Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Sverige

Kort yrkesgymnasium för skoltrötta

Utbildningsminister Jan Björklunds förslag att införa en kort, teorifri gymnasieutbildning för skoltrötta sågas av den rödgröna oppositionen. ”Björklund spelar rysk roulette med ungdomarna”, säger Jabar Amin (MP).

En termin efter det att den nya gymnasieskolan trädde i kraft förbereder regeringen för ytterligare en stor förändring: en ett- eller tvåårig yrkesutbildning med möjlighet att välja bort alla teoretiska ämnen. För Svenska Dagbladet förklarar Björklund att målgruppen är de tusentals skoltrötta elever som inte orkar i tre år, utan hoppar av.

– Det är inte unikt för Sverige att många 16- och 17-åringar är extremt skoltrötta. Det finns väldigt många jobb i servicesektorn som inte kräver ett treårigt gymnasium, säger Björklund.

Men förslaget sågas av den rödgröna oppositionen med omdömen som "skandalöst" och "provocerande".

– Björklund spelar rysk roulette med ungdomarna. Vad har han för garantier att de får jobb, säger Jabar Amin (MP).

Björklund tycks vilja montera ned gymnasieskolan, säger Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén.

– Man kan inte lura ungdomar att tro att den här korta utbildningen ger dem möjligheter på arbetsmarknaden. Särskilt inte när vi har en skyhög ungdomsarbetslöshet, och dessutom en debatt om höjd pensionsålder och beredskap för att byta arbete några gånger under yrkeslivet, säger Sirén.

Både för LO eller Svenskt Näringsliv kom Björklunds förslag som en överraskning. Och inte heller därifrån hörs några hyllningar.

– Tanken är väl att ungdomarna ska hamna på låglönemarknaden. Men de kommer naturligtvis att konkurrera med elever som går treåriga program, säger Tomas Hagnefur, utbildningspolitisk expert vid LO.

Men Björklund vidhåller att ett år på gymnasiet är bättre än inget alls. Och han möts inte bara av motstånd. Lärarnas Riksförbund tycker att förslaget är värt att pröva. Och byggläraren Erik Nilsson på Yrkesgymnasiet i Stockholm är säker på att hans elever skulle klara sig bra på arbetsmarknaden, även om de gick en kortare utbildning.

– De lär sig jobbet på plats, det är det allra bästa. Min spontana reaktion är att eleverna absolut kan bli konkurrenskraftiga, säger han.

Frisöreleven Emelie Solfeldt-Sjögren gillar tanken på en kort gymnasieutbildning.

– Om man har bestämt sig för vad man vill bli så är det bra att det går snabbt. Det vore asskönt att slippa andra ämnen, säger hon.

André Höjman och Marcus Tengman, som går bygg- och anläggningsprogrammet på Yrkesgymnasiet, är mer skeptiska.

– Om man ångrar sitt val så är det bra att ha haft svenska och engelska till exempel. Det är inte så kul att sitta på komvux i flera år sedan, säger André.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.