Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-05-25 04:48

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/kolla-vartecken-i-helgen-och-bli-forskare/

Sverige

Kolla vårtecken i helgen och bli forskare

Bild 1 av 2 Vitsippor.
Foto: Jessica Gow/TT
Bild 2 av 2
Foto: Sergei Grits/AP

Har du alltid drömt om att vara forskare på riktigt? Nu finns chansen. Över hela världen finns en rad forskningsprojekt som intresserade kan medverka i och som kan liva upp en karantän. I Sverige kan den som vill hjälpa forskare att samla in vårtecken nu under Valborgshelgen.

Projektet ”Vårkollen” är ett så kallat medborgarforskningsprojekt där frivilliga personer och professionella forskare samarbetar. Människor i hela landet rapporterar under två dagar in vilka vårtecken som de hittar där de bor. Nu under Valborgshelgen, den 30 april och den 1 maj, är det dags för årets forskningsinsats och alla som vill kan dokumentera sina iakttagelser på ett formulär på hemsidan vårkollen.se.  

– De observationer som görs i Vårkollen i år kan vi jämföra med de observationer som gjordes över hela landet för över hundra år sedan och kan på så sätt få ett mått på hur extrem årets tidiga vår egentligen är, säger Ola Langvall från Sveriges lantbruksuniversitet och samordnare för Svenska fenologinätverket i ett pressmeddelande.

Vårkollen är ett samarbete mellan Svenska fenologinätverket på SLU, och Svenska botaniska föreningen. De uppgifter som samlas in handlar om vitsippor, blåsippor, tussilago, sälg, hägg samt björkars lövsprickning. I formuläret får medborgarforskaren kryssa i rutor om det finns knoppar, om de är överblommade eller om de inte hittar några exemplar.

Under de hittills sex år som projektet har pågått har tusentals observationer samlats in. Med hjälp av dem har forskare kunnat visa att vårtecknen nu kommer upp till 2 veckor tidigare än vad som var normalt för 100 år sedan.

Vårkollen är en del av en större miljöövervakning kallad Naturens kalender där frivola hjälper till att dokumentera hur växter anpassar sig till årstider, från första vårtecken till sista hösttecken. Den bidrar till ökad kunskap om hur årstiderna och naturen förändras på grund av klimatförändringen.

Medborgarforskning har blivit allt mer populärt för att samla in data. I Sverige har bland annat forskningen om sillgrisslorna på Stora Karlsö använt sig av metoden. Intresserade har via webbkameror kunnat följa sillgrisslornas häckning och rapportera om exempelvis kläckning. Besökares gamla fotografier av häckande sillgrisslor har använts för att uppskatta den historiska utvecklingen av beståndet.

Under coronakrisen när en stor del av världen sitter eller har suttit i karantän har intresset för medborgarforskning via webben ökat enligt The Guardian.

Plattformen Zooniverse är världens största samlingsplats för medborgarforskning och har en rad projekt inom många olika områden som hittar på zooniverse.org och som engagerar miljontals människor över hela världen.

Bland projekt där de flesta kan delta oavsett ålder finns ett om utrotningshotade spindelapor i Centralamerika, Spotting Spider Monkeys project. De hotas av att deras livsmiljöer förstörs när jordbruk, framför allt palmoljeodling, expanderar. För att inventera hur många individer som finns kvar och var de är använder forskare drönare som fotograferar. Intresserade och engagerade hjälper till att försöka hitta spindelapor på bilderna.

Macaronipingviner.
Macaronipingviner. Foto: Björn Nordström

I ett annat djurprojekt, Penguin Watch, handlar det om att markera pingviner på bilder som tagits av de övervakningskameror som forskare har satt upp nära pingvinkolonier i Antarktis. Forskare vid Oxfords universitet använder allmänhetens hjälp för att gå igenom allt som samlas in och försöka hitta nyckelhändelser i pingvinernas årscyklar för att undersöka om de ändras under påverkan av klimatförändringen.