Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Sverige

Kolliderande stjärnor avslöjar guldets källa

00:40. Den första kollisionen mellan två stjärnor har observerats av de Nobelprisbelönade detektorerna Ligo och Virgo och 70 andra observatorier världen över.

Den första kollisionen mellan två stjärnor har observerats av de Nobelprisbelönade detektorerna Ligo och Virgo och 70 andra observatorier världen över. Den visar bland mycket annat var guld skapas i universum.

I en galax 130 miljoner ljusår bort snurrade två neutronstjärnor allt närmare och närmare varandra i flera miljarder år tills de till slut kolliderade och smälte samman. Samtidigt kastade de ut guld, platina och andra tunga grundämnen i rymden.

Svallvågen från den våldsamma krocken fortplantade sig genom rymden, och nådde jorden och gravitationsvågdetektorn Ligo den 17 augusti.

– Det är den absolut starkaste signal vi sett. Mycket starkare än alla svarta hål vi har observerat, säger Carl-Johan Haster, forskare vid Canadian Institute for Theoretical Astrophysics i Toronto och medlem i Ligo.

Resultaten offentliggjordes på minst fyra stora presskonferenser på måndagseftermiddagen, samtidigt som ett 50-tal vetenskapliga artiklar om resultaten publicerades.

Årets Nobelpris i fysik går till Rainer Weiss, Barry Barish och Kip Thorne för deras arbete med detektorn Ligo. Kollisionen mellan neutronstjärnorna visar att Ligo verkligen är början på en helt ny era för astronomin, där vi får tillgång till helt ny information om universum. Ligo mäter gravitationsvågor, eller ytterst små krusningar i själva rymden, som skapas av riktigt tunga himlakroppar som ringarna på vattnet när man kastar en sten i sjön.

Första optiska fotot på kollisionen. Den vänstra bilden är från 17 augusti 2017, 11 timmar efter upptäckten av gravitationsvågskällan. Högra bilden är fyra dagar senare, då färgen blivit mycket rödare.
Första optiska fotot på kollisionen. Den vänstra bilden är från 17 augusti 2017, 11 timmar efter upptäckten av gravitationsvågskällan. Högra bilden är fyra dagar senare, då färgen blivit mycket rödare. Foto: 1M2H/UC Santa Cruz and Carnegie Observatories/Ryan Foley

Tidigare har Ligo mätt fyra kollisioner mellan svarta hål, den senast tillsammans med den europeiska detektorn Virgo. Svarta hål går inte att studera på något annat sätt. Nu när astronomerna för första gången såg en krock mellan lysande stjärnor skickade de genast meddelanden till sina samarbetspartners vid andra observatorier i hela världen, och talade om att de sett något spännande, och ungefär var på himlen det fanns.

– Tio timmar efter oss såg ett teleskop i Chile en ljussignal som stämde överens med informationen vi hade från gravitationsvågorna. Den lilla pricken på himlen fanns inte där tre veckor tidigare, säger Carl-Johan Haster.

En global astronomihändelse. Karta över de runt 70 ljusbaserade observatorier och teleskop som observerade kollisionen mellan två neutronstjärnor som detektorerna Ligo och Virgo upptäckte med gravitationsvågor den 17 augusti. Teleskopen följde kollisionen i timmar, dagar och veckor, och identifierade tecken på tunga grundämnen, till exempel guld, i materian som sköts ut från kollisionen.
En global astronomihändelse. Karta över de runt 70 ljusbaserade observatorier och teleskop som observerade kollisionen mellan två neutronstjärnor som detektorerna Ligo och Virgo upptäckte med gravitationsvågor den 17 augusti. Teleskopen följde kollisionen i timmar, dagar och veckor, och identifierade tecken på tunga grundämnen, till exempel guld, i materian som sköts ut från kollisionen. Foto: Ligo-Virgo

Tusentals astronomer använde runt 70 olika sorts teleskop på jorden och i rymden för att följa vad som hände vid den nya sammansmälta himlakroppen timmarna, dagarna och veckorna efter kollisionen. För första gången fick de möjlighet att undersöka teorier och modeller om att guld, platina och alla andra tunga grundämnen i universum har skapas när neutronstjärnor kolliderar, något som bland andra astronomer vid Stockholms universitet har arbetat mycket med.

– Allt pekar på att våra modeller är riktiga, säger Jesper Sollerman, professor vid institutionen för astronomi vid Stockholms universitet.

En neutronstjärna är en riktigt kompakt stjärna, som är mindre än Stockholm men som kan väga en och en halv gång så mycket som solen.

– Det är en gigantisk atomkärna med en diameter på tio kilometer, säger Jesper Sollerman.

Normalt är neutronstjärnorna nästan perfekta klot, men astronomerna kunde se hur de drogs ut och deformerades till långa korvar före kollisionen.

Med hjälp av de olika metoderna att undersöka kollisionen kunde de också visa i vilken galax den skedde, och även koppla ihop starka ljussignaler, så kallade gammablixtar, med krocken.

Nu har Ligo stängt ned i nästan ett år för att bli ännu känsligare. I framtiden kommer vi att kunna lära oss helt nya saker om alltifrån avlägsna galaxer och himlakroppar till hur universum såg ut i sin tidigaste barndom med hjälp av gravitationsvågor tillsammans med ljus och radiovågor.

– Det här är första gången som vi kan där vi kan knyta ihop alla de här olika delarna i astronomin. Jag tror att det här är startskottet. Nu är vi beredda att hitta fler liknande saker, säger Jesper Sollerman.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.