Paolo Macchiarini opererade in strupar av plast på flera patienter när han arbetade på Karolinska universitetssjukhuset. I dag meddelade åklagaren att brottsutredningen för vållande till annans död och vållande till kroppsskada läggs ner.
Det har inte gått att bevisa att Macchiarini skulle vara skyldig till varken vållande till annans död, eller vållande till kroppsskada.
Det beskedet lämnades av ansvariga åklagare vid en presskonferens på förmiddagen, där förundersökningen gicks igenom fall för fall.
Den italienska kirurgen och forskaren Paolo Macchiarini rekryterades 2010 som gästprofessor på Karolinska institutet (KI) i hopp om att lösa ett viktigt medicinskt problem - bristen på organ och kroppens förmåga att acceptera externa organ. Han fick samtidigt en överläkartjänst på deltid som kirurg på Karolinska universitetssjukhuset (KS).
Mellan åren 2011 och 2013 utförde Macchiarini Macchiarin transplantationer med konstgjorda luftstrupar av plast på tre patienter: En amerikansk man, en eritreansk man boende på Island och en turkisk kvinna.
Alla är i dag avlidna.
Tekniken han använde var helt obeprövad och föregicks aldrig av några djurförsök. Det gjordes inte heller någon etisk prövning av operationerna, vilket enligt KI berodde på att det handlade om vård och inte forskning. Det framkom bland annat i den utredning som KI lät göra efter att flera läkare hade anmält kirurgen för forskningsfusk.
Läs mer: Stjärnkirurgen – från fakta till fusk.
Bengt Gerdin, professor emeritus vid institutionen för kirurgiska vetenskaper vid Uppsala universitet, var den som granskade Macchiarini och konstaterade att det var: Fusk.
Trots slutsatsen meddelade KI:s etiska råd eller dåvarande rektor Anders Hamsten att man hade fortsatt förtroende för Macchiarini och lät honom jobba kvar på KS. Man valde även att mörklägga delar av utredningen.
Bengt Gerdin har i en tidigare DN–intervju beskrivit händelsen som en oerhört allvarlig historia där allt har gått fel: Rekryteringen, hur arbetet utfördes, samarbetet mellan Karolinska institutet och Karolinska universitetssjukhuset. Medicinskt har det brustit ifråga om hur en läkare ska hantera en enskild patient, en människa i nöd. Från informationsplikten fram till lindran och tröst inför döden. Forskningsetiskt har det brustit ifråga om ärlighet i forskningsredovisningen.
Skandalen växer kring Paolo Macchiarinis strupoperationer när SVT sänder en dokumentär av journalisten Bosse Lindquist 2016. Dokumentär får stort genomslag och leder till att flera personer får lämna sina tjänster, bland annat får Macchiarini själv sparken.
En uppmärksammad intervju med Paolo Macchiarini i den amerikanska tidskriften Vanity Fair visar att kirurgen är en man med extremt risktagande och en bedragare - i reportaget demaskeras till exempel en kärleksaffär byggd på grandiosa lögner.
Bosse Lindquist tror sig ha förklaringen till varför så många låter sig duperas av Paolo Macchiarini.
– Han är väldigt karismatisk. Färgstark, kreativ, smart som attan, charmig, en enorm förmåga att trollbinda både enstaka individer och stora grupper av människor. Han har ett slags situationsförmåga som gör att han kan pejla in stämningen i ett rum och blixtsnabbt anpassa sig efter den, har han sagt till DN.
Att han samtidigt försöker lösa ett medicinskt problem gör att det även finns en förnuftig grund till varför man attraheras av honom, menar Bosse Lindquist.
Macchiarini har hela tiden bestridit brottsmisstankarna. Vid presskonferensen ställdes frågan om möjligheterna till att ställa Macchiarini till svars är straffrättsligt uttömda.
– Ja enligt min bedömning är de det, svarar Jennie Nordin.
