Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Därför är det så bra att svenska barn håller sig smala

Foto: Martina Holmberg / TT

Svenska barn har stabiliserat sin vikt. Enligt den senaste undersökningen blir de inte längre allt fetare och mer överviktiga. En utveckling att glädjas åt med tanke på deras framtida hälsa.

En svensk forskargrupp, ledd av Finn Rasmussen på Karolinska institutet, publicerade för ett par månader sedan en studie i tidskriften Acta Paediatrica. De redovisade mätningar för åren 2003 och 2011 och jämförde 20 000 tolvåringar och 3 500 åttaåringar.

Fram till undersökningen 2011 hade svenska barn blivit allt tjockare under flera decennier – en utveckling som går igen över nästan hela världen.

Men Rasmussens och hans kollegers studie tyder alltså på att Sverige nu har lyckats bryta trenden. Det kan till och med skönjas en lindring i den allra mest alarmerande utvecklingen – att fetma och övervikt har blivit en sådan klassfråga, och ökar allra mest hos människor med lägst utbildning och lägst inkomst.

Åtminstone såg Rasmussen och hans kolleger den allra kraftigaste minskningen av fetma hos åttaåriga flickor vars mammor hade den lägsta utbildningen.

Man kan reta sig på all propaganda som sprids i medierna om hur olämpligt det är att utfordra barn med mycket socker och läskedrycker, och hur skadligt det är för deras hälsa att transportera dem med bil överallt.

Men uppenbarligen har propagandan fungerat. Och hälsoeffekterna kommer med största sannolikhet att bli stora.

Det finns alltså skäl att lyssna på anti-socker-, och anti-köra-barn-till-skolan-i-bil-propagandan, även om den kan upplevas som irriterande moralistisk ibland.

I veckan publicerades en stor israelisk studie i tidskriften New England Journal of Medicine. Det var en studie av samma typ som just Finn Rasmussen har arbetat med i många år, en jämförelse mellan ett stort antal unga människor som mönstrar inför militärtjänsten.

Men i Sverige har vi tagit bort den allmänna värnplikten, och därför är mönstrande ungdomar inte längre ett representativt urval av vår befolkning.

Inom den judiska befolkningen i Israel är värnplikten obligatorisk för män, och för de flesta kvinnor (ortodoxa kvinnliga judar är undantagna). Forskargruppen, som leds av Jeremy D Kark i Jerusalem, har fått ihop ett material på 2,3 miljoner 17-åringar, som de har kunnat följa upp i medelåldern. Männen kan betraktas som ett helt representativt urval av Israels manliga, judiska befolkning. Kvinnorna är så gott som representativa (eftersom de ortodoxa har fallit bort).

Detta är ett unikt vetenskapligt underlag som ytterst få länder kan samla ihop i dag.

Som väntat visade resultaten att personer som var överviktiga och feta i 17-årsåldern löpte högre risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom när de blev äldre. Observera att vi inte talar om gamla personer. Än så länge har forskarna bara följt rekryterna upp i medelåldern. De äldsta har hunnit komma upp i 60-årsåldern, många var yngre.

För feta, alltså 17-åringar med ett BMI över 30, var den ökade risken betydande: fem gånger högre för död i hjärtinfarkt, 2,5 gånger högre för död i stroke och fördubblad risk för plötslig hjärtdöd.

Som väntat visade studien också att riktigt underviktiga personer, med BMI under 17,5 också löpte högre risk att dö av hjärt- och kärlsjukdomar redan i medelåldern.

Både fetma och undervikt var vanligare i familjer med lägst inkomst och utbildning.

Det unika med den nya israeliska studien är att den – tack vare sin stora representativa undersökningsgrupp – kan visa när risken börjar klättra. Det gör den redan hos den övre halvan av de normalviktiga. Att som 17-åring ligga runt ett BMI på 20 verkar ur hjärtsynpunkt bättre än att ligga runt 25.

En rad andra studier har visat ett liknande, sakta stigande samband mellan BMI och flera cancersjukdomar. Till exempel tarmcancer och bröstcancer som uppträder efter klimakteriet, cancer i matstrupen och i sköldkörteln.

Det finns alltså skäl att lyssna på anti-socker-, och anti-köra-barn-till-skolan-i-bil-propagandan, även om den kan upplevas som irriterande moralistisk ibland.

Läs fler. Krönikor av Karin Bojs
Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.