Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-13 21:15

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/kommunal-behovdes-tusentals-doda-inom-aldreomsorgen-for-att-man-skulle-fa-upp-ogonen/

Sverige

Kommunal: ”Behövdes tusentals döda inom äldreomsorgen för att man skulle få upp ögonen”

Kommunals ordförande Tobias Baudin tycker att fler behöver anställas inom äldreomsorgen.
Kommunals ordförande Tobias Baudin tycker att fler behöver anställas inom äldreomsorgen. Foto: Jessica Gow/TT

Vikarier och hög personalomsättning lyfts ofta fram som en tänkbar anledning till att svenska äldreboenden drabbats så hårt av det nya coronaviruset.

I DN:s sammanställning kan du se hur många som är tillsvidareanställda inom äldreomsorgen i just din kommun.

– Det räcker inte med utbildning – man måste anställa fler, säger Kommunals ordförande Tobias Baudin.

Otroligt frustrerande. Det är orden Kommunals ordförande Tobias Baudin väljer för att beskriva vad han känner. Sedan flera år har fackförbundet påtalat att situationen inom den svenska äldreomsorgen är kritisk, ändå har antalet platser på äldreboenden minskat.

– Tänk att det ska behövas en pandemi med tusentals döda inom äldreomsorgen för att man ska få upp ögonen. Vi har ju i åratal tjatat om detta. För över ett år sedan bildade vi en allians för äldreomsorgen och krävde ihop med PRO ett rejält äldreomsorgslyft. Det politiska intresset har varit extremt svalt, säger han.

Sedan det stod klart att den pågående covid-19-epidemin slår hårdast mot de allra svagaste åldringarna har äldreomsorgen blivit en het fråga, även på riksplanet. Regeringen har aviserat ett tillskott på 2,2 miljarder kronor i ett så kallat äldreomsorgslyft.

Läs mer: Ledare: Så hålls corona borta från äldreomsorgen 

Pengarna ska användas för att ge anställda inom kommunal vård och omsorg en möjlighet att på arbetstid utbilda sig till vårdbiträde eller undersköterska. Det har också getts löften om 10.000 nya tillsvidareanställningar.

– Det är bra det de har gjort, men det behövs mycket mer för att kunna kalla det för ett rejält äldreomsorgslyft. Regeringen talar om 10.000 anställningar i hela Sverige och det räcker naturligtvis inte. Jag förväntar mig nu verkstad hos kommunerna och förutsätter att om det behövs fler platser så kommer regeringen att tillskjuta mer pengar, säger Tobias Baudin.

Frågan om utbildning har aktualiserats under epidemin. En nyligen offentliggjord enkät från smittskyddet i Västra Götaland visar på stor skillnad mellan de äldreboenden som säger sig ha bra rutiner och de som upplever att personal har problem med basal hygien.

Läs mer: Problem med basal hygien på flera coronadrabbade äldreboenden 

DN har granskat bemanningen inom äldreomsorgen i Göteborg under coronakrisen och kan konstatera att det är stor skillnad mellan stadsdelarna. Under maj månad i år var 72,9 procent av de som arbetar på golvet inom äldreomsorgen i Norra Hisingens stadsdelförvaltning fast anställda. 9,5 procent hade tidsbegränsade anställningar och hela 17,6 procent var timanställda. Högst andel tillsvidareanställda fanns i Östra Göteborg där 92,4 procent hade fasta jobb.

I hela Göteborg var 80,8 procent av personalen fast anställda, 7,4 procent hade tidsbegränsade anställningar och 11,8 procent arbetade på timmar. 

För att göra en jämförelse med övriga kommuner måste man vända sig till officiell statistik från 2019. Där inkluderas även personal inom omsorg om personer med funktionsnedsättning. I Göteborg var 75 procent inom den kategorin fast anställda förra året. Det finns flera kommuner där motsvarande siffra var lägre, i Stockholm var den till exempel 68 procent. Och ännu lägre var den i exempelvis Boden och Åsele, 61 procent vardera.

I Alliansstyrda Göteborg har Moderaterna kommit överens med Socialdemokraterna om att skjuta till 300 miljoner kronor, pengar som ska användas för att avvärja den akuta kris som uppstått i samband med epidemin, men också för att erbjuda fler anställda fasta jobb.

Läs mer: 300 kris-miljoner ska hjälpa ”ohållbar situation”

Redan innan det nya coronaviruset började sprida sig i Sverige hade politiker i Göteborg påbörjat ett arbete för att försöka öka kvaliteten i äldreomsorgen.

– Frågan om att vikarier ofta saknar kompetens har vi uppmärksammat redan före pandemin, vi har gett ett kompetenshöjande uppdrag till stadsledningskontoret. Men då hade vi inte tanken med om smittskydd, säger Elisabet Lann (KD), ansvarig för äldreomsorg i Göteborgs kommun.

Vilket ansvar känner du som politiker för situationen som uppstått med smittspridning inom äldreomsorgen?

– Jag känner ett stort ansvar. Jag har haft den här funktionen i ett år och det vi gör nu är att inrätta en äldrenämnd från och med årsskiftet och jag tror att det blir ett mer effektivt sätt att hålla ihop kvalitetsutvecklingen, säger Lann och fortsätter.

– Vi har initierat andra insatser, men de kom inte i tid för att lösa situationen under våren och det beklagar jag verkligen.

Men samtidigt som det borgerliga styret har tagit initiativ för att höja kompetensen inom äldreomsorgen så har Göteborgs kommun antagit en budget med stränga sparkrav, något som delvis drabbat hemtjänst och äldreboenden.

– När det gäller hemtjänsten så höjde vi den pengen just för att man skulle få fler händer i hemtjänsten. Sen har vi sett i uppföljningen att man har gjort sig av med personal på vissa äldreboenden. Vi ser att det är svårt att få besparingarna där vi vill ha dem. Vi behöver bli mycket mer effektiva i administrationen och se till att resurserna läggs längst ut i kedjan där det gör skillnad för omsorgstagarna, säger Elisabet Lann.

Läs mer om vad som händer i Västsverige 

Ämnen i artikeln

Göteborg
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt