Kraftig förändring – fler vill se ökat flyktingmottagande

Under 2015 har migrations- och integrationsfrågorna tagit en allt större plats i den allmänna debatten i Sverige. Inbördeskriget i Syrien och IS terror i regionen har tvingat miljoner människor på flykt och antalet asylsökande som sökt sig till Sverige har ökat i fyra år i rad.

I februari genomförde Ipsos på DN:s uppdrag en undersökning om svenskarnas attityder till invandring och integration. Då uppgav 36 procent att Sverige bör ta emot färre flyktingar än i dag. Gruppen som ville ta emot fler flyktingar var mindre och uppgick till 26 procent.

Nu är läget det omvända.

När Ipsos upprepade frågan i  september svarade 44 procent att Sverige bör ta emot fler flyktingar. Det är en ökning med hela 18 procentenheter.

– Det är inte så vanligt att man ser jättekraftiga opinionsförändringar, detta är en stor ökning, säger Nicklas Källebring, analytiker på Ipsos.

Gruppen som vill att Sverige ska ta emot färre flyktingar minskar samtidigt från 36 procent till 30 procent. I undersökningen uppger 31 procent av de tillfrågade att de kan tänka sig att ta emot en flykting i sitt hem.

– Det är fortfarande ingen majoritet som förordar att Sverige ska ta emot fler flyktingar, men flertalet gör det. I februari var det tvärtom, då ville den största gruppen ta emot färre flyktingar, säger Nicklas Källe­bring.

Marie Demker, professor vid ­Göteborgs universitet, har följt opinionen i flyktingfrågor i många år:

– Det är en uppseendeväckande stor förändring. Men som den statsvetare jag är vill jag ha en mätning till innan jag känner mig riktigt trygg. Först då vet vi om det är en topp eller något bestående, säger hon.

Under sensommaren och tidiga hösten har flyktingsituationen i Europa blivit mer påtaglig i Sverige. På tv har vi kunnat se hur flyktingar, precis som i journalfilmer från andra världskriget, tar sig fram till fots genom Europa. Bilden på den döde kurdiske pojken Alan Kurdi på en strand i Medelhavet berörde många, liksom den ungerska polisens behandling av flyktingar som försökte ta sig in i landet från Serbien.

Dessutom har den största flyktingkatastrofen sedan andra världskriget blivit mer synlig på hemma­plan i Sverige. Till centralstationerna i Malmö, Göteborg och Stockholm anländer dagligen hundratals flyktingar där de tas emot av frivilliga eller tjänstemän från Migrationsverket. SJ har till och med satt in extra tåg för att kunna hantera situationen.

De senaste två veckorna har ungefär tusen människor om dagen sökt asyl i Sverige. Nicklas Källe­bring tror att händelseutvecklingen och debatten den senaste månaden har stor betydelse för förändringen i  opinionen.

– Det är svårt att veta exakt när svängningen skett, men det är sannolikt att det finns en utlösande faktor eftersom det är en osedvanligt stor omsvängning. Den är betydlig och sker i alla befolkningsgrupper. Det visar vilket genomslag frågan har fått, säger Nicklas Källebring.

Snabba svängningar i opinionen är sällsynta, även om de förekommer. Färska exempel på snabba förändringar handlar om försvarsutgifterna och Nato. Där har stödet för ökade utgifter och medlemskap i Nato ökat markant på kort tid. Historiskt är kärnkraften en av de frågor där det varit tvära kast. Flyktingopinionen har däremot varit ganska stabil i 20 år, där den långsiktiga trenden är att svenskarna i  beskedlig takt blir mer positiva till invandring.

Marie Demker tror att förklaringen till att andelen som vill att Sverige tar emot fler flyktingar ökar finns bland dem som inte hade en tydlig uppfattning i februari. Gruppen som tycker att Sverige ska ta emot ”varken fler eller färre” flyktingar har under perioden minskat med 13 procentenheter.

– Det som jag tror har hänt är att många som haft en mittenposition har tagit ställning. Frågan har varit så mycket på agendan, inte bara de senaste veckorna utan hela våren och då har många tagit steget till att faktiskt ha en tydlig uppfattning. En stark exponering och tyngd åt frågan får människor – inte att ändra sig – men att gå från en mer ambivalent hållning till en mer bestämd uppfattning, säger hon.

Hon menar att migrationsfrågan börjar likna andra politiska frågor i den bemärkelsen att det utifrån utbildning, ålder och inkomst blir lättare att räkna ut vad människor tycker.

– Man tar tydlig ställning för eller emot. Man börjar kunna förutsäga ganska tydligt vilka grupper som kommer att ha en viss attityd. Frågan var förr inte så starkt knuten till livsstil och inkomst och andra politiska uppfattningar. Då fanns det en rätt hög sannolikhet att man inte tyckte det förväntade, säger Marie Demker.

Samtidigt som viljan att ta emot flyktingar stärks visar mätningen också att oron för fler flyktingar ökar. Gruppen som är orolig för ett ökat antal flyktingar växer från 30 till 39 procent. Mot bakgrund av att opinionen just nu blåser i en flyktingvänlig riktning menar Nicklas Källebring att det sannolikt handlar om en bredare oro för situationen i  Sverige och Europa.

– Svaret är lite svårtolkat. Den här oron kan ha massor av komponenter. Alltifrån hårdare motsättningar i EU till en oro för att fler ska befinna sig på flykt och allt det tragiska som händer på Medelhavet. Det finns en rad utmaningar människor kan känna oro inför, säger Nicklas Källebring.

Mätningen visar också att sju av tio svenskar är oroliga för ökad främlingsfientlighet.

– Det är intressant att det är väldigt tydligt att människor är mer oroliga för främlingsfientlighet än vad man är för främlingar. Det är en väldigt tydlig skillnad, säger Nicklas Källebring.

Marie Demker säger att det är en slutsats även hon dragit i sin forskning.

– Människor är mer bekymrade över främlingsfientligheten i det egna landet än över flyktingmottagningen, säger hon.

DN/Ipsos visar också att 59 procent av de tillfrågade anser att regeringen kan göra mer för att hjälpa flyktingarna från Syrien.

– Det är alldeles uppenbart att det finns en majoritet, även bland regeringens egna väljare, för att man kan göra mer än vad man gör. Här finns en tydlig kritik mot regeringen, säger Nicklas Källebring.

Samtliga förändringar som nämns i artikeln är statistiskt säkerställda.