Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-01-21 14:15

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/klimatkompensationsbolag-brot-mot-avtal-andrar-rutiner-efter-dns-granskning/

Sverige

Klimatkompensationsbolag bröt mot avtal – ändrar rutiner efter DN:s granskning

Foto: Cornelius Poppe/TT

Klimatkompensationsbolaget Tricorona Climate Partner ägs av bolag i skatteparadis och har inte redovisat sina köp av klimatkompensation för myndigheter – trots att avtalen krävt kvitton.

Bolaget uppger i samband med DN:s granskning att man ändrar sina rutiner.

DN har i sin granskning av klimatkompensation bland annat beskrivit att forskare som analyserat tusentals klimatkompensationsprojekt inom FN-systemet bedömt att bara 2 procent har hög sannolikhet att ge verkliga utsläppsminskningar – och att det i flera fall är omöjligt att granska flygbolagens påståenden om klimatkompensation.

DN har även avslöjat att flera aktörer inom systemet är registrerade i skatteparadis. Ett av dessa bolag är Tricorona Climate Partner AB, vars största ägarbolag ägs av holdingbolag på Cypern.

Tricorona Climate Partner driver sajten klimatkompensera.se, där privatpersoner uppmanas att enkelt kompensera för sina flygresor eller annan konsumtion via tre olika projekt i Asien och Afrika, genom att betala med Swish och bank- och kreditkort. 

Sajten har länkats till hundratals gånger från nära 90 olika hemsidor – bland annat från Swedavia, som tipsar flygresenärer om att klimatkompensera via tjänsten.

Kompensation säljs i enheter som ska motsvara ett ton koldioxid. Varje reducerad enhet får ett specifikt serienummer, för att samma utsläppsminskning inte ska kunna säljas flera gånger. Inom FN registreras transaktionen genom att de aktuella serienumren makuleras i ett register, som hanteras i varje land.

Det enda verifierbara beviset på att pengar gått till ett visst projekt, är det makuleringsintyg – ett kvitto som köpare och säljare får vid varje köp av klimatkompensation.

När DN granskat myndigheters klimatkompensation via bolaget visar det sig att makuleringsintyg inte lämnats ut till myndigheterna, trots att exempelvis SMHI krävt detta i sitt ramavtal.

– Enligt avtalet borde de ha redovisat mer. Vi har efterfrågat det men inte legat på tillräckligt. Det måste man säga är en brist, säger SMHI:s generaldirektör Rolf Brennerfelt till DN.

I samband med DN:s granskning fick SMHI ut makuleringsintyg. Brennerfelt deklarerar samtidigt att myndigheten slutar med sin klimatkompensation.

Christian Patay, vd Tricorona Climate Partner, tog i oktober emot DN på kontorshotellet nära Odenplan där bolaget är inhyst. Sedan DN börjat granska klimatkompensationsbranschen har han fått frågor från olika håll.

– Vi får ofta frågan ”vart går pengarna”, och hur ser vi att pengarna går till projekten. Men konceptet med klimatkompensation är ju inte att man slussar pengar från dig som kompenserar för en flygresa med 100 kronor och vi tar dem och lägger in i ett projekt, säger Patay.

Han förklarar att bolaget först utvecklar klimatprojekt där utsläppsminskningar skapas och sedan säljs. Pengarna för klimatkompensation som betalas i dag går alltså till utsläppsminskningar som skett tidigare.

– Konceptet är att vi har utvecklat ett projekt för flera år sedan, som snurrar och gör klimatnytta. Då bildas reduktionsenheter, som vi sedan säljer till dig. Ju fler som säljs ju mer klimatnytta skapas i världen. När man undrar hur mycket av pengar som går till projektet – egentligen går alla pengar till projektet. Det är som när du åker taxi – hur mycket av pengarna har gått till den här taxiresan? Jo alla.

Men då vet jag ju att jag har åkt taxi.

– Ja, precis. Men sedan kan du dissekera kvittot – hur mycket fick taxichauffören etcetera.

Hur stor är er vinstmarginal för klimatkompensationen som ni förmedlar?

– Det korta svaret är att vi inte särredovisar det. Det långa svaret är att det varierar mellan olika projekt och vilka volymer som kompenseras, säger Christian Patay.

Patay uppgav att det vore praktiskt omöjligt för bolaget att särredovisa kvitton för så små belopp som privatpersoners enskilda kompensationer för resor utgör.

– Vi samlar all kompensation och gör annulleringar varje månad.

DN kunde få se alla bolagets månatliga annulleringar ur det nationella CDM-registret, uppgav Patay till en början – men så har hittills inte skett.

Efter intervjun har Christian Patay i ett mejl uppgett att bolaget i samband med DN:s granskning nu ändrat rutiner och kommer att börja publicera makuleringsintyg på sin hemsida.

”Jag tycker du lyfter en viktig fråga för branschen i stort, transparens är en nyckelfråga!”, skriver han.

Christian Patay, vd för Tricorona Climate Partner. Foto: Tricorona Climate Partner

Naturhistoriska riksmuseet klimatkompenserade mellan 2014-2015 genom Tricorona. Bolagets största ägare fanns då registrerat på skatteparadiset Caymanöarna, och satsade inom klimatkompensation framför allt på storskalig utbyggnad av kinesisk vattenkraft, vilket Naturskyddsföreningens tidning Svensk Natur uppmärksammade i en granskning 2015. Enligt granskningen fanns projekt i Kina som ledde till negativa ekologiska effekter och att lokalbefolkning fick flytta, utan att ha kompenserats tillräckligt.

Bolaget svarade på granskningen med en kommentar om att man inte kunnat sälja någon klimatkompensation i form av FN-certifierade reduktionsenheter, från det kinesiska projektet.

Men kritiken fick Naturhistoriska riksmuseets dåvarande administrative chef att reagera.

– Han kontaktade Tricorona för att få klarhet om hur de ställde sig till denna kritik, men han fick inga tillfredsställande svar. Myndigheten valde då att avsluta samarbetet, uppger museets kommunikationschef Catharina Hammarskiöld till DN.

Sedan 2016 har museets miljösamordnare gjort försök att hitta ersättningsalternativ, men kunnat konstatera att regelverket är oklart om huruvida statliga myndigheter över huvud taget får använda sina förvaltningsanslag för klimatkompensation – samtidigt som man uppmanas till klimatkompensation.