Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-15 06:01

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/kramfors-kommun-varnar-for-social-dumpning-av-nyanlanda/

Sverige

Kramfors kommun varnar för ”social dumpning” av nyanlända

Tillväxtkommuner med bostadsbrist som hjälper nyanlända att flytta till glesbygdskommuner möter motstånd. 

På tre år har Kramfors kommun i Ångermanland tagit emot ett femtiotal personer genom sådana flyttar.

– De ska inte kunna vältra över kostnader på andra kommuner, säger Jan Sahlén (S), kommunstyrelsens ordförande i Kramfors.

Kramfors fick 2,2 miljoner i statligt stöd till sin höstbudget, för att kompensera för den ökade asylinvandringen till kommunen. Tillskottet skulle hjälpa kommunen att komma på rätt köl, men har snabbt ätits upp av försörjningsstöd.

För de senaste tre åren har Kramfors även tagit emot ett femtiotal invånare från nio andra kommuner, vilket P4 Västernorrland rapporterat om. Fem av dessa är tillväxtkommuner i Stockholmsområdet.

Jan Sahlén (S), kommunstyrelsens ordförande i Kramfors kallar flytthjälpen för social dumpning. 

– Vi får ta över det sociala ansvaret som andra kommuner lastat över på oss, säger han till DN.

Han menar att flytthjälpen är ett sätt för ursprungskommunerna att bli av med bostadslösa och ekonomiskt utsatta invånare. Inte sällan, säger han, är de inflyttade nyanlända som kommunerna inte kan upplåta bostad för när statens tvååriga etableringsersättning upphört.

I stället hamnar kostnaden på Kramfors och andra glesbygdskommuner där det finns lediga bostäder, men skralt om jobb. Få av de nyinflyttade har ett arbete när de kommer och tvingas söka försörjningsstöd.

– Vi uppskattar att det kostar oss två miljoner per år. Vi tar hand om dem och tar vårt ansvar. Men vi tycker det är fel, säger Jan Sahlén.

DN har tidigare rapporterat om att få kommuner i Stockholmsorådet låter nyanlända stanna i de bostäder de tilldelats enligt anvisningslagen – den lag som ser till att alla kommuner tar emot nyanlända för bosättning. 

En av dessa är Solna, som som anvisats 916 personer sedan 2016. 14 av dessa, eller tre hushåll, har flyttat till Kramfors kommun när etableringsersättningen upphört.

Lars Rådén är kommunalråd i Solna med ansvar för arbete och integration. Han vänder sig emot beskrivningen av kommunens hjälp.

– Jag kan inte köpa beskrivningen som kommer från Kramfors. Vi skickar inte folk fram och tillbaka, men man har rätt att flytta inom Sverige och ansvar att hitta en bostad, säger han till DN.

Solna kommun erbjuder stöd med bostadssökande. Men, säger Lars Rådén, under rådande bostadsbrist måste många nyanlända söka sig till kommuner med lediga bostäder. 

– Vi kan inte ge förtur till en kö med tio års kötid. De får tips om kön, information om olika bostadsformer och hur man söker bostad. Men vi kan inte anvisa någon och ger normalt inte flytthjälp, den enskilde bestämmer själv, säger Lars Rådén.

Jan Sahlén i Kramfors vill att socialtjänstlagen ses över för att se om lagen är förenlig med flyttarna och de ökade kostnaderna. Lars Rådén menar att problemet snarare ligger i anvisningslagen.

– När man anvisar folk till kommuner där det inte finns bostäder blir det såhär. Och när staten inte tar sitt ansvar ställs kommunerna mot varandra istället, säger han.

Men Kramfors är inte den första kommunen som lyfter frågan. Sollefteå och Hagfors har reagerat på liknande sätt och tidigare har Hultsfreds kommun bett staten att utreda omfattningen.

Leif Klingensjö är sektionschef vid Sveriges kommuner och landsting (SKL). Han känner till diskussionen men menar att problemen är begränsade. 

– Det verkar inte vara en medveten metod. Men vi ser att det gäller ett antal mindre kommuner där det inte är så lätt. Man flyttar dit det finns bostäder, det är rimligt men då blir det också en snedfördelning, säger han.

Han menar dock att anvisningslagen har tjänat sitt syfte väl och att problemet alltjämt är bostadsbristen. Trots det tycker han att det är hög tid att titta närmare på anvisningslagen.

– Vi har en fri rörlighet i Sverige, för alla människor, och de flyttar av olika skäl. Men nu har vi haft anvisningslagen i två år, och man bör nog undersöka vilka effekter och utmaningar den burit med sig.

DN har sökt civilminister Lena Micko (S) och bostadsminister Per Bolund (MP) för kommentarer. De har båda avböjt.