Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-12-12 06:11

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/konflikten-pa-frolunda-torg-det-har-blivit-som-ett-krig-mellan-oss/

Sverige

Konflikten på Frölunda torg: ”Det har blivit som ett krig mellan oss”

01:07. Sommaren 2018 spreds filmer på maskerade män som sätter eld på bilar i Frölunda – sände chockvågor genom den pågående valrörelsen.

De massiva bilbränderna i Frölunda 2018 hamnade i centrum av valrörelsens slutspurt. Men varför brann det? Både åklagare och rättsexperter har haft svårt att svara på den frågan. 

Kanske finns svaret i den alltmer infekterade konflikten mellan en grupp unga män och polisen på Frölunda torg. 

DN har besökt platsen och talat med personer i kretsen kring de misstänkta gärningsmännen.

Ett par befinner sig på sin balkong och filmar. De står i kö till 112.

– Polisen, vad fan gör du? De står precis vid min bil, säger en manlig röst.

Maskerade, mörkklädda figurer springer över parkeringen och slår sönder bilrutor. Det hörs höga smällar. De kastar in något i bilarna som en efter en fattar eld. 

– Ska jag gå ut? hörs den manliga rösten igen. 

– Nej, de kommer att slå dig, säger kvinnan. 

De massiva bilbränderna i Frölunda 2018 blev omskrivna av utländska medier och kom att prägla den politiska valspurten. Foto: Polisen

Paret fortsätter att filma och försöker komma på vad de har av värde i bilen. Barnstolen, kanske. Det är sommarkväll och fortfarande ljust ute. Någon skriker: ”Jävla idioter.”

Filmen ska ett år senare komma att användas som bevisning i rättegången mot sex unga män som nu står åtalade för inblandning i de omfattande bilbränderna. 

I förhör har vittnen liknat scenerna vid en krigszon. Minst 70 bilar sattes i brand den där kvällen i mitten av augusti förra året. 

Men varför?

● ● ●

DN träffar några av de åtalades vänner vid köpcentret i hjärtat av stadsdelen i Göteborg, ett stenkast från parkeringen där bilarna för ett drygt år sedan sattes i brand. Det är främst en 31-åring, en 27-åring och en 21-åring som pratar. 

Stefan Löfven besöker Frölunda Torg efter bilbränderna. Foto: Tomas Ohlsson

Några av männen har suttit på åhörarbänken i rättssalen varje dag. 

– Det handlar om att ställa upp för sina vänner. En har suttit häktad i flera månader. Han får inte träffa någon annan än sin advokat. Det är tufft, man klättrar på väggarna, säger 27-åringen. 

Tiden efter bilbränderna beskriver de som kaotisk. I flera dagar var Frölunda i fokus för valrörelsen. Redan dagen efter var statsminister Stefan Löfven på plats i området och lovade att de skyldiga skulle gripas. 

– Det blev jättestort. Herregud, det bränns bilar i Sverige varje dag, säger 31-åringen.

En timme innan det började brinna skickades en videofilm till Expressen där en maskerad man uttryckte kritik mot samhället. ”Behandla oss som djur och vi ska bete oss som djur”, sade mannen i klippet. 

”Om vi står här, dricker kaffe och bara umgås, kan de komma och ställa sig här, tre eller fyra bilar, och kontrollera oss. Det händer hela tiden”, säger de åtalades vänner till DN. Foto: Tomas Ohlsson

Männen som DN träffar målar upp en liknande bild av situationen i stadsdelen. Relationen till polisen menar de är spänd. De känner sig jagade och övervakade. 

– Om vi står här, dricker kaffe och bara umgås, kan de komma och ställa sig här, tre eller fyra bilar, och kontrollera oss. Det händer hela tiden. Det är vårt hem. Det är här våra familjer bor, det är inte okej, säger 31-åringen. 

Vi återkommer till dem. 

● ● ●

De sex åtalade – samtliga unga män mellan 16 och 21 år – beskrivs av polisen som svansen till ett kriminellt gäng på Frölunda torg. Samtliga nekar till brott.

Flera av föräldrarna har i förhör med polisen sagt att det funnits viss oro kring killarna. De ville inte att sönerna skulle hänga på torget. En av dem fick i stället följa med sin pappa till jobbet om kvällarna. 

Västra Frölunda. Köpcentret Frölunda torg i bakgrunden. Foto: Tomas Ohlsson

En annan hade flyttat till Göteborg för att få en nystart efter en stökig period i sin förra skola. Hans systrar försökte hålla koll på honom. De trodde att det gick bra för honom – han var aldrig ens sen till lektionerna. 

En förälder som har följt sin son till rätten varje dag berättar att rättegången har varit påfrestande. 

– Det är skönt att det snart är över. Han har varit orolig och sovit dåligt. Vi har inte pratat om detta på ett tag men de senaste veckorna börjar det komma upp igen. Han tycker det är jobbigt. Han är orolig att familjen kan drabbas.

Ett skadeståndskrav på flera miljoner kronor hänger nu över dem.  

Utredningen har beskrivits som tungrodd. Tystnadskultur och rädsla, menar åklagaren Mats Ihlbom, som lämnade in åtalet i september i år, över ett år efter bilbränderna. 

Både åklagaren och experter har haft svårt att förstå motivet bakom den massiva förstörelsen. Ren vandalism eller politisk protest? 

Mandolingatan i Västra Frölunda som enligt vänner till de åtalade hårdbevakas av polisen. Foto: Tomas Ohlsson

– Olika forskare lägger olika tonvikt på olika delar. Vissa vill se det mesta som en politisk protest: samhället är orättvist och därför gör man det här. Andra betraktar det som en ursäkt för att göra något spännande och kul bland ungdomar som är väldigt stökiga, säger Manne Gerell, kriminolog vid Malmö Universitetet som har forskat kring bland annat skadegörelse i utsatta områden – dock inte specifikt i Frölunda.

Åklagaren Mats Ihlbom har tidigare sagt att det inte finns något politiskt motiv men modifierar nu svaret något. 

– Om man tänker på den klassiska tolkningen av politik, att det är en viss politisk falang som är inblandad, det har vi inte sett. Om man nu vill kalla protest mot polismyndigheten för politik, då har jag kanske fel. För det är det vi ser: en protest mot samhället, främst mot de rättsvårdande myndigheterna och socialtjänsten. 

Positivparken, ett stenkast från Frölunda torg, är en samlingspunkt för människor i stadsdelen. Foto: Tomas Ohlsson

Konflikten mellan polisen och ungdomarna på Frölunda torg är ett återkommande tema under rättegången. 

– De försöker alltid sätta dit en, säger en av de åtalade till DN i en av pauserna och fortsätter:

– De trakasserar och kränker oss utan att man har begått något brott. Man blir kroppsvisiterad. De missbrukar sin makt. Det har blivit som ett krig mellan oss. Ska de få göra vad de vill? Bara för att de är poliser?

Han riskerar flera års fängelse.

Minst 70 bilar sattes i brand runt Frölunda torg framför ögonen på de boende. Foto: Polisen

Mc-polisen Per Eriksson har arbetat i Frölunda sedan 2005 och är kallad som vittne i rättegången. Han redogör för stämningen i stadsdelen månaderna innan bränderna. 

– Vi har jobbat väldigt hårt mot narkotikan och mot vapen och fick en hel del beslag. Mycket stopp och kontroll av fordon som ungdomarna sitter i. Mycket kroppsvisitationer, mycket urinprov när det gäller narkotika för eget bruk. Det skapar irritation, säger han i rätten.

Enligt åklagaren ska betydligt fler personer än de sex åtalade ha deltagit i bilbränderna. Men det har inte gått att knyta någon mer till brottet. De åtalade har vägrat att uppge några andra namn. 

Gärningsmännen fångades på bild av flera vittnen. Foto: Polisen

Vad är Per Erikssons reflektion, undrar åklagaren. Varför sattes bilarna i brand?

– Jag tror att det är en hämnd för att vi har legat på och varit jobbiga. Vi har stört verksamheten av narkotikaförsäljning så mycket att något måste göras. Då eldar man, de ger oss skulden och menar att det är på grund av vårt agerande det hände. 

– Jag har varit med om en liknande situation 2010 i Tynnered. Då låg vi på väldigt hårt och till slut brann det ju där också. 

● ● ●

De åtalades vänner hävdar att polisinsatserna kring Frölunda torg många gånger är omotiverade. Poliskontrollerna beskriver de som en förnedrande upplevelse.  

– De vill att man ska gå ner på knä. Jag säger emot. Till slut blir det hätsk stämning. De har händerna på sina vapen. Deras vapen är laddade. Man blir nojig och tänker att de är nervösa och kommer att råka trycka av av misstag. Till sist går man ner, inte på knä, men vi kanske sätter oss på huk, säger den 31-årige mannen.

Har inte polisen en anledning att kontrollera er?

– Det hittar bara på ursäkter för att stoppa oss. Detta sker dagligen. Vi bara står tillsammans och umgås och så kommer de från ingenstans. Det är trakasserier. Vi är inte djur, säger 31-åringen. 

DN har träffat vänner till de åtalade. ”Det var bara på grund av valet som det blev en stor grej”, säger en av dem om bränderna. Foto: Tomas Ohlsson

Alla vi träffar är uppvuxna i Frölunda och identifierar sig starkt med området. När vi frågar om tystnadskulturen pratar de i stället om vänskap och lojalitet. 

– Många kommer från tuffa förhållanden, då hittar man tryggheten hos sina vänner. Här tar man hand om varandra. I Vasastan eller på Östermalm finns inget sånt. Där handlar allt om karriär, det är det du siktar mot. Du ska ha fin skjorta med blå slips, matcha med skorna och gå på kräftskiva.  

Ni säger att ni bryr er om ert område, varför är ni inte mer arga över bilbränderna?  

– För det var överdrivet. Jag läser om det minst en gång i veckan, att garage eller fordon eller bilar brinner nånstans. I Malmö sprängde de polisstationen, det är mycket värre. Det var bara på grund av valet som det blev en stor grej, säger 31-åringen.

– Det finns försäkring. Jag blir inte arg om någon rånar en bank. Det är samma sak, tillägger 21-åringen. 

Poliserna Niklas Svensson och Linda Bergvall beskriver insatserna mot gänget vid Frölunda torg som välmotiverad. ”Vi hittar alltid något på dem.” Foto: Tomas Ohlsson

Niklas Svensson och Linda Bergvall är kommunpoliser i lokalpolisområde syd och jobbar strategiskt i området med bland annat ungdomar som hamnar i kriminalitet. De slår ifrån sig männens kritik mot polisens arbetsmetoder. Att insatserna skulle vara ogrundade håller de inte med om.

– Ja, vi gör en del kontroller, men vi hittar alltid något på dem. Narkotika eller vapen. Det här är inga okända personer för oss, säger Niklas Svensson. 

Vi träffas på parkeringen vid Norra Dragspelsgatan. Han pekar på svarta fläckar i asfalten.

– Brännmärken syns fortfarande. Den ilskan som vi såg bland invånarna dagen efter bränderna, det har jag aldrig skådat i mina 29 år som polis, säger han. 

En brandman arbetar med att släcka bilbränderna i Frölunda 2018. Foto: Polisen

Enligt Niklas Svensson och Linda Bergvall är det de yngre killarna som beter sig utåtagerande mot polisen. Själva ser de det som ett tecken på att de har gjort ett bra jobb. 

– Vi har jobbat oerhört aktivt i området. Vi har försökt identifiera ungdomar och gjort mycket orosanmälningar. När vi har ungdomar som visar fingret eller skriker ”hora” till polisen har vi transporterat dem hem till föräldrarna, säger Niklas Svensson.

– När vi sätter tryck på det här sättet och när de ser att det händer saker, försöker de göra allt för att få oss att backa undan. Helt plötsligt börjar alla ungdomar säga samma saker till poliser. Någon högre upp i hierarkin bestämmer över killar och vilken attityd man ska ha. 

Ren vandalism eller politisk protest? Kommunpoliserna har sin egen tolkning om bränderna. 

– Vi vet inte det exakta motivet. Men jag tror inte det var riktat specifikt mot polisen. Vi ser det som en maktdemonstration. De vill visa att det är de som bestämmer över området, säger Linda Bergvall. 

Läs också: De åtalas för de massiva bilbränderna i Västra Frölunda