Kommuner har stoppat nätspårning

I september förra året kunde Dagens Nyheter avslöja att kommuner, myndigheter och landstings hemsidor innehöll spårningsfunktioner som i detalj kartlade besökarnas surfmönster. Uppgifterna skickades vidare till utländska bolag som använde uppgifterna i reklamsyfte.

Sådana funktioner har länge använts av kommersiella annonsbärande webbplatser, till exempel mediesajter som DN. Men granskningen visade alltså att spårningsfunktionerna även var mycket vanligt förekommande på hemsidor som drivs av offentliga verksamheter, trots att dessa inte har något kommersiellt behov av spårningen. Så många som 86 procent av kommunerna och 53 procent av myndigheterna hade sådana funktioner på sina sajter i somras.

DN kan nu visa att tidningens granskning fått kommuner, landsting och myndigheter att agera. Ett halvår efter avslöjandet har 236 sajter byggts om. Det visar nya datakörningar som genomförts med samma metod. Andelen kommuner som har en eller flera spårningsfunktioner har minskat från 86 till 43 procent.

Om man även räknar bort kommuner som säger att de ska ta bort funktionerna inom kort så är andelen nere på 33 procent.

Den mest kontroversiella kartläggningen har skett genom tjänsten Addthis. Den lägger delningsknappar för Facebook, Twitter och andra sociala nätverk på sajten, men kartlägger i bakgrunden besökarens surfmönster.

Region Skåne använde tidigare sig av Addthis och lämnade därmed ut information om besök på webbplatsen till företaget. Det skedde i form av ”datapaket” som innehöll nyckelord om besöket. Ett besök på Centrum för sexuell hälsa vid Skånes universitetssjukhus genererade till exempel nyckelorden ”homosexualitet”, ”klamydia” och ”aids”. Från Kronofogdemyndigheten innehöll motsvarande rapporter orden ”utmätning” och ”vräkning” som markeringar om vad besöket syftade till.

Både Region Skåne och Kronofogden har sedan dess tagit bort tillägget.

Upplands-Bro är en av kommunerna som fram tills nyligen haft kvar Addthis på sin webbplats. Sara Eklind, kommunikationschef i Upplands-Bro, är självkritisk till att spårningsfunktionen funnits på webbplatsen.

– Självklart vill vi inte att uppgifter om våra besökare ska spåras, lagras och skickas till ett amerikanskt företag i kommersiellt syfte. Så får det inte vara. Det är tråkigt, men nu är det borta, säger Sara Eklind, kommunikationschef i Upplands-Bro.

DN:s granskning i september byggde på en unik genomgång av alla sajter under toppdomänen .se. Addthis är inte det enda företaget som kartlägger svenskars surfvanor, men det har varit enskilt störst inom offentliga verksamheter. I september hade Addthis sin spårare på minst 10 800 webbplatser.

• Post- och telestyrelsen: ”Användarna måste få mer kontroll”

Att samla in data om besökare är Addthis och andra spårningsföretags själva affärsmodell. Ju fler webbplatser som ingår i ett nätverk, desto mer detaljerad bild av besökarens vanor kan byggas. Varje sådant webbplatsbesök används för att bygga upp en personlig profil. Den kan innehålla information om personliga intressen, var man bor och annat som är intressant för reklamköpare. Eftersom många spårare finns på tio- eller hundratusentals webbplatser kan de lägga omfattande mönster som visar hur en person har rört sig över nätet. I sin egen dokumentation medger Addthis dessutom att information om till exempel ekonomiska och medicinska tillstånd loggas.

– Tack vare er granskning har vi noterat konsekvenserna av Addthis. Vi har den fortfarande installerad men kommer efter beslut i dagarna att plocka bort den snarast, säger Ellinor Östlund, kommunikationschef i Lilla Edets kommun.