonen har jag också sett flera vanliga män kommentera och tacka för att kvinnor berättar.

Cecilia Bödker Pedersen är verksamhetschef på Föreningen Storasyster. Föreningen grundades 2012 för att ge medmänskligt stöd till den som utsatts för sexuella övergrepp. I dag har föreningen sexologer, kuratorer och psykologer knutna till sig. Många av de aktiva i föreningen har också egna erfarenheter av övergrepp. Inte heller Cecilia Bödker Pedersen är förvånad över genomslaget för kampanjen #metoo.

– Det är inte överraskande att så många berättar, men när människor ser sina Facebookflöden fyllas av berättelser blir man nedslagen, tagen och sorgsen. Vi vet att det är så här men att få det så svart på vitt är kraftfullt. Och nu på morgonen har jag också sett flera vanliga män kommentera och tacka för att kvinnor berättar. Vi hoppas att kampanjen inte passerar obemärkt utan leder till faktisk förändring, säger hon.

Vad tror du det beror på att så många kvinnor vittnar om att de har utsatts för sexuella övergrepp?

– Vi lever i ett samhälle där män anser sig ha rätt till kvinnors kroppar - att ha åsikter om kvinnors kroppar och att ta på kvinnors kroppar. Så länge vi lever i den typen av samhälle så kommer inte män förstå det här problemet. Det är ganska lätt att luras in i att vi lever i ett feministiskt samhälle, men vi har stora grupper män i samhället som också måste engagera sig och hitta lösningar. Med den här typen av kampanjer kan vi uppmärksamma och visualisera hur gigantiskt det här problemet är, så att hela samhället vaknar, säger Cecilia Bödker Pedersen.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.