Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-03 12:00

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/kom-som-flykting-nu-ar-ermira-den-trygga-personen/

Sverige

Kom som flykting – nu är Ermira den trygga personen

Ermira Musliu flydde undan kriget i Kosovo som barn. Nu stöttar hon själv ensamkommande.
Ermira Musliu flydde undan kriget i Kosovo som barn. Nu stöttar hon själv ensamkommande. Foto: Anders Hansson

Ermira Musliu flydde med sin familj till Sverige från Kosovo som barn. I anpassningen till sitt nya land upplevde hon skolsköterskan som en trygghet. Nu stöttar hon själv som skolsköterska ensamkommande som flytt krig.

Ermira Musliu var bara fem år när hon kom med sin familj till Sverige. Hon minns fortfarande kulturkrockarna på skolan och hur föräldrarna kämpade med språkförbistring och att komma in i samhället. 

– För mig spelade skolsköterskan och kuratorerna en viktig roll, det var tryggt att de fanns där för att hjälpa. De var aldrig särskilt frågvisa, men kom ofta och satte sig bredvid mig i korridoren och pratade lite. 

Ermira Musliu.
Ermira Musliu. Foto: Anders Hansson

Den erfarenheten har hon tagit med sig i arbetet som skolsköterska på Framtidsgymnasiet i Kristianstad där många av eleverna är nyanlända – att det ofta är i korridorerna som kontakten skapas.

Många av de ensamkommande hon träffar bär på trauman och har posttraumatiska stressymtom som huvudvärk, magont, sömnproblem och mardrömmar. En del har förlorat familjemedlemmar och utsatts för tortyr och några har svårt att orka med skolan.

– Jag brukar prata med dem om att det är fullt normala reaktioner på de händelser de varit med om – händelser som ingen borde behöva uppleva. Jag brukar också påminna dem om att de redan klarat så mycket.

Mycket av hennes jobb i dag handlar om att hjälpa eleverna att komma i kontakt med andra vårdinstanser och se till att de inte hamnar mellan stolarna. Även att reda ut vilka vaccinationer de har – vilket kan vara rena detektivarbetet.

– När de börjar här har de ofta hunnit skickas runt mellan flera olika skolor och kommuner. Ibland hinner man inte mer än lägga upp en plan så flyttas de igen.

Jag ser att de ser upp till att jag också har flytt krig. Jag försöker använda det för att prata om motivation och att skapa sig förutsättningar för att lyckas här.

Under specialistutbildningen undersökte Ermira Musliu hur förberedda skolsköterskor är för att ta hand om ensamkommande med posttraumatiska stressyndrom. Många kände att de saknade verktyg. Undersökningen har publicerats i en vetenskaplig tidskrift och används av en organisation inom EU som arbetar mot radikalisering.

Att träffa elever med stora trauman är svårt, säger Ermira Musliu.

– Även om det inte är vi skolsköterskor som ska behandla posttraumatisk stress så måste vi kunna bemöta dem när de berättar. Det är viktigt att vara närvarande i samtalet och ändå hålla en professionell distans. 

Foto: Anders Hansson

Detta kan vara dränerande men ger samtidigt väldigt mycket, tycker hon.

– Trots allt de tampas med – många har förlorat sin familj, de blir runtflyttade och ska samtidigt visa sin rätt att vara kvar i landet – har de en fantastisk vilja och styrka att klara sig här.

Hon berättar att de ensamkommande eleverna ofta blir nyfikna när de ser att hennes namn inte är svenskt och att hon känner till kriget i Kosovo.

– Jag ser att de ser upp till att jag också har flytt krig och jag försöker använda det för att prata om motivation och att skapa sig förutsättningar för att lyckas här. Jag hade det ju förspänt för mig på ett helt annat sätt, jag hade min familj hos mig. Men jag vet hur det är att komma till ett nytt land och försöka skapa mig en egen identitet utan att ge upp den kultur jag fått hemifrån, säger hon.

Foto: Anders Hansson

Läs mer:

Språket är nyckeln i all undervisning 

Här är nyanlända elevers väg in i svenska skolan 

Nyanlända ska få förlängd skolplikt och kortare sommarlov

”Skolan har gett mig en ljus framtid” 

Ämnen i artikeln

Sjukvård
Integration
Skolan
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt