Karolinska går in i militär styrning – rustar för kraftig ökning av smittade

På trottoaren utanför Nya Karolinskas akutmottagning står en vitklädd sjuksköterska med andningsmask och plastvisir för ansiktet. Hon talar med en man och kontrollerar hans legitimation i den kalla blåsten. All första bedömning, triagering, av patienter sker numera här på gatan.

Runt hörnet står ett gult tält med undersökningsbritsar, fortfarande tomt – redo att ta emot misstänkt smittade för en första bedömning. Sektionschefen för barnakuten Pia Malmquist pekar på hur patienter därifrån kan föras in via speciella ingångar.

– Det viktigaste principen är att skilja smittade patienter från ickesmittade, säger hon.

Björn Zoëga skakar hand, trots Folkhälsomyndighetens inrådan om att hålla social distans.

– Jag umgås inte med patienter, säger han.

DN möter honom före ett stabsmöte där ansvariga för den enorma organisationen, med runt 15.200 anställda, ska besluta om att dra ned på all planerad vård som bedöms kunna skjutas på. Det råder officiellt ”förstärkningsläge” – som ligger nivån över stabsläge och innebär att Karolinska såväl som hela Region Stockholm har gått över till en ny beslutsordning med militära förlagor, hämtad från Nato.

– Det är ett ledningssystem i kris vi använder nu som vi kallar för Nato-systemet, säger sjukhusdirektören och skissar upp ansvarsfördelningarna på en whiteboard inne på kommunikationsavdelningen.

Det blir tyngre för varje dag.

På Karolinska är det han som fyller boxen högst upp i schemat, ”beslutsfattaren”.

– Och jag är ju med i Nato eftersom jag är islänning, skrattar han, innan rösten blir allvarligare:

– Läget är tufft, men det kommer att bli tuffare. Några patienter gick bort i helgen och det blir tyngre för varje dag. Vi har sett hur det gått runtomkring oss i andra länder – det blir fler och fler sjuka, och fler och fler allvarligt sjuka.

Björn Zoëga berömmer alla anställda som han beskriver gör allt för att bädda för det vi troligen bara ser början av.

– Det är ett fantastiskt förberedelsearbete som gjorts på sjukhuset. Folk jobbar på här. Man kan inte annat än beundra alla här som trots sjukdom bland personalen och att många måste stanna hemma med sjuka barn, gör att vi i dag kan ha över 1.100 vårdplatser öppna.

Enligt Zoëga är det under tisdagseftermiddagen fyra coronasmittade patienter på intensivvårdsavdelningen, och ytterligare 22 smittade, allvarligt sjuka på infektionsavdelningen.

Under tisdagen finns kapaciteten att vårda närmare 40 smittade på NKS.

Baserat på internationella erfarenheter – kurvor från Spanien, Frankrike och Italien – beräknas ”den stora smällen” komma i slutet av veckan, enligt källor till DN. En anonym läkare på Karolinska i Huddinge, som är redo att ställa om till akut omhändertagande, är orolig för om krisplanerna räcker.

– På lördag, söndag kan antalet fall börja öka och i slutet på nästa vecka riskerar antalet svårt sjuka öka exponentiellt. Många är bekymrade för att vi då får en anstormning av patienter som vi inte kan ta hand om på det sätt som vi önskar.

Zoëga är insatt i farhågorna.

– Enligt det värsta scenariot smäller det till på lördag, söndag eller måndag med en dubblering av antalet inlagda – runt 50. Men det är gissningar.

Enligt det värsta scenariot smäller det till på lördag, söndag eller måndag.

Även om smittspridningen ter sig olika i olika länder, är scenariot något Zoëga ser sig tvungen att räkna med.

– De närmaste dagarna tror vi att man behöver öka kapaciteten så att vi kan ta emot flera hundra smittade patienter, och när det gäller intensivvården kommer vi mångdubbla vår kapacitet. Vi kan inte kommunicera det exakta antalet utan att bryta sekretess.

Antalet platser för det mest avancerade hjärt-lung-räddningssystemet, Ecmo, håller på att byggas ut.

Normalt finns totalt 38 intensivvårdsplatser. Enligt källor till DN ska dessa tredubblas till runt 115 inom närmaste dagarna – vilket utgör del stor del av regionens epidemiplan som säger att det totala antalet intensivvårdsplatser snabbt ska kunna öka från dagens 90 till 180.

Planerad kirurgi dras nu ned på vid Karolinska i Huddinge under onsdagen, och även i Solna under torsdagen, beskriver Zoëga.

Karolinska har i samband med en stor, kritiserad omorganisation blivit landets mest högspecialisterade universitetssjukhus där ingrepp och åtgärder som har bedömts kunna göras någon annanstans redan har flyttats ut till andra vårdgivare.

– På det sättet är det speciellt här. Men vi ska försöka ta hand om dem som verkligen behöver det – inte bara coronapatienter utan även andra – och bara dra ned på det som inte påverkar liv och inte ger varaktig skada. Det kan handla om ortopedi, öron-, näsa hals. Sådant som är bra att ha gjort men inte är livsnödvändigt.

De flesta av de nya coronaplatserna kommer att beredas inne på NKS i Solna. Nya avdelningar för coronapatienter står också klara att öppna i Huddinge.

– Det här är inte ”the ultimate plan”. Vi ser över varje dag vad vi behöver göra, bedömer kapacitet mot behov, och ser om det går åt värsta hållet.

Sjukhusledningen har sett över möjligheten att använda Gamla Karolinska, men det ses som ett sistahandsalternativ, då fler kan slussas direkt till intensivvården på Nya Karolinska.

I Huddinge finns 50 infektionsplatser i en speciell byggnad med egna ingångar för höginfekterade, som behöver kunna bemannas. Personal med rätt kompetens är en flaskhals.

En inventering av hur många som kan arbeta med att ge andningsstöd genomförs just nu, och personal inom närliggande nischer – sjuksköterskor inom anestesi och i den postoperativa vården – ska få en snabbutbildning för att kunna ställa om.

– Vi har redan börjat utbilda så kallade ”superanvändare”, som i sin tur ska kunna utbilda andra.

Karolinska har, som alla sjukhus i drabbade länder, brist på materiel. Zoëga beskriver kreativa lösningar som framtvingats, som desinficering av engångsvisir för att återanvända dem.

– Långärmade skyddsdräkter jagar vi varje dag, och prioriterar om vilka avdelningar som ska få det som finns. Det är faktiskt tufft. Men jag ser goda indikationer på att det kommer att bli bättre inom de närmaste dagarna. Jag får signaler om att man nu lyckats köpa in materiel.

De läkemedel som behövs för coronavården ser han ingen direkt brist på.

DN har beskrivit oro bland anställda för bristen på skyddsutrustning.

– Det är klart att det finns en oro. Det här kommer få svåra konsekvenser inom sjukvården och vi måste se till att vi får så få äldre och multisjuka som möjligt, som skadas eller dör. Jag är övertygad om att vi kommer att göra allt här på Karolinska för att hjälpa samhället igenom detta. Jag ser att vi har planer – plan A, B och C. Ingen vet vad som kommer hända men vi har planerat för värsta tänkbara scenarier.