Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Kemikalier hälsohot i hemmen

Ingen kan skydda sig mot vardagens hotfulla kemikalier. Väggfärgen i barnkammaren och hemmets rengöringsmedel påverkar luften på ett sätt som ökar risken för allergier, visar ny forskning.

– Kemikaliehanteringen är hårt knuten till våra liv och handlar inte längre om olika särskilda grupper och personer, eller om exempelvis enbart PCB eller hormoslyr.

– Vi talar om alla, hela befolkningen, säger Carl-Gustaf Bornehag, professor i folkhälsovetenskap vid Karlstads universitet.

Han står bakom en studie som för första gången visar hur ett samband mellan ämnen som finns i vanliga rengöringsmedel liksom i vattenbaserade inomhusfärger ökar risken för astma, hösnuva och eksem hos barn.

Förekomsten av de här ämnena visar sig också kunna kopplas till barns överkänslighet mot katt, hund och pollen.

– Även foster exponeras eftersom vi vet att moderkakan inte skyddar mot den här typen av kemikalier.

Ämnena heter propylenglykol och glykoletrar och sambanden har vederlagts bland annat genom luft- och dammprover då 400 enskilda ämnen identifierades i sovrummen hos 200 friska barn och 200 barn med astma och allergi.

Riskökningen varierade mellan 50 och 180 procent.

Hur farligt är det, ska småbarnsföräldrar känna sig oroliga?

– Vi har inte bevis för att gå ut och säga till folk att inte använda rengöringsmedel eller vattenbaserade färger, säger Carl-Gustaf Bornehag.

– Men jag kan känna en oro inför det här, våra resultat pekar åt en viss riktning.

Han konstaterar att läckaget från målarfärger avtar över tid, men att den egentligen aldrig klingar av från rengöringsmedel.

– Barnen kryper dessutom och leker på golven och exponeras egentligen mer än vuxna.

Forskarnas nästa uppgift blir att försöka få grepp om vilken betydelse exponeringen har för de känsligaste delarna av populationen, nämligen fostren och spädbarnen.

– Hit hör också frågan om att få en kemikalielagstiftning som på ett rutinmässigt sätt undersöker det här, säger Carl-Gustaf Bornehag.

Uppföljande studie

Undersökningen ingår i Bostad-Barn-Hälsa-studien i Värmland, som startade för tio år sedan.

Nästa studie, med arbetsnamnet Selma, startar vid tidig graviditet då 2.500 gravida och barn sedan ska följas upp i åldrarna.

Blod och urin tas från mamma och barn i olika skeden och fryses sedan ner. Damm- och luftprover tas under spädbarnsåren och dessutom görs enkäter.

När ett barn sedan blir sjukt går man sedan tillbaka och ser om det var annorlunda exponerat under fostertiden/småbarnstiden.

Det första barnet i undersökningen föds i dagarna och nästa år börjar kartläggningen.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.