Anledningen till de nya reglerna stavas signalkräftan. Den tillhör naturligt inte svenska vattendrag utan har blivit inplanterad. EU klassar den som en invasiv art och därmed omfattas den av ett strikt regelverk. Signalkräftan har dessutom visat sig bära på kräftpest, en parasit som är dödlig för den inhemska flodkräftan.

- Vi får fortsätta fiska signalkräftor i Sverige om vi inför de här reglerna för att minska spridningen. Det är EU-regler som har trätt i kraft och vi behöver anpassa oss för att få fortsätta fiska, säger Sofia Brockmark, utredare på enheten för fiskereglering hos Havs- och vattenmyndigheten.

Kokta kräftor bär inte på pesten, men okokta kan sprida den till andra vattendrag. I och med de nya reglerna, som föreslås gälla från årsskiftet, införs ett ”hanteringsområde” för signalkräftan. Området är, något förenklat, större delen av södra Sverige upp till Mora.

- Det är där man får fortsätta fiska och de som är näringsidkare får fortsätta byta eller sälja kräftorna för direkt kokning, säger Sofia Brockmark.

Utanför området är det inte tillåtet att hantera arten, för att minska spridningen av kräftpesten. Havs- och vattenmyndigheten uppskattar att cirka 97 procent av det ursprungliga beståndet av flodkräfta har försvunnit i landet. Arten är dessutom rödlistad som akut hotad.

De nya reglerna innebär också nyheter för de som tar sig till Vättern för allmänhetens rätt att fiska kräftor där. Efter årsskiftet minskar antalet helger där det är grönt ljus att fiska, från fem till två.

- Det kommer att vara de två första helgerna av fisket i augusti, säger Sofia Brockmark.

För allmänheten gäller även begränsningen sex burar och 40 kräftor per dygn. Inga kräftor som är mindre än 10 centimeter får tas upp.

För en dryg vecka sedan kom Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, med en prognos för årets kräftfiske i Vättern där det förväntas fångas 151 ton signalkräftor.

Läs mer: Kan bli nytt rekordår för kräftfiske i Vättern